Syftet med studien har varit att öka förståelsen för hur barnsamtalet kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i fritidshem. Bakgrunden är upplevelsen av att barnsamtalet är alltför ostuderat som ett potentiellt kunskapsområde – i förhållande till den självklara plats den redan har i fritidshemmet. Min begränsning har varit att förstå barnsamtalet som fenomen (en områdesbeskrivning om vad barnsamtalet är) samt varför barnsamtalet vore tillämpbart i fritidshemmet. Det har inneburit en process: barnsamtalet är ett begrepp som i grunden handlar om kommunikation och samtal – men som därvid är villkorat en professionalism. Barnsamtalet har senare förståtts utifrån en fritidshemskontext. Studien har varit kvalitativ. Utifrån intervjuer med fritidspedagoger 1 så har jag gjort en tematisk analys. Dessa forskningsresultat står i förhållande till de fritidspedagogiska 2 uppdragen samt värdegrunden som yttersta förståelseram. Studiens resultat visar att den stora skillnaden mellan samtal och barnsamtal handlar om att barnsamtalet bygger på föreställda eller faktiska skillnader mellan barn/fritidhemsbarn och vuxna/pedagoger. När barnsamtalet är beskrivet som verktyg framträder tre perspektiv: ett verktyg för lärande och utveckling, ett verktyg för relationsskapande samt ett verktyg för att förstå barnet (i olika avseenden). Samtliga verktyg kan (på olika sätt) motiveras av de fritidspedagogiska uppdragen samt värdegrunden. Slutsatsen av studiens samtliga teman är att de kan förstås genom två större diskussioner: egenvärde eller utvecklingsperspektiv. Med egenvärdet avses att barnsamtalet har sitt eget värde eller syfte. Med utvecklingsperspektivet avses däremot att deltagarna i barnsamtalet i första hand kan eller bör bilda sig nya förstålelser och kunskaper (i olika avseenden).

Syftet med uppsatsen är att synliggöra och öka kunskap om den tudelade yrkesroll som lärare mot fritidshem med läraruppdrag, i detta fall idrottslärare, ställs inför. Uppsatsen är skriven i essäform där jag, genom att beskriva faktiska exempel från mina arbetslivserfarenheter, belyser att den tudelade yrkesrollen föder en mellanposition. Den första situationen jag beskriver handlar om den irritation som skapas hos en förälder när jag inte hinner återkoppla att hennes dotter har råkat ut för en incident under idrotten, därför att planerings- och reflektionstid inte hinns med i mitt läraruppdrag. I den andra situationen belyser jag problematiken med att inte lyckas nå fram till elever som bråkar på fritidshemmet eftersom jag inte har medverkat i deras klassrum under skoldagen utan befunnit mig i idrottssalen med olika klasser. Och det sista exemplet handlar om en missnöjd pappa som vill få återkoppling kring hur hans barns dag har varit, även här för att jag inte har följt eleven under dagen.  Genom ett djupdyk i dessa exempel från min arbetslivserfarenhet reflekterar jag över hur det fritidspedagogiska uppdraget påverkas av min tudelade yrkesroll, där jag arbetar som idrottslärare på förmiddagen och i fritidshemmet på eftermiddagen. Reflektionsdelen är uppdelad i tre delar – Praktisk kunskap, Mellanpositionen och Den tredjerollen som uppstår. Vidare lyfter jag min egen självbild och hur den påverkas av detta dilemma.

En fallstudie av två fritidspedagogiska verksamheter. Hur påverkas den fritidspedagogiska verksamheten av lokalernas utformning? / A case study of two after school recreation centres. How are the after school recreation centres affected by the different design of their premises?

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i tre fritidshem upplever det inflytande de haft över utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö samt hur de upplever att inomhusmiljön samverkar med det fritidspedagogiska uppdraget.     Studien är en kvalitativ studie där observationer av tre fritidshems inomhusmiljö samt semistrukturerade intervjuer, varav en parintervju, med fyra lärare i fritidshem har genomförts.   I resultatet framkommer att lärarna upplever ett begränsat inflytande vid utformningen av fritidshemmens lokaler, men att de har haft större möjlighet att omforma interiören. Lärarna upplever att yttre faktorer, som ekonomi, utomståendes åsikter, platsbrist och antal elever, samt bristande pedagogisk kompetens hos ansvariga över utformningen har bidragit till att inomhusmiljön inte samverkar med det fritidspedagogiska uppdraget. De upplever också en bristande kompetens hos sig själva när det kommer till lokalutformning och byggnationer. Det framkommer att lärarna upplever att det viktigaste för att inomhusmiljön ska vara ändamålsenlig och för fritidsverksamheten är att inomhusmiljön är omformningsbar, så den kan anpassas efter eleverna och deras behov. De upplever också att det är av stor vikt att fritidshemmen har tillgång till egna lokaler som inte delas med den obligatoriska skolan.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger på fritidshemmet som arbetar motelever i behov av särskilt stöd anger bedriva sin undervisning. Svaren på frågeställningarna hittadesgenom kvalitativa intervjuer av ett antal skolor inom en större stad i Sverige och viktiga arbetssätt förgenerell verksamhet, inkludering och delaktighet uppmärksammades. Vidare genom en tematiskanalysmetod kunde resultat utrönas som visade hur pedagogerna förhöll sig till sina olika aktiviteter.Resultaten visade att aktiviteter såsom vardagliga rollspel, utomhusaktiviteter och tematiska aktivitetervar något som stod centralt hos samtliga skolor, samt att eleverna i behov av särskilt stöd oftast fickhjälp och stöd vid urval kring olika aktiviteter men att deras önskemål skulle stå i fokus. Att dessaelever även skulle vara inkluderade inom ordinarie fritidshem och tillsammans med övriga klasser varockså något som lades mycket vikt på, då det framgick att pedagogerna ansåg att alla eleversvälmående ökar av att känna en tillhörighet. Som slutsats uppmärksammades att aktiviteterna sompedagogerna framhävde inte var markant annorlunda från ordinarie fritidshemsverksamhet, men att detkrävs ett progressivt tänk och att pedagoger vågar experimentera med sin undervisning för att bidra tillett mer inkluderande fritidshem.