Tidigare forskning har påvisat ett positivt samband mellan styrsystem och huruvida en organisation kan agera lärande eller inte. Det är därför av intresse att studera hur krisers påverkan på en organisations styrsystem ter sig samt hur det i sin tur får organisationen i fråga att tillämpa lärande. År 2013 genomgick Göteborgs nation i Uppsala en kris som riskerade nationens alkoholtillstånd. Denna kris orsakades som resultat av att nationens tillstånd kring alkohol missbrukades varpå nationen fick en varning av miljökontoret och är nu verksamt under tillsyn. Denna kvalitativa studie syftar vidare till att studera förhållandet mellan styrsystem och organisationslärande med kriser som påverkan genom att tillämpa en fallstudie på Göteborgs nation. Resultatet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med aktiva medlemmar på nationen med olika hierarkiska positioner. Det insamlade resultatet har sedan kategoriserats utefter studiens analysmodell som berör styrsystem, organisationslärande samt kriser. Studien resulterar slutligen i att konstatera hur kriser i detta fall inte haft en avgörande påverkan på huruvida Göteborgs nation kom till att implementera lärande i organisationen. Trots att vissa tendenser för organisationslärande förekom i och med krisen 2013, går det fortfarande att se tydliga tecken av single-loop learning genom hela organisationen.

No description available.

<p>Uppsatsen handlar om vad som är avgörande till varför företag väljer att styra med budget eller balanserat styrkort. Den behandlar respektive metod och tar bland annat upp fördelar och nackdelar samt anledningar till byte av styrsystem.</p>

No description available.

Uppsatsen handlar om vad som är avgörande till varför företag väljer att styra med budget eller balanserat styrkort. Den behandlar respektive metod och tar bland annat upp fördelar och nackdelar samt anledningar till byte av styrsystem.

No description available.

Licentiatavhandling Linköping : Linköpings universitet, 2009.

Dagens företag möts av en marknad där konkurrensen är hög och det krävs därmed att företag anpassar sig efter kundernas krav. Lean är en strategi med kundorienterad produktion och syftet med strategin är att eliminera onödiga kostnader. Tidigare forskning lyfter fram problematiken med användningen av finansiella prestationsmått vid implementeringen av Lean. Forskning belyser även problematiken kring styrningen. Den måste anpassas vid Lean. Den måste anpassas vid Lean. Därmed finns ett flertal aspekter att beakta som kommunikation, beslutsfattande på lägre nivåer, delaktighet bland anställda samt engagemang från ledningen. Detta kan kopplas till de fyra delar av styrsystem som Simons (1995) utformat; diagnostiserande styrsystem, värdeskapande styrsystem, gränsskapande styrsystem samt interaktiva styrsystem. Studiens forskningsfråga är “Hur ser styrningens praktiska utformning ut vid implementering av Lean?” Syftet med studien är att skapa en förståelse för styrningens utformning vid implementeringen av Lean. En kvalitativ studie genomfördes och insamlad empiri utgick ifrån semistrukturerade intervjuer. Styrningen utformades annorlunda hos företaget efter implementeringen eftersom flera aspekter tagits hänsyn till. Styrningens utformning har haft stor betydelse eftersom anpassning av styrningen har medfört att det varit möjligt att bevara strategin långsiktigt. Arbetsmetoder kan därmed inte enbart kopieras utan måste snarare anpassas utifrån företaget i sig för att kunna bevaras långsiktigt. En slutsats är därmed att det inte enbart är prestationsmåtten som behöver beaktas. Perspektiven har identifierats hos företaget som lyckats implementera och bevara Lean långsiktigt och därmed anses samtliga vara av stor betydelse. Ytterligare en slutsats är vikten av att upprätthålla dynamik mellan perspektiven och studien påvisar att perspektiven tillämpas i olika utsträckning. Dynamiken bidrar till att implementeringen kan genomföras så effektivt som möjligt genom att använda styrsystemen när och där de behövs. Förslag till vidare forskning är dels att studera styrningens utformning hos flera företag som lyckats implementera Lean men även jämföra företag som lyckats och misslyckats.

Denna rapport presenterar ett projekt som syftar till att skapa en applikation med tillhörande hårdvara för att styra en vakuumpump i ett analyslaboratorie som ligger i anslutning till Bolidenägda Aitikgruvan i Gällivare. Vakuumpumpen används för att generera sugkraft till dragskåp, slangar och robotutrustning där giftiga ångor sugs bort när analyseringen av gråberg inträffar. Innan implementeringen av applikationen var pumphaverier ett faktum på grund av för lång tomgångskörning och Boliden beslutade därför att starta pump efter behov istället. Först skrevs en funktionsbeskrivning som vidare applicerades programmeringsmässigt i styrsystemet 800xA tillsammans med nödvändig hårdvara som exempelvis PAC, FRO och I/O-enheter. När applikationen innehöll samtliga funktioner testades den med en simulationscontroller som även kopplade samman applikation och konstruerad processbild. Efter felfri testkörning implementerades den essentiella hårdvaran för att genomföra ett slutgiltigt test på site med alla komponenter inkopplade. Detta test var framgångsrikt och en applikation enligt funktionsbeskrivning hade således konstruerats. Slutsatsen av arbetet är att det går att bygga en applikation för att styra en vakuumpump enligt kravspecifikationen med de applikationskomponenter som använts.

Bakgrund och Syfte: Hållbarhet är ett ämne på frammarsch vilket har lett till att nya hållbara styrsystem har utvecklats. För att dessa ska arbeta i linje med de organisatoriska målen behöver dessa integreras med de mer traditionella styrsystemen. Trots att många forskare trycker på vikten av integrationen mellan hållbara och traditionella styrsystem är det också tydligt att vetskapen kring ämnet är väldigt tunn.- Syftet med studien är att öka förståelsen för hur ett företag försöker integrera styrpaketets olika komponenter med varandra, med fokus på förhållandet mellan hållbara och traditionella styrsystem. Metod: Studien antar ett holistiskt perspektiv och genomförs med hjälp av en fallstudie av ett svenskt bygg- och anläggningsföretag där fyra personer i chefspositioner intervjuats och olika företagsdokument analyserats. Studien antar en abduktiv forskningsansats där författarna kontinuerligt hoppat mellan olika delar i forskningsprocessen. Data som generats har analyserats med hjälp av kvalitativa metoder, bland annat kodades data och delades in kategorier kopplade till teori och tidigare forskning. Detta skapade en rubriksättning som senare användes för att strukturera det empiriska materialet. Resultat &amp; slutsats: Studien uppfyller syftet och finner flera olika empiriska exempel på tekniska, organisatoriska och kognitiva metoder för att integrera de hållbara och traditionella styrsystemen. Ett betydande resultat för studien är att de tekniska metoderna verkar vara mest centrala och de organisatoriska och kognitiva metoderna verkar syfta till att integrera hållbarhet generellt i organisationen. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med en ökad förståelse för hur integrationen mellan styrsystem kan gå till. Med sitt holistiska angreppssätt bidrar studien också med ett helhetsperspektiv som tidigare forskning efterfrågat. Studien ger även indikationer på nya ämnen som framtida studier kan bygga vidare på. Förslag till fortsatt forskning: Studiens resultat kan inte generaliseras till en större population, författarna föreslår därför att framtida studier använder sig av kvantitativa metoder för att öka generaliserbarheten i resultatet.