BakgrundBarns rättigheter i relation till förskolans matsituationer är i fokus i denna studie. Forskningen pekar på flera betydelsefulla begrepp som exempelvis ömsesidigt perspektivtagande, erkännande av barnet som person, barnsyn, barnperspektiv och pedagogers förhållningssätt, vilka beskrivs som viktiga då barnen utvecklar sin förståelse för demokrati. Förskolans ledande styrdokument synliggör och förtydligar det ansvar som vilar på förskolans pedagoger för barnens demokratiutveckling.SyfteSyftet med studien är att skapa kunskap kring hur demokrati, med specifik fokusering på barns rättigheter, kommer till uttryck i matsituationen i förskolan. Mer specifikt fokuseras i studien på hur förskollärare resonerar kring barns rättigheter i relation till förskolans matsituationer.MetodFör att samla empiri till den här studien har en kvalitativ halvstrukturerad intervju använts som metod. Vid genomförandet av intervjuerna användes få och öppna intervjufrågor. Studien omfattar sammanlagt sju förskollärare och genomfördes vid lika många förskolor.ResultatPedagogerna i de undersökta förskolorna beskriver ett demokratiskt förhållningssätt, där barnens olikheter respekteras. Däremot tycks inte arbetet runt matsituationerna planeras i samsyn med fokus på demokrati eller värdegrundsarbete, eftersom ingen av pedagogerna i undersökningen beskriver sitt arbeta ur detta perspektiv. I en hektisk vardag med många barn i stora grupper, tycks pedagogerna lägga dialogens fokus på, att med hjälp av regler och rutiner, skapa en struktur som gör matsituationen hanterbar. / Program: Lärarutbildningen

Bakgrund: Patienter med demenssjukdom lider risk att drabbas av malnutrition till följd av sjukdomen. Orsaker till malnutrition kan vara nedsatt aptit, kognitiva funktionsstörningar, sociala, kulturella och miljömässiga problem. Problem: Avsaknad av kunskap från sjuksköterskor om bakomliggande orsaker till nutritionsproblem kan leda till malnutrition, vilket i sin tur kan leda till minskad livskvalitet, ökad sjuklighet och en ökad dödlighet. Till exempel behövs en förståelse för hur måltidsmiljöns betydelse kan påverka nutritionsintaget hos patienter med demenssjukdom. Syfte: Att kartlägga vad som främjar en gynnsam måltidsmiljö för patienter med demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt bestående av åtta kvalitativa, tre kvantitativa och en mixad artikel som söktes fram i databaserna CINAHL Plus och PubMed. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre olika teman; måltidsmiljön på särskilda boenden, dukningen av borden och personcentrerad näringsvård, vilka var de tre dominerande temana till att gynna måltidssituationerna. Slutsatser: Sjuksköterskor behöver kunskaper om hur patienterna påverkas av måltidsmiljön, dukning och uppläggning av mat. Det visade sig att ju mer välkomnande och attraktiv matsalen är, desto mer trivdes patienterna. Det är därför av stor vikt, för att kunna ge en personcentrerad vård vid måltiderna, att som sjuksköterska ha kännedom om varje patients unika bakgrund.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattningar, erfarenheter ochinställningartill pedagogiska måltider. Studien är av kvalitativ karaktär och metoden som användes för att undersöka förskollärarnas uppfattningar var samtalsintervjuer vilka transkriberades och analyserades med hjälp av tematiska analyser.De teoretiska begreppen studien utgått från är kvalifikationsbegreppet, socialisationsbegreppet och begreppet självständigt subjekt. Deweys erfarenhetsbegreppet och Learning by doing är även viktiga för studien. De huvudsakliga resultaten var att alla förskollärare såg en pedagogisk måltid som ett lärtillfälle men också som en stund för social samvaro och en lugn stund. Alla förskollärare såg också ett tillagningskök som en stor resurs i pedagogiken, men varken tillagningskök eller avdelningskök nyttjades i den utsträckning som är möjlig.Förskollärarens mångfacetterade roll ansågs vara en avgörande faktor för hur den pedagogiska måltiden kom till uttryck, det handlade om att vara en förebild, vägledare, utbildare, medupptäckare, närvarande pedagog och förmedlare.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om måltidspedagogik utifrån hur verksamma förskollärare och annan personal på förskolorna omsätter denna i förskolans vardag. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar: vad är måltidspedagogik enligt förskollärarna och kocken, hur arbetar de med måltidspedagogik och varför arbetar de med måltidspedagogik. Studiens syfte och frågeställningarna besvaras genom en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes på två privata förskolor som arbetar med måltidspedagogik. Respondenterna var två förskollärare och en kock som är utbildade måltidspedagoger samt en förskollärare som inte är utbildad måltidspedagog. Resultatet visar att måltidspedagogik innebär att ge barn möjlighet till att äta hälsosammare, samt att ge barn förutsättningar till att få en utvecklad förståelse sin egen hälsa. Förskolorna håller sig även till en mer hälsosam mat genom att de har plockat bort socker, kött och charkprodukter. Tre metoder som används i arbetet medmåltidspedagogik är saperemetoden, “från jord till bord-”och “steg för steg- metoden”. En möjlighet som alla fyra tog upp är att förskolorna har ett eget kök. En begränsning som sågs var att måltidspedagogik kan ta tid från annat som förskollärare och kocken vill arbeta med. I analysen diskuteras resultatet i relation till det didaktiska och sociokulturella perspektivet samt tidigare forskning.

<p>Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur lunchmåltiden ser ut på förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Detta får vi genom att undersöka om man kan se spår av dessa under måltidssituationen. I studien tar vi även reda på vilka spår av Lpfö 98 som framkom under lunchsituationen. Inriktningarna som ingår i arbetet är Montessori, Reggio Emilia och ”I ur och skur”. Vi använder oss av en kvalitativ metod där vi besöker tre förskolor med olika pedagogiska inriktningar för att observera hur deras måltid går till. Under observationstillfällena använder vi oss av videokameror, mp3-spelare och fältanteckningar. Från det inspelade materialet väljer vi sedan ut ”critical incidents”, kritiska händelser, som vi sedan analyserar. Resultatet visar att man kan se spår av den specifika inriktningen i måltidssituationen. Det förekommer även händelser som går emot det som inriktningen föreskriver. I resultatet ser vi dessutom flera händelser hos de olika inriktningarna som stämmer väl överens med det som står i Lpfö 98.</p><p>The purpose of the study is to get a deeper understanding how the lunch functions at preschools with different educational designs. This by examining meal situations to see if we can discover traces of these designs. In the study we also find out which traces of Lpfö 98 (the curriculum for the Swedish preschool) that appear during the lunch situation. The designs that are included in this study are Montessori, Reggio Emilia and “I ur och skur” (any weather). We use a qualitative method, where we visit three preschools with different educational designs and observe their meals and how they are carried out. During the observations we use video camera, mp3 (digital recorder) and field notes. From the recorded material we then find “critical incidents” to analyze further. The results show us that you can find traces of the specific designs during the meal situations. We can also find events that go against what the designs prescribe. In addition, we can also find several incidents within the different designs that agree with Lpfö 98.</p>

Abstract Den här uppsatsen är en socialpsykologisk undersökning som ansluter sig till den social konstruktionistiska traditionen. Syftet är att undersöka vilka konstruktioner av måltiden och ätandet som individer och tidskrifter sluter sig till. Genom analys av informanters tal och texter i tidskrifter med mat som fokusområde har den första frågeställningen för avsikt att spåra vilka konstruktioner som finns kring måltid och ätande. Ytterligare en frågeställning var att finna identitetsmarkörer i informanternas tal i relation till deras matvanor och kostlivsstilar. Dessa har kommit att analyseras som subjektspositioner. För att tydligare visa på de versioner informanterna gett har tolkningsrepertoarer använts som analysverktyg. En av de konstruktioner som framträdde både hos informanterna samt i tidskrifterna är föreställningen om måltiden som social. Det vill säga att måltiden är en social handling då den, som det framkommer i det empiriska materialet, förväntas delas med andra.   Datainsamlingen har analyserats genom teorin att vi befinner oss i senmoderniteten där reflexivitet, valmöjlighet och livsstil är centrala begrepp. Identiteten i detta samhälle blir föränderlig och dynamisk och individualiteten är i fokus snarare än kollektivet. För att kunna fånga de sociala konstruktionerna valdes den diskursanalytiska grenen diskurspsykologi som metod då denna poängtera språket som en viktig komponent i hur olika versioner av verkligheten framställs.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur lunchmåltiden ser ut på förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Detta får vi genom att undersöka om man kan se spår av dessa under måltidssituationen. I studien tar vi även reda på vilka spår av Lpfö 98 som framkom under lunchsituationen. Inriktningarna som ingår i arbetet är Montessori, Reggio Emilia och ”I ur och skur”. Vi använder oss av en kvalitativ metod där vi besöker tre förskolor med olika pedagogiska inriktningar för att observera hur deras måltid går till. Under observationstillfällena använder vi oss av videokameror, mp3-spelare och fältanteckningar. Från det inspelade materialet väljer vi sedan ut ”critical incidents”, kritiska händelser, som vi sedan analyserar. Resultatet visar att man kan se spår av den specifika inriktningen i måltidssituationen. Det förekommer även händelser som går emot det som inriktningen föreskriver. I resultatet ser vi dessutom flera händelser hos de olika inriktningarna som stämmer väl överens med det som står i Lpfö 98. The purpose of the study is to get a deeper understanding how the lunch functions at preschools with different educational designs. This by examining meal situations to see if we can discover traces of these designs. In the study we also find out which traces of Lpfö 98 (the curriculum for the Swedish preschool) that appear during the lunch situation. The designs that are included in this study are Montessori, Reggio Emilia and “I ur och skur” (any weather). We use a qualitative method, where we visit three preschools with different educational designs and observe their meals and how they are carried out. During the observations we use video camera, mp3 (digital recorder) and field notes. From the recorded material we then find “critical incidents” to analyze further. The results show us that you can find traces of the specific designs during the meal situations. We can also find events that go against what the designs prescribe. In addition, we can also find several incidents within the different designs that agree with Lpfö 98.

Bakgrund Mat- och måltidsituationen på äldreboenden är ett område som ofta diskuteras. Det är viktigt att inhämta kunskap om de äldres näringsintag, upplevelse av matsituationen och åsikter om smaken på maten för att bättre kunna möta deras behov och genomföra förbättringar på detta område. Syfte Syftet med studien var att undersöka mat och måltid på äldreboende. Fokus lades på de äldres smakupplevelse, måltidssituation samt näringsintag. Metod Dels en kvalitativ studie där halvstrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod och analyserades med kvalitativ innehållsanalys, dels en kvantitativ studie där den kvantitativa analysen genomfördes med hjälp av Dietist XP samt bilddokumentering. Resultat Den kvalitativa analysen resulterade i två kategorier: uppfattningen om maten och upplevelsen av måltidsmiljön. Nutritionsscreeningen visade att anpassning hade gjorts för dem som hade ätproblem. Näringsintaget visade att de äldre, med vissa undantag, uppnådde det rekommenderade intaget för måltiderna. Slutsats Genom att tänka på hur maten serveras kan aptiten påverkas, vilket i sin tur kan göra att de äldre får ett bra näringsintag. Det är även viktigt att vara lyhörd för vad de äldre anser om maten som serveras på särskilda boenden för att kunna ge de äldre måltider som skapar glädje. / Background Food and meal situation in residential care facilities is an area that is often discussed. It is important to learn about older people's nutritional intake, experience of eating habits and opinions about the taste of food in order to better meet their needs and implement improvements in this area. Aim The aim of the study was to examine food and meal at residential care facility. The focus was on older people's taste, mealtime situation and nutrition. Method First, a qualitative study in which semi-structured interviews were used as data collection method and was analyzed using qualitative content analysis, and a quantitative study in which quantitative analysis was performed using Dietist XP and photo documentation. Results The experiences could be interpreted as a comprehensive conception of the food and the experience of the meal environment. Nutrition screening showed that adjustment had been made for those who had eating problems. Nutrient intake showed that the elderly, with some exclusion, achieved the recommended intake for meals. Conclusion By thinking about how the food is served the appetite is affected, which in turn may cause the elderly to receive good nutrition. It is also important to be sensitive to what the elderly think about the food served in residential care facilities in order to give the elderly meals creativity

Köttbullen har utvecklats genom tiderna, största förändringen skedde vid industrialismen då stekspisen och köttkvarnen introducerades i vårt samhälle. Tillsammans med den nya eran förändrades människors vanor. Stekspis och köttkvarn resulterade i att nu kunde var mans hem mala sitt eget kött med hjälp av kvarnen för att sedan kunna steka köttbullarna i panna på stekspisen. I samhället vi lever i idag skall allt gå snabbt och i många fall bortprioriteras hemlagad mat. Konsumtionen av halvfabrikat ökar, allt fler köper delvis färdiglagad mat. Frågande ställer vi oss till om färdiglagade köttbullar är det som framtiden har att erbjuda. Studiens syfte har varit att undersöka vilka gastronomiska egenskaper och preferenser som deltagarna uppskattar och tycker att en köttbulle skall ha. Fortsatt granskade författarna matvanor kring hemmagjorda och färdiglagade köttbullar. Studien baserades på en fokusgrupp, en sensorisk bedömning och en attitydundersökning i form av en enkät. Vid den sensoriska bedömningen och vid attitydsundersökningen deltog 40 respondenter. Resultatet av deras svar blev en del av materialet till denna studie. Vid den sensoriska bedömningen fick respondenterna smaka på fem olika köttbullar. Tre stycken av köttbullarna var hemmagjorda och var inspirerade av recept från dåtid och nutid. Författarna valde olika recept från kända kokboksförfattare, samt ett recept som skulle representera en ”vanlig” köttbulle som författarna tog fram. De resterande två var av halvfabrikat. Processen gjordes för att visa hur köttbullssmeten och dess ingredienser har utvecklats genom tiderna. Med den sensoriska bedömningen ville författarna undersöka vilken köttbulle respondenterna föredrog. Respondenterna bedömde intensiteten av köttsmak, sälta, kryddning, konsistens hård, konsistens mjuk samt utseende på köttbullarna. Efter den sensoriska bedömningen fick respondenterna svara på frågor kring vanor av inhandling respektive tillagning av köttbullar. Att utläsa av den sensoriska bedömningen kan man tydligt se att de hemmagjorda köttbullarna var att föredra, trots att flera av respondenterna någon gång i månaden inhandlade

No description available.