Karriärtjänstreformen lanserades i Sverige under 2013. Reformen syftar bland annat till att höja elevernas kunskapsnivå och att stärka läraryrkets status. Därmed inrättades befattningen förstelärare. Försteläraren kan ses som en slags utvecklingsledare som främst ska undervisa men som även kan inneha skolutvecklande uppdrag. Införandet av förstelärare har väcktdebatt i skolorna då reformen anses otydlig gällande syfte och genomförande. Tidigare forskning visar på att det är komplicerat att vara utvecklingsledare i en mellanposition mellan rektor och kollegor. Beroende på om skolutveckling bedrivs ur ett topdown-perspektiv eller ett bottom-up-perspektiv ställs det olika krav på utvecklingsledaren. Kraven kan oavsett vilket perspektiv man anlägger vara svåra för en utvecklingsledare att infria. Sedan tidigare pågår följeforskning kring reformens implementering och vissa utvärderingar har gjorts. Däremot saknas ett inifrånperspektiv på reformen, något som studien bidrar med. Syftet med studien är att beskriva förstelärares levda erfarenheter av sin roll som förstelärare. Studien svarar på vilka hinder och möjligheter förstelärare upplever i sitt förstelärarskap samt vilka implikationer dessa erfarenheter får för möjligheterna att utveckla undervisningen, skolan och professionen. För att kunna närma sig och förstå fenomenet förstelärare har studien en fenomenologiskansats. Genom att använda halvstrukturerad livsvärldsintervju som metod fick sex förstelärare från tre olika kommuner berätta om sina erfarenheter av sitt förstelärarskap. Resultatet presenteras i form av sex olika teman: att söka eller inte söka förstelärartjänst; jante och kollegors syn på försteläraren; att bli lyft av ämneslyften; från lärare till handledare; arbetsprocesser och samverkan med andra aktörer samt möjligheter och hinder i framtidauppdrag. Temana har sedan analyserats i relation till olika perspektiv på skolutveckling där aktionsforskning och evidensbasering har fått fungera som två idealtyper för skolutveckling. I studien framkommer att förstelärare befinner sig i spänningsfältet som uppstår mellan de tvåidealtyperna för skolutveckling. De möter motsägelsefulla krav och förväntningar i sinauppdrag, vilket innebär att de är i behov av stöd för att kunna genomföra det de är ålagda. Skolans utveckling utgår sällan från lärarnas egna frågor utan drivs i första hand uppifrån genom till exempel centralt styrda fortbildningsinsatser. Det leder också till att det är vissa ämnen och ett visst kunskapsuppdrag som prioriteras. För att reformen ska kunna vara hållbarkrävs att förstelärarna får vara med och påverka uppdragen, att de får hjälp och support i sittarbete samt att huvudman och rektor tydligt kommunicerar hur förstelärarna tillsätts och hur uppdragen ser ut.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra och öka kunskap om den tudelade yrkesroll som lärare mot fritidshem med läraruppdrag, i detta fall idrottslärare, ställs inför. Uppsatsen är skriven i essäform där jag, genom att beskriva faktiska exempel från mina arbetslivserfarenheter, belyser att den tudelade yrkesrollen föder en mellanposition. Den första situationen jag beskriver handlar om den irritation som skapas hos en förälder när jag inte hinner återkoppla att hennes dotter har råkat ut för en incident under idrotten, därför att planerings- och reflektionstid inte hinns med i mitt läraruppdrag. I den andra situationen belyser jag problematiken med att inte lyckas nå fram till elever som bråkar på fritidshemmet eftersom jag inte har medverkat i deras klassrum under skoldagen utan befunnit mig i idrottssalen med olika klasser. Och det sista exemplet handlar om en missnöjd pappa som vill få återkoppling kring hur hans barns dag har varit, även här för att jag inte har följt eleven under dagen.  Genom ett djupdyk i dessa exempel från min arbetslivserfarenhet reflekterar jag över hur det fritidspedagogiska uppdraget påverkas av min tudelade yrkesroll, där jag arbetar som idrottslärare på förmiddagen och i fritidshemmet på eftermiddagen. Reflektionsdelen är uppdelad i tre delar – Praktisk kunskap, Mellanpositionen och Den tredjerollen som uppstår. Vidare lyfter jag min egen självbild och hur den påverkas av detta dilemma.

Denna studie har haft till syfte att undersöka hur en grupp enhetschefer upplever deras arbetsförhållanden och handlingsutrymme men även vilka behov denna grupp av enhetschefer upplever att professionen har. Studien belyser arbetsförhållanden för en grupp enhetschefer inom kommunal äldreomsorg på både äldreboenden och inom hemtjänst. Detta har utförts genom en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med 5 enhetschefer från en kommun i Sverige. Intervjun delades upp i tre teman: arbetsförhållande, handlingsutrymme och professionens framtid. Sedan analyserades empirin med hjälp av kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultatet har bearbetats utifrån att besvara syfte och frågeställningar och analyserades med hjälp av tre olika teorier; New public management, Situationsanpassad teori samt Krav, kontroll och stödmodellen. I resultatet framkom det att enhetscheferna upplever sina arbetsförhållanden som sekundära och att professionen behöver synliggöras. Vidare visade resultatet att enhetscheferna upplever handlingsutrymmet som stort inom de befintliga ramarna samtidigt som de tycker att vissa organisatoriska krav kan vara orimliga när dem inte ges förutsättningar för att genomföra kraven. Slutsatserna i studien är att positionen enhetschef är en sällan uppmärksammad och komplex position och enhetscheferna i vår studie menar att deras arbetsförhållanden samt behov ständigt är sekundära.

<p>En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska.</p><p>Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare.</p>

En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska. Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare.