Successionsplanering handlar om att ha en strategi för att på sikt kunna ersätta chefspositioner inom en organisation. Arbetet inbegriper att identifiera vilka chefspositioner man kan komma att behöva ersätta på sikt, identifiera potentiella ersättare till dessa positioner och sedan genom olika insatser göra dessa kandidater redo.Denna undersökning syftar till att jämföra hur informanter från privat och kommunal sektor upplever att man arbetar med successionsplanering inom sina respektive organisationer.Vi undersöker om det finns likheter och skillnader mellan de två sektorerna gällande arbetet med detta och försöker förklara vad dessa skillnader kan bero på.Vi har intervjuat tio informanter från tio olika organisationer, fem från privat sektor och fem från kommunal sektor. En nyligen genomförd kvantitativ undersökning visar att många organisationer är missnöjda med hur arbetet med successionsplanering fungerar hos dem. Därför har vi valt att genomföra en kvalitativ studie inom samma ämne för att fördjupa oss i hur enskilda informanter upplever att det fungerar inom deras respektive organisation. Organisationerna i undersökningen skiljer sig åt storleksmässigt.De privata organisationerna tillhör dessutom olika branscher.De likheter mellan sektorerna som resultaten visar på, är att de flesta organisationer har något tillvägagångssätt för att identifiera potentiella chefskandidater och därefter göra dem redo att ta över en ledande position på sikt. Vi kan också se att flera av informanterna uttrycker en önskan om en ökad samsyn vid bedömning av kompetens samt att flera informanter skulle vilja erbjuda möjligheten till fler medarbetare att anta en chefsposition.En skillnad som framkommit av resultaten är att arbetet sker mer strukturerat inomden privata sektorn. De privata organisationerna i denna undersökning dokumenterar i större utsträckning de chefskandidater som man tror på och vilken risk man tror föreligger att en chef är på väg att sluta. Detta tycks bero på att offentlighetsprincipen som de kommunala organisationerna omfattas av gör att man undviker att dokumentera denna typ av information. Bland de privata organisationerna i denna undersökning ärdet vanligast att man använder sig av en talent pool med kandidater som man tror extra mycket på och sedan följer över tid. Denna pool kan förändras kontinuerligt. Bland de kommunala organisationerna använder man sig istället av ledarskapsprogram dit medarbetare får ansöka själva.

Titel: Sjukt omhändertagande - en studie om sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården Författare: Tuyet Pham, Hannes Skanung och Ida Söderman Handledare: Kjell Arvidsson Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat)   Syfte Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka om den generellt höga sjukfrånvaron inom äldrevården i kommunal sektor har en organisatorisk koppling. I samband med uppsatsens syfte ställdes följande forskningsfråga: vilka organisatoriska faktorer bidrar till sjukskrivningarna inom den kommunala äldrevården?   Metod Denna studie är både en kvalitativ och kvantitativ studie som antagit en abduktiv ansats. Studien går under undersökningsdesignen fallstudie där det empiriska materialet består av en enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltar 56 medarbetare och på intervjuerna deltar nio anställda på sex avdelningar under tre enheter.   Slutsatser Den empiriska och teoretiska datainsamlingen resulterade i slutsatsen att den generellt höga sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården har en organisatorisk koppling. Organisatoriska faktorer som vi anser påverkar sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården är olika uppfattningar om ansvaret för arbetsuppgifter, låg bemanning, graden av gemenskapen i olika arbetsgrupper och frånvarokultur.  Vi menar även att dessa organisatoriska faktorer påverkas av strukturella faktorer som ligger utanför organisationen. Ett exempel på detta är det långsamma vårdsystemet. / The purpose of this study was to analyze if the sickness absence in the public elderly care is due to organizational elements. This study is based on the research question:   What organizational elements contribute to the sickness absence in the public elderly care?   Method This thesis is based on a qualitative and a quantitative research and presumes an abductive approach. The empirical study consist a survey with 56 employees and interviews with nine employees in six departments within three units.   Results The empirical and theoretical study has contributed with the result that the sickness absence in the public elderly care is due to organizational elements. Organizational elements, which are affecting the sickness absence, are different views on responsibility of work tasks, low staffing, the degree of community in various working groups and absence culture. These organizational elements are also affected by structural elements in the external environment. An example of this is the inertial healthcare system

Bakgrund I dagens arbetsliv ökar förändringstakten på grund av ett alltmer internationaliserat samhälle. För att organisationer ska överleva är omorganiseringar och utvecklingsarbeten nödvändiga. Den första januari 2011 genomfördes en omfattande omorganisation i Borås Stad som bland annat innebar en omorganisering av de tio befintliga kommundelarna, vilka blev koncentrerade till tre stadsdelar. Då kommunen bygger på beslut med demokratiskt folkvalda representanter anser vi att det är viktigt att ta hänsyn till hur omorganiseringen har upplevts för att få veta om förändringsarbetet resulterat i engagemang hos medarbetarna och därmed framgång. Vi finner därför ett intresse att studera hur omorganiseringen av kommundelar till stadsdelar har upplevts av enhetschefer inom äldreomsorgen i Borås Stad.Syfte Syftet med studien är att få förståelse för hur åtta enhetschefer upplever den omorganisering av kommundelar som genomfördes vid årsskiftet 2010/2011 inom Borås Stads verksamhetsområde äldreomsorg. Fokus kommer att ligga på delaktighet, information och kommunikation samt hur enhetscheferna upplever att deras arbete har förändrats i jämförelse med innan omorganiseringen.Metod I studien används en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi genomförde åtta semistrukturerade och individuella intervjuer. Det empiriska materialet har jämförts och analyserats med stöd av vetenskapliga artiklar och teorier för att komma fram till ett resultat och en diskussion.Resultat Vi tycker oss kunna utläsa av vårt resultat att respondenterna upplever att de har en förståelse för varför omorganiseringen behövde genomföras. Några respondenter upplever att det var för lite information och kommunikation kring omorganiseringen samt att tiden för genomförandet av omorganiseringen var för kort. Flera respondenter upplever att administrationen har ökat efter omorganiseringen samt att det nu är fler personer som ska vara med och bestämma vilket en del respondenter upplever bidrar till ett trögare system och längre beslutsvägar. Dock upplever en del respondenter en ökad trygghet och tydlighet i den förändrade strukturen. Flera respondenter upplever fördelar i att det nu går att samverka och lära sig mer av varandra stadsdelarna emellan. Några respondenter upplever att de inte fått möjlighet att vara delaktiga i omorganiseringen i någon särskilt stor utsträckning. En del uttrycker att de fått vara med och påverka arbetet på den egna arbetsplatsen när omorganiseringen väl var genomförd. Några respondenter upplever att mycket kompetent personal har gått förlorad vid omorganiseringen och anser att en del personal borde fått vara kvar på sina gamla positioner för att behålla en del av kompetensen. En del upplever att positioner blivit otydliga vilket skapat en förvirring kring vem som ska göra vad och upplever att en avgränsning av positioner med fördel kunde genomförts inför omorganiseringen. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Syftet med denna studie är att genom kvalitativ metod och utifrån ett lednings-perspektiv, urskilja viktiga faktorer för kommuner i arbetet med att implementera och långsiktigt vidmakthålla Lean som metod. Studien har genomförts i två svenska kommuner. Vi har undersökt varför och hur kommuner arbetar med Lean samt vad de hittills har uppnått. Totalt har sex semistrukturerade intervjuer utförts med nyckelpersoner som innehar en ledande- eller stödfunktion. Resultatet påvisar att införandet av Lean grundas i att kommunerna vill förbättra kvalitén för kunden, minska slöserier samt effektivisera organisationen för att kunna möta framtidens ökade efterfrågan. Deras huvudsakliga fokus finns på att skapa en Lean-kultur. De främsta verktygen som används är värdeflödes-kartläggning, visuell styrning genom förbättringstavlor samt 5S. Vissa verksamheter använder även PDCA-hjulet. Det som Lean-arbetet hittills genererat är att vissa arbetsuppgifter och processer har förändrats och resultatet har därmed blivit minskat slöseri. I ett fall har värdet för slutkunden ökat genom minskad väntetid. Studien påvisar följande faktorer som avgörande för att skapa ett långsiktigt Lean-arbete: fokus skall vara på att skapa värde för slutkund, verksamheten måste inneha god kunskap om metoden samt stödjande ledarskap måste finnas på alla nivåer. Lean måste dessutom anpassas till varje enskild verksamhet, fokus bör finnas på kultur istället för verktyg samt ha ett sunt förhållningssätt för att minska motstånd. / The purpose of this study is to with a qualitative method and from a management perspective, identify important factors for municipalities in their work with implementing and maintain a long-term Lean methodology. The study was conducted in two Swedish municipalities. We have studied why and how municipalities are working with Lean and what Lean so far generated in. A total of six semi-structured interviews were conducted with key-people who has a managing- or supporting function. The result found that the aim of introducing Lean in the municipalities is to improve the quality for the customer, reduce waste, and make the organization more efficient so that it can meet future increased demand. Their main focus is to create a Lean culture where Lean is a natural part of the daily work. The main tools used are 5S, value stream-mapping, visual control. Some departments also use the PDCA wheel. What Lean work so far generated in is that some tasks and processes have changed which resulted in a reduced waste. In one case has the value for the end customer increased by reducing waiting time. The study establishes the following factors as crucial to creating a long-term Lean work: focus must be on creating value for the end customer, the organization must possess a great knowledge of Lean as a method, and the leadership must at all levels be engaged and supportive. Lean must be adapted to each individual organization, the focus should be on culture rather than tools, and have a reliable approach to reduce any resistance.

Vi har genomfört en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har utförts på arbetstagare samt arbetsgivare inom kommunal och privat verksamhet i mindre orter. Det som undersöks är hur arbetsgivarna inom vardera sektor arbetar med employer branding och för att få ett attraktivt arbetsgivarvarumärke, samt hur det påverkar arbetstagarnas motivation. Teorier som studien är baserad på är motivationsteorier, kommunikation, employer value proposition, företagskultur samt place branding. Studien visar att det skiljer sig åt kring hur arbetsgivaren inom den privata sektorn arbetar, jämfört med den kommunala sektorn. Inom kommunal verksamhet är arbetsgivaren inte fullt medveten om vilken strategi de har för att stärka arbetsgivarvarumärket, och är även kluvna kring vad som är det unika med verksamheten som kan locka nya arbetssökande. Respondenterna som representerar arbetstagarna inom kommunal verksamhet motiveras av att göra skillnad för kommunens invånare, och anledningen till att de trivs på arbetsplatsen är främst genom en bra samhörighet med kollegor. De anser att lönevillkor samt utvecklingsmöjligheter är förbättringsområden, samt att personalavdelningen bör vara tydligare i sitt arbete med att stärka arbetsgivarvarumärket. Inom privat verksamhet anser arbetsgivaren att de behöver bli bättre på att arbeta med den interna kommunikationen av arbetsgivarvarumärket, för att stärka företagskulturen och lyfta förmåner av att arbeta inom företaget. Arbetstagarna inom den privata sektorn trivs väl på sin arbetsplats, och motiveras till stor del av flexibiliteten i arbetetsamt stoltheten av att tillhöra verksamheten. / This is a qualitative study where semi-structured interviews have been conducted on employees and employers in municipal and private occupations in smaller towns. What is investigated is how employers in each sector work with employer branding and to strengthen their employer brand, and how this affects employees' motivation. Theories on which the study is based are motivation theories, communication, employer value proposition, corporate culture, and place branding. The study shows that the employer in municipal occupations is not fully aware of their strategy for strengthening the employer brand. The employees in municipal activities are motivated by making a difference for the municipality's residents, and they thrive in the workplace mainly based on a good connection with colleagues. They think that the human resources department should be clearer in its work to strengthen the employer brand. In private business, the employer thinks that they need to become better at working with the internal communication of the employer brand, in order to strengthen the corporate culture and highlight the benefits of working within the company. Employees in the private sector thrive in their workplace, and are largely motivated by the flexibility of their work and the pride of belonging to the workplace.

<p>En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska.</p><p>Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare.</p>

En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska. Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare.

Grunden till den här studien ligger i det problem som uppmärksammats i tidigare forskning angående offentliga organisationers informationsspridning i sitt kvalitetsarbete. Det påträffade problemet rör sig om att information mellan beslutande politiker och verkställande tjänstemän brister, vilket gör att det inte finns en röd tråd genom hela arbetsprocessen. Då kommunikationen mellan dessa nivåer inte fungerar på ett tillfredsställande sätt finns det risk att kvaliteten på de tjänster som kommunerna tillhandahåller, försämras. Detta var något som vi ansåg var intressant att undersöka närmare för att se om det är ett allmänt problem och om det finns ett arbetssätt som förbättrar den röda tråden mellan politikers beslut och tjänstemäns verkställande. För att genomföra den här studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi samlade in empiri genom besöks- och telefonintervjuer. Vi började med att genomföra en förstudie på Halmstads kommun där vi undersökte om problemet som uppmärksammats i tidigare forskning även fanns där. Valet av kommun grundades i att vi som gjort studien är bosatta i Halmstad och därför var det intressant att fördjupa oss i hur deras arbete ser ut. Resultatet av förstudien visade att det fanns en grund för fortsatt forskning samt att det fanns ett jämförande nätverk, innefattande fem kommuner som kallas 3KVH. Det möjliggjorde en bra grund för att genomföra studien. Resultatet av studien visar att varje kommun inom vårt undersökningsområde har olika arbetssätt för att sprida information men samtliga kommuner var dock eniga om att de inte har en röd tråd i arbetet och att det ligger i ledningens ansvar att tydliggöra mål. Efter den kunskap vi skapat genom studien har vi med hjälp av de fem kommunernas arbetssätt samlat ett antal höjdpunkter som vi vill lyfta fram. Dessa är: Det är viktigt att alla i organisationen kommunicerar så att de tänker likadant. Ett beslutsstöd eller ledningssystem kan underlätta för organisationer att samla all information och arbeta enhetligt. Kopplingen mellan ekonomistyrning och kvalitet är viktig då de tillsammans utgör hela verksamheten både intern och externt.

Bakgrund: De senaste åren har medellivslängden i Sverige ökat och resurser har tilldelats äldre med behov av mer omfattande vårdinsatser. Kommunal sektor har även senaste åren genomgått stora omvandlingar, ett beställar-utförarsystem återfinns likväl som starka influenser från New public management skådas i verksamheterna. Samtidigt råder det personalbrist och svårigheter i att rekrytera utbildad personal på grund av dåliga arbetsvillkor. Liknande tendenser finns inom Vård- och äldreförvaltningen Borås Stad som har svårt att få sina enhetschefer att stanna. Syfte: Syftet med studien är att utifrån enhetschefers upplevelser skapa förståelse för deras arbetssituation och vad som ligger till grund för deras val att avsluta sin tjänst inom Vård- och äldreförvaltningen i Borås Stad (VÄF). Teoretisk bakgrund: I denna studie har Karaseks krav-, kontroll- och stödmodell använts. Resultatet har även analyserats utifrån New public management. Metod: Forskningsstudien bygger på sju kvalitativa intervjuer av enhetschefer inom Vård och Äldreförvaltningen som valt att avsluta sina tjänster. Resultat: I resultatet skapas förståelse för enhetschefernas påverkansmöjlighet på den operativa verksamheten och dess positiva upplevelse som detta genererar. Något som framkommer är dock att mål och värderingar i organisationen inte alltid förankras i verksamheten, något som leder till frustration. Även förhastade implementeringar som inte grundats skapar irritation. Utöver detta beskrivs låg kontroll och höga krav på en budget i balans som en stressor hos enhetscheferna. Det påtalas även att behovet av stöd från verksamhetschefen varierar likväl som möjligheten till en fullständig introduktion skiljer sig respondenterna åt. Orsakerna till val om avslutad tjänst för utvalda respondenter kan härledas till låga lönenivåer, stress, budgetansvar, personalansvar, ständig närvaro samt avsaknad av stöd och återkoppling. Diskussion: I diskussionen förs ett resonemang gällande hur NPM kommit att påverka VÄF och den arbetssituation enhetscheferna ställts inför. Borås Stads tydliga fokus på en budget i balans och intäktsfinansiering ställs i relation till krav-, kontroll- och stödmodellen. Implementeringar som inte förankrats i verksamheten och ospecificerade mål kopplas till den klämda position enhetscheferna ställs inför. Orsaksfaktorer till val om avslutad tjänst analyseras utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen.

Olika forskningsinitiativ har belyst vikten av att lära både i och mellan projekt, vilket medför att hela organisationen gynnas av lärande erfarenheter i slutändan. Lärande i och mellan projekt är således en kritisk framgångsfaktor för lyckade projekt i framtiden. Denna uppsats har som ambition att undersöka kunskapspro-cesser i och mellan kommunala projekt, med emfas på huruvida dessa processer skiljer sig mellan lyckade eller misslyckade projekt. M.h.a. en kvalitativ-deduktiv fallstudie, framkom det att det finns vissa skillnader på formaliseringen baserat på projektresultatet. Lyckade projekt har en större tendens att explicitgöras genom någon form av dokumentation, m.h.a. internaliserings- externaliserings- eller kombinationsprocesser. / Various research initiatives have highlighted the importance of learning both in and between projects, which means that the entire organization will benefit from learning experiences ultimately. Learning in and between projects is therefore a critical success factor for successful projects in the future. This paper is aiming to examine knowledge conversion within and between municipal projects, with em-phasis on whether these processes differ between successful or unsuccessful pro-jects. With the methodology consisting of qualitative - deductive thematic analy-sis, conducted as a case study, - with triangulation as a validation tool – the study revealed some differences in the formalization based on a project's result. The successful project is more likely to result in explicit, rather than tacit, knowledge. This knowledge dimension is achieved through internalization, externalization and combination-processes – whereas the unsuccessful project can consist of so-cialization as well as internalization, as a result of differences in the externaliza-tion of knowledge between projects.