Tidigare forskning har påvisat ett positivt samband mellan styrsystem och huruvida en organisation kan agera lärande eller inte. Det är därför av intresse att studera hur krisers påverkan på en organisations styrsystem ter sig samt hur det i sin tur får organisationen i fråga att tillämpa lärande. År 2013 genomgick Göteborgs nation i Uppsala en kris som riskerade nationens alkoholtillstånd. Denna kris orsakades som resultat av att nationens tillstånd kring alkohol missbrukades varpå nationen fick en varning av miljökontoret och är nu verksamt under tillsyn. Denna kvalitativa studie syftar vidare till att studera förhållandet mellan styrsystem och organisationslärande med kriser som påverkan genom att tillämpa en fallstudie på Göteborgs nation. Resultatet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med aktiva medlemmar på nationen med olika hierarkiska positioner. Det insamlade resultatet har sedan kategoriserats utefter studiens analysmodell som berör styrsystem, organisationslärande samt kriser. Studien resulterar slutligen i att konstatera hur kriser i detta fall inte haft en avgörande påverkan på huruvida Göteborgs nation kom till att implementera lärande i organisationen. Trots att vissa tendenser för organisationslärande förekom i och med krisen 2013, går det fortfarande att se tydliga tecken av single-loop learning genom hela organisationen.

INTRODUKTION: Alla organisationer drabbas någon gång av en kris. Kriser kan uppfattas som väldigt negativa perioder i en organisation men faktum är att varje kris erbjuder lärdomar, det vill säga om organisationen är kapabel att fånga de lärdomarna. MÅL: Målet med vår uppsats är att studera organisatorisk lärande ur ett kriskommunikationsperspektiv då vi är intresserade av hur organisationer lär sig och vilken betydelse detta har för deras krishantering. Syftet med denna uppsats är att bidra med ökad förståelse för hur organisationer kan förebygga och förhindra kriser genom att dra lärdom och ta fasta på tidigare erfarenheter och misstag genom aktivt lärande. PROBLEM: Hur lär sig organisationer av kriser? Vilka hinder finns för organisationslärande? Vilken betydelse har kommunikation för organisationslärande och organisationsminnet? Vilka kommunikativa möjligheter går att utvinna ur en kris? METOD: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, nämligen respondentintervjuer med fem representanter från tre stora svenska organisationer. Den insamlade empirin har vi sedan analyserat för att finna tendenser på hur organisationer lär sig, hinder mot organisationslärande, kommunikationens roll och krisens möjligheter. RESULTAT: Vi fann att organisationer lär på två olika sätt, i kris och utanför kris.Vi fann också sex olika hinder som förhindrar eller försvårar organisationslärande. Dessa har vi valt att kalla: mandat från ledningen, förändringar i organisationen, brist på öppenhet, omedvetet arbete med organisationslärande, höjt tempo och helhetssyn. För att organisationer ska kunna skapa ett effektivt organisationslärande kan vi också konstatera att kommunikationen är avgörande, det är det sammanfogande kittet. Slutligen fann vi tre olika aspekter av lärande som organisationer lär sig i kriser ur ett kommunikationsperspektiv, först och främst lär de sig allmänt om kriser, de lär sig om krisers allmänna karaktär och hur den ska hanteras. Kriser bidrar också med en ökad förståelse av kommunikationens betydelse i framförallt utsatta situationer som kriser men också kommunikationens allmänna betydelse för en stor organisations funktionalitet. Slutligen erbjuder kriser ett tillfälle för organisationer att testa sin krisberedskap, kriser ger ökad förståelse om hur den fortsatta krisorganisationen ska se ut för att fungera effektivt. NYCKELORD: Kriskommunikation, Organisationslärande, Organisationsminne, Barriärer mot lärande, Krishantering, Lärandeprocesser.

Föreliggande uppsats är en forskningsöversikt där litteratur från områdena för utvärdering, lärandeforskning och kommunikation ligger till grund för att problematisera återkoppling av utvärderingsresultat. Den i särklass vanligaste formen för återkoppling av utvärderingsresultat är genom en skriven rapport, många gånger kompletterat med en muntlig presentation. Ett av syftena med denna uppsats är därför att vända bort blicken från denna instrumentella syn på hur ett användande kommer till stånd och i stället lyfta fram innovativa återkopplingsformer. Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att lärande och kunskap uppstår i relationer. Centralt för det sociokulturella perspektivet är att ta till vara på det informella lärandet som sker inom organisationen. I uppsatsen diskuteras därför hur nya medier, bland annat genom diskussionsforum på nätet, kan skapa interaktion och dialog mellan kollegor för att ta tillvara på den kunskap som genereras i dessa praktikgemenskaper. Utifrån den litteratur som ligger till grund för forskningsöversikten görs det gällande att nya medier kan bidra till att skapa ett lärande hos mottagarna, som i sin tur leder till ett användande av utvärderingars rekommendationer.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka reflektionens inverkan på arbetsplatslärande. Den tidigare forskningen visar att reflektionen har en positiv effekt på minnet och således även på lärandet, vare sig det handlar om skolväsendet, informellt lärande eller lärande på arbetsplatsen. Datan som analyserats togs fram genom semi-strukturerade intervjuer med sex informanter från helt skilda yrken och arbetsplatser. Intervjuerna hade som utgångspunkt hur förutsättningarna ser ut för lärandet i sin allmänhet i deras respektive yrken, för att sedan övergå till att handla om hur respondenterna uppfattar reflektion och hur det skulle kunna påverka deras dagliga arbetsliv. Det insamlade materialet har analyserats utifrån två teoretiska perspektiv som dels berör individuellt lärande och reflektion, men också organisatoriskt lärande. Resultatet från studien indikerar att trots möjligheten till en flexibel och lärande organisation, upplever medarbetare att den tid som skulle behövas till den egna och gruppens reflektion inte finns. Istället för att göra utrymme för utvärdering som skulle kunna gynna organisationen your ett längre perspektiv, så fokuseras tiden till produktion och arbete. Studien indikerar också att inställningen hos medarbetare generellt är positiv till reflektion och att de själva upplever det vara ett verktyg för lärande på arbetsplatsen. / The aim of this study was to investigate how reflection could impact workplace learning. Previous studies have shown that reflection has had a positive effect on memory, and therefore also on learning, whether it may be in schools, informal learning or workplace learning. The data that was analyzedwas extracted from semi-structured interviews with six informants from completely different professions and workplaces. The starting point of the interviews was investigating how the prerequisites were for workplace learning, and transferred into questions about the informants view of reflection and how it may affect their daily working life. The gathered material has been analyzed through two theoretical perspectives that partly involve the individual person's learning and reflection, but also the organizational learning. The results indicate that despite the possibility of a flexible and learning organization, coworkers experience that the time necessary for their own and the group’s reflection does not exist. Instead of making space for evaluation that could benefit the organization in the long run, their time is focused upon production of labour. The study also indicates that the coworkers’ attitude toward reflection is positive, and that they in their experience feel that it could be a tool for workplace learning.

No description available.

Syfte: Inflationen i Sverige har stigit hastigt under år 2022 och ligger nu på den högsta nivån på över 30 år vilket gör att många företag kan ställas inför utmaningar. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka åtgärder och förändringar privata fastighetsbolag vidtar för att hantera den hastigt stigande inflationen och höjda räntor. Vi vill även undersöka om ledarskapet i dessa organisationer har förändrats på grund av den rådande situationen. Forskningsfrågorna som behandlas i arbetet är: Har fastighetsbolag vidtagit förebyggande åtgärder för osäkra tider? Vilka åtgärder har fastighetsbolag vidtagit för att hantera den höga inflationen och räntehöjningarna? Har den nuvarande situationen förändrat ledarskapet och organisationen? Finns det lärdomar som fastighetsbolag tar med sig från denna tid?  Metod: Denna studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer på chefspositioner inom privata fastighetsbolag. Materialet har transkriberats och analyserats enligt en tematisk analysmetod. Resultatet och analysen presenteras i ett perspektiv om före, under och efter den höga inflationen och räntehöjningarna där frågor om ledarskap, åtgärder, förändringar samt lärdomar behandlas. Resultat och slutsats: Resultatet av empirin visar att vissa fastighetsbolag har vidtagit förebyggande åtgärder för denna typ av situation genom att de bland annat bundit räntor samt sänkt belåningen. För att hantera den höga inflationen och räntehöjningarna har fastighetsbolagen nu en ökad kostnadsmedvetenhet och färre investeringar genomförs. Ledarskapet och organisationen har inte förändrats i fastighetsbolagen men det framgår att ambitionsnivån inte kan vara den samma som innan. Det finns ett mer kundinriktat tänk för att behålla befintliga kunder och det läggs resurser på att hyra ut allt som går. Exempel på lärdomar som tas med är att ha ett långsiktigt synsätt samt att även ha en förståelse för kunderna i denna typ av situation. Examensarbetets bidrag: Arbetets bidrag är att belysa hur fastighetsbolag faktiskt har agerat under denna tid. Resultatet kan vara användbart för andra fastighetsbolag, dess intressenter samt samhället i stort. Förslag till fortsatt forskning: Utifrån arbetets resultat och begränsningar är förslag på fortsatt forskning att studera kommunala bolag, fastighetsbolag i andra län samt att göra samma typ av studie som denna men när inflationen har dämpats. / Aim: The inflation in Sweden has risen rapidly in 2022 and is now at its highest level in more than 30 years, which means that many companies may face challenges. The aim of this work is to investigate what measures and changes private real estate companies take to deal with the rapidly rising inflation and increased interest rates. We also want to explore whether the leadership in these organizations has changed due to the current situation. The research questions addressed in this work are: Have real estate companies taken preventive measures for uncertain times? What measures have real estate companies taken to deal with the high inflation and interest rate increases? Has the current situation changed the leadership and organization? Are there any lessons that real estate companies are learning from this time? Method: This study was based on a qualitative method with a deductive approach. Eight semi-structured interviews have been conducted with individuals in managerial positions in private real estate companies. The material has been transcribed and analyzed according to a thematic analysis method. The results and the analysis are presented in a perspective of before, during and after the high inflation and interest rate increases where issues of leadership, actions, changes and learnings are addressed. Results and conclusions: The results of the empirical study show that some real estate companies have taken preventive measures for this type of situation by binding interest rates and reducing leverage. To deal with high inflation and interest rate increases, real estate companies are now more cost-aware and fewer investments are made. The leadership and the organization have not changed but the level of ambition cannot be the same as before. There is a more customer-oriented approach to retain existing customers and resources are devoted to renting out everything that is possible. Examples of lessons learned are to have a long-term approach and to understand customers in these times. Contribution of the thesis: The contribution of the work is to explain how real estate companies have acted during this time. The results can be useful for other real estate companies, their stakeholders and the society. Suggestions for future research: Based on the work's results and limitations, suggestions for further research are to study municipal companies, real estate companies in other counties and to conduct the same type of study as this one, but when inflation has decreased.

A system to regulate both quality and sustainability regarding Swedish tourism industry is under way. In order for the system to be successfull it needs to be accompanied by an education, in this case a net based education is studied. High requirements are demanded for a successful net based education for a sustainable tourism industry. This is valid both for the didactic area,  which is how an education is structured and planned and in the organisational area, which is how and education best is implemented in a company. The aim with this study is to increase the understandings of which aspects that are important for  developers  if this net based education. The study was conducted at three hostels in Stockholm with surrondings.  Both managers and  employees participated in the study.  The managers where interviewed and got to answer a questionniare. The employees participated in a workshop. The outcome of this study indicates that education is  needed for  a successful system. Following the resut an analysis and discussion from where a  couple of  conclusions and recommendations is derived  for a successful  development  of a net based education in quality and sustainability for hostels. These are in summary  that: The education should consist to a great amount social activities. The education should promote questioned reflections in collaboration with others. The education should be relevant for every participant. It should exist a common part which is the same for every participant. Good leadership is of most importance when implementing a new education. The education should be attached with sufficient implementation information. A net based forum should be established as a complement to the education. / För svensk besöksnäring utvecklas ett kvalitets- och hållbarhetssystem som går under namnet Hållbar Besöksnäring. Inom ramarna för det systemet ska en nätbaserad utbildning tas fram. En framgångsrik nätbaserad utbildning för en hållbar besöksnäring ställer höga krav. Dels på det didaktiska planet, dvs hur struktureringen och planeringen av lärandet ska gå till, och dels på det organisatoriska planet, dvs hur en utbildning bäst bör föras in på ett företag. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilka aspekter som är viktiga att ta hänsyn till vid framtagandet av en nätbaserad utbildning för en hållbar besöksnäring. Undersökningen genomfördes på tre vandrarhem i Stockholm med omnejd. Både verksamhetschefer och personal deltog i undersökningen. Verksamhetscheferna intervjuades och fick svar på frågor i en enkät. Personal deltog i en workshop. Resultatet pekar på att en utbildning behövs för att kvalitetssystemet ska lyckas. Efteratt resultatet presenterats följer en analys och diskussion varifrån ett antal slutsatser och rekommendationer härleds för en lyckad utveckling av en nätbaserad utbildning inom kvalitet och hållbarhet för vandrahem. Dessa lyder i sin sammanfattning att: Utbildningen bör innehålla en till stor del sociala moment utbildningen bör främja kritisk reflektion i samarbete med andraUtbildningen bör vara ytterst relevant för varje deltagare Det ska finnas en gemensam del som är lika för alla i kvalitetssystemet Ett gott ledarskap är av yttersta vikt vid införandet Utbildningen bör åtföljas av tillräckling implementeringsinformation Ett nätbaserat forum bör upprättas som komplement till utbildningen

I studien undersöks medarbetarnas syn på den interna kommunikationen om tjänstepension inom ett tjänsteproducerande företag. Utgångspunkten i undersökningen var att genom en enkätundersökning undersöka hur medarbetarnas pensionskunskaper såg ut, hur deras intresse var samt om hur de upplevde att organisationen informerar om tjänstepensionen. Enkäten visade att det fanns ett intresse för pension men att kunskapen var låg samt att medarbetarna upplevde att organisationen inte informerade medarbetarna på ett effektivt sätt. Syftet med studien är att undersöka hur den interna kommunikationen om tjänstepension upplevs utifrån ett medarbetarperspektiv. För att undersöka och öka förståelsen av respondenternas upplevelse valdes en hermeneutisk ansats med kvalitativ metod som innefattade fokusgruppsdiskussioner. Ansatsen har hjälpt oss att gå från en förförståelse om att kunskapen är låg till att ge en större förståelse för medarbetarnas upplevelse av effekterna av organisationens kommunikationsprocess i tjänstepensionsfrågor. Undersökningen visade att det fanns förbättringar att göra i hur organisationen väljer att informera om tjänstepension. För att få medarbetarna att förstå värdet av tjänstepensionen behöver organisationen kontinuerligt kommunicera detta till sina medarbetare. De flesta av respondenterna föredrog en personlig information vid löne- eller medarbetarsamtal eller kontinuerlig information om hur mycket organisationen betalar in till tjänstepensionen. Resultatet visade att det skulle skapa ett värde för medarbetarna om de visste vad organisationen betalar in och individens känsla av tillit och att känna sig värdefulla skulle öka. Resultatet visade även att ett samband mellan generationstillhörighet och pensionskunskap inte kunde påvisas. / The study examines the employees' view of the internal communication about occupational pensions within a service-producing company. The starting point of the investigation was through a survey investigate how the employees' pension knowledge looked, what their interest was, and how they felt that the organization provides information about occupational pensions. The survey showed that there was an interest about pension but that the knowledge was low, and that the employees felt that the organization did not inform the employees in an effective way. The aim of the study is to investigate how the internal communication about occupational pensions is experienced from an employee perspective. In order to investigate and increase the understanding of the respondents' experience, a hermeneutic approach was chosen with a qualitative method that included focus group discussions. The approach has helped us move from a pre-understanding that the knowledge is low, to providing a greater understanding of the employees' experience of the effects of the organization's communication process in occupational pension matters. The investigation showed that there were improvements to be made in the way the organization chooses to inform about occupational pensions. In order to make the employees understand the value of the occupational pension, the organization needs to continuously communicate this to its employees. Most of the respondents preferred a personal information during salary- or employee meeting, or continuous information about how much the organization pays into the occupational pension. The result showed that it would create value for the employees if they knew what the organization pays in and the individual's sense of trust and feeling valued would increase. The result also showed that a relationship between generational affiliation and pension knowledge could not be demonstrated.