Detta är ett självständigt arbete med ett skapande av en produkt utformad som ett inspirationshäfte inom måltidspedagogik. Inspirationshäftet riktar sig till verksam personal inom förskolan och är tänkt att fungera som ett inspirerande material för att arbeta med måltidspedagogik. Syftet med häftet är att personalen på ett enkelt och okomplicerat sätt ska kunna få inspiration till att arbeta med måltidspedagogik samtidigt som det finns en relevans då övningarna i häftet är kopplade till förskolans läroplan. Häftet tar upp de olika ämnesområdena matematik, demokrati, hållbar utveckling, teknik och naturvetenskap, som alla integreras med måltidspedagogik kopplat till förskolans läroplan. Varje ämne har ett eget uppslag där man kan finna en kort introduktion av ämnet, vad läroplanen säger om det ämnet och en övning med måltidspedagogik som kopplas med ett eller flera läroplansmål. Övningarna har sin grund i de didaktiska frågorna hur, vad och varför för att på ett enkelt sätt kunna applicera övningarna i verksamheten. Sist på varje uppslag kan man hitta mer tips på övningar man kan göra med barnen. Häftet avslutas med en sida tips och trix under måltiden. När vi utvärderade vår produkt använde vi oss av metoden intervju som genomfördes med två stycken förskollärare och en kostchef. Responsen vi fick tillbaka på produkten från förskollärarna och kostchefen var överlag positiv då det inte finns så mycket material att tillgå med måltidspedagogik och övningarna i häftet var roliga och inspirerande, den negativa respons vi fick var att vissa ämnen i häftet skulle kunna utvecklas mera.

Studiens syfte är att studera förskollärares syn på barns möjlighet till delaktighet vid måltiden iförskolan. Som student vill jag med denna studie undersöka hur förskollärare tolkar barnsdelaktighet i måltiden utifrån läroplanen. För att komma fram till ett resultat har jag valt attanvända en kvalitativ metod. Resultaten från intervjuerna analyseras utifrån tidigare forskningsamt studiens valda teoretiska begrepp som är delaktighet. I intervjuerna framkom det bland annaten skillnad på förskollärarnas syn på barns delaktighet i förskolan samt brist på kunskaper ochsamarbeten med köket. Resultatet jag kom fram till var att det fanns skillnad på förskollärarnassyn på barns delaktighet. Det framkommer även i resultatet att det saknas kunskap och informationom måltidspedagogik, samt att samsynen vart olika mellan förskollärarna. / The purpose of the study is to study preschool teachers' views on children's opportunities for participation in the meal inpreschool. As a student, I want with this study to investigate how preschool teachers interpret childrenparticipation in the meal based on the curriculum. To arrive at a result, I have chosen touse a qualitative method. The results from the interviews are analyzed based on previous researchas well as the study's chosen theoretical concepts that are participation. In the interviews, it emerged, among other thingsa difference in the preschool teachers' view of children's participation in preschool and lack of knowledge andcollaborations with the kitchen. The result I came to was that there was a difference between the preschool teachersviews on children's participation. It also appears in the results that there is a lack of knowledge and informationabout meal pedagogy, and that the consensus was different between the preschool teachers.

Den pedagogiska måltiden är ett outforskat område i förskolan. Måltiden i förskolan bedrivs på olika sätt eftersom det inte finns tydliga riktlinjer framskrivna i förskolans styrdokument på hur undervisningen ska bedrivas. Måltiderna utförs minst tre gånger per dag i förskolan. Måltiderna är något som sker utan att det inte finns ett läroplanens mål kopplat till denna rutinsituation. Studien tar reda på hur de intervjuade verksamma pedagogerna i förskolan ser på den pedagogiska måltiden. Syftet med studien är att synliggöra hur pedagogerna förhåller sig till måltidspedagogik i förskolan.  Metod  Studien är narrativ och utarbetad från en kvalitativ metod baserat på ett sociokulturellt perspektiv. Insamlingen av material skedde med semistrukturerade intervjuer från verksamma pedagoger i förskolan. Intervjuerna genomfördes med tio verksamma pedagoger där hälften var förskollärare och hälften barnskötare.  Resultat  I resultatet framkommer det att det finns en osäkerhet bland pedagogerna angående vad en pedagogisk måltid innebär. Pedagogerna upplever i dagsläget att det är en tolkningsfråga.  Intervjuade pedagoger menar dock att om det hade varit framskrivet som ett av läroplanens mål, hade det inte varit en osäkerhet kring ämnet. Medan ett fåtal intervjuade ansåg att det spelar en roll. Måltiden hade då blivit en karaktär med ett pedagogiskt inslag. Samspelet som sker i måltiderna är viktigt och att barnen lär av varandra i måltiderna anser samtliga intervjuade främja interaktionen mellan barnen. Även omsorg är ett viktigt ord att belysa i den pedagogiska måltiden anser pedagogerna. De flesta pedagoger påstår att det ändå får in mycket ämne i måltidssituationen som exempelvis matematik, teknik samt bland annat sociala relationer.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om måltidspedagogik utifrån hur verksamma förskollärare och annan personal på förskolorna omsätter denna i förskolans vardag. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar: vad är måltidspedagogik enligt förskollärarna och kocken, hur arbetar de med måltidspedagogik och varför arbetar de med måltidspedagogik. Studiens syfte och frågeställningarna besvaras genom en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes på två privata förskolor som arbetar med måltidspedagogik. Respondenterna var två förskollärare och en kock som är utbildade måltidspedagoger samt en förskollärare som inte är utbildad måltidspedagog. Resultatet visar att måltidspedagogik innebär att ge barn möjlighet till att äta hälsosammare, samt att ge barn förutsättningar till att få en utvecklad förståelse sin egen hälsa. Förskolorna håller sig även till en mer hälsosam mat genom att de har plockat bort socker, kött och charkprodukter. Tre metoder som används i arbetet medmåltidspedagogik är saperemetoden, “från jord till bord-”och “steg för steg- metoden”. En möjlighet som alla fyra tog upp är att förskolorna har ett eget kök. En begränsning som sågs var att måltidspedagogik kan ta tid från annat som förskollärare och kocken vill arbeta med. I analysen diskuteras resultatet i relation till det didaktiska och sociokulturella perspektivet samt tidigare forskning.

I den nya läroplanen som träder i kraft sommaren 2019 skrivs hälsa och välbefinnande fram som ett prioriterat perspektiv som ska utgöra en naturlig del av barnens vardag på förskolan. Läroplanen ger dock inga direktiv gällande innebörden i begreppen ”hälsa” och ”välbefinnande” eller vad detta kan innebära i förskolans verksamhet. Vid tidpunkten för denna uppsats så pågick arbetet med att bygga upp en hälsoförskola i en mindre kommun i södra Sverige. Förskolans ambition var att arbeta utifrån en utpräglad hälsoprofil. Med tanke på tolkningsutrymmet som läroplanen lämnar gällande hälsa och välbefinnande så blev det intressant att med kritisk blick granska hur framväxten av denna hälsoprofil gick till. Denna uppsats byggde alltså på en fallstudie, där syftet var att med Hälsoförskolan som utgångspunkt klargöra hur en ny pedagogisk profil växte fram från vision till implementering. Ett underliggande syfte var att belysa och bringa klarhet i vad begreppet hälsa kunde innebära i en förskolepraktik och hur detta begrepp kunde omsättas i praktisk pedagogisk verksamhet. Metoden som valdes var kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex utvalda nyckelpersoner som antogs besitta den kunskap vi behövde för att uppfylla syftet. Resultatet som framkom i studien visade att processen att ta fram en ny pedagogisk profil hade genomgått olika faser och att nyckelpersonerna hade haft olika roller under processens gång. Vidare visade resultatet att nyckelpersonerna hade en klar samsyn gällande den konceptram som ligger till grund för profilen, även om tonvikten lades vid olika delområden. Samtidigt indikerade resultatet att det inte rådde en uttalad samsyn vad gäller det långsiktiga slutmålet för Hälsoförskolans arbete. John P. Kotters åttastegsmodell för ett framgångsrikt förändringsarbete låg som teoretisk grund för analysen av resultatet.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad måltidspedagogik i förskolan innebär och hur de intervjuade förskollärarna anser att måltidspedagogik skulle kunna användas för att främja barns samtal. Utifrån syftet skapades två frågeställningar. Vilka uppfattningar har förskollärare om måltidspedagogik i förskolan samt vilka metoder har förskollärare för att främja barns samtal med utgångspunkt i måltidspedagogik. Syfte och frågeställningar besvarades genom en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare som aktivt arbetar med måltidspedagogik på en förskola. I analysen diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet. I studiens resultat är det tydligt att alla förskollärarna har en positiv uppfattning om måltidspedagogik och de ser en vinning av användandet i barngrupperna. Måltidspedagogik ger barn lekfullt möjlighet till att utveckla sitt samtal. Resultatet svarade på studiens syfte och frågeställningar då vi fick utförliga svar om vad förskollärarna har för uppfattningar om måltidspedagogik. Arbetet med måltidspedagogik utformas efter den individuella barngruppen. Vi fick även ett tydligt perspektiv av vad de använder för metoder för att främja barns samtal med utgångspunkt i måltidspedagogik. I resultatet framgår det att Sapere metoden är grundläggande för förskollärarnas arbete med måltidspedagogik i barngrupp.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka pedagogers syn på och upplevelser av den pedagogiska måltiden i förskolan över tid. Det teoretiska perspektiv vi har valt är Michel Foucaults makt- och styrningstekniker. Detta för att synliggöra de bakomliggande strukturer som påverkar och styr den pedagogiska måltiden. Som undersökningsmetod har vi valt halvstrukturerade intervjuer med sex pedagoger, intervjuer som genomförts individuellt. Empirin har sedan analyserats med hjälp av den fenomenografiska metoden. Det vi i huvudsak har kommit fram till är att respondenterna gav uttryck för att den pedagogiska måltiden har fått större betydelse inom förskolan. De ser nu mer till det individuella barnet och dess behov medan barngruppens behov tidigare varit i fokus. Samtidigt har en utveckling skett mot ökad medvetenhet kring matens näring och dess påverkan på kroppen. Respondenterna upplevde tidigare att det räckte med att maten var god.

Examensarbetet grundar sig i en kvalitativ forskningsansats med anknytning till en kvantitativ. Syftet med studien är att undersöka de frågor pedagogerna ställer till barnen under måltidssituationerna samt hur pedagogerna presenterar maten för barnen. Empirin samlas in på två förskolor genom icke-deltagande öppna observationer med dolda inslag. Resultatet har tillsammans med litteraturanknytning och tidigare forskning visat att 65% av frågorna som ställs under måltiderna rör måltiden, 15 % rör förskolan och 20% rör övrig tid. Resultatet visar också att 79% av frågorna som ställdes under de observerade måltiderna var slutna frågor och 21% vad öppna frågor. I resultatet av presentationen av maten visar att ju mer involverade barnen blir i maten desto mer benägna blir det att äta den. I analysen sammankopplas det vi uppmärksammat i resultatet med det sociokulturella perspektivet och måltidspedagogiken. I slutet av studien förs en diskussion där resultatet och analysen problematiseras och diskuteras utifrån tidigare forskning, lärteorier, styrdokument samt våra egna tankar kring resultatets betydelse för barns lärande. Samtalen har betydelse för barns utforskande om världen och är viktiga då barnen lär sig förståelse och att lyssna på varandra. Varför får vi då ett sådant resultat som vi fått? I diskussionen nämns även vikten av att ta tillvara på måltidssituationerna eftersom det är ypperliga tillfällen till lärande och inte bara omsorg och fostran, samt vikten av att pedagogerna äter samma mat som barnen. Studien avslutas med tre punkter till vidare forskning som vi upptäckt under studiens gång.

Dagens forskning visar att barn under fem år behöver röra på sig minst 60 minuter varje dag, men görs det verkligen? Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och barns uppfattning ser ut kring begreppen kost, hälsa och rörelse och på vilket sätt pedagoger pratar med barnen om begreppen. Metoden vi använt oss av är frågeformulär som skickats ut till pedagoger som de besvarat och därefter har pedagogerna intervjuat barnen, med ett annat frågeformulär. Vår analys och resultat är tolkat utifrån den psykomotoriska teorin och måltidspedagogik.Resultatet visar att pedagogers tolkningar av kost, hälsa och rörelse samt förhållningssättet i barngruppen är lika men barnens förståelse kring begreppen är inte lika självklara. Pedagogerna anser att kost, hälsa och rörelse är viktigt men det finns tendenser som tyder på att detta budskap inte når fram till barnen som pedagogerna kanske tror och hoppas.

Inledning: Många barn i Sverige tillbringar mycket tid i förskolan och äter därför flera av dagens mål inom verksamheten. Barnens matvanor och preferenser har visat sig vara avgörande för framtida matvanor och tillhörande hälsa. Måltidspedagogik har tillämpats som ett arbetssätt i Uddevallas kommunala förskolor för att använda maten som verktyg i den pedagogiska verksamheten. Syfte: Att undersöka möjligheter och hinder för att införa måltidspedagogik i förskolan i Uddevalla kommun samt hur resultatet av ändrat arbetssätt upplevs av nyckelpersoner. Material och metod: Individuella kvalitativa intervjuer samt en fokusgrupp har gjorts med nyckelpersoner inom de kommunala förskolorna. Intervjuerna ljudupptogs för att sedan transkriberas och analyseras genom det kvalitativa analysprogrammet MAXQDA. Som struktur vid analysen av insamlad data används Kingdons PSA-modell för att tolka implementeringsprocessen. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att nyckelpersonerna upplever implementering av måltidspedagogik som positivt. Det är ett enkelt och lustfyllt arbetssätt som skapar ett gemensamt förhållningssätt kring mat och måltid för både vuxna och barn i förskolan värld. Flera faktorer samspelade för att en förändring av arbetssätt skulle kunna ske. Dock krävs fler studier för att fastställa om processen kan ske på samma sätt i andra kommuner. / Introduction: Today, many children spend a lot of their time in preschool and therefore consume several of their daily meals outside the home. Food habits and preference for special foods have been shown to be of significant importance for children's eating habits and their future health. In Uddevalla municipality, meal education has been a way to incorporate food as an important tool in the preschools' daily pedagogical situation. Objective: To analyze possibilities and obstacles for the implementation of meal education in preschool in Uddevalla Municipality and how the results of changed practices are experienced by key individuals. Materials and methods: Individual qualitative interviews together with a focus group were conducted with key persons from the municipal preschools. The recorded interviews were thereafter transcribed and analyzed by qualitative analysis program MAXQDA. Kingdon's PSA model was used as a structure to construe the implementation process of meal education. Results and conclusion: The result shows that key persons experience the implementation of meal education as positive. It is an easy and pleasurable approach that creates a united attitude around food and meal for both adults and children in the preschool world. Several factors interact so that a change in work method could take place. However, more studies are required to determine whether the process can be done in the same way in other municipalities.