• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 303
  • 19
  • Tagged with
  • 322
  • 154
  • 130
  • 124
  • 63
  • 52
  • 47
  • 47
  • 41
  • 39
  • 37
  • 37
  • 34
  • 33
  • 32
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Kille för att vara mattesnille? : En kvantitativ och kvalitativ studie om hur elever anser sig prestera i matematik, samt hur självkänslan påverkas av bedömning i ämnet .

Eriksson, Denice, Olsson, Sandra January 2015 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka hur elever med olika könsidentiteter anser sig prestera i matematik, samt hur deras självkänsla påverkas av bedömning i ämnet. Det ses som hela sko- lans ansvar att förebygga traditionella könsmönster, men forskning visar på att problematiken ligger i att skolan inte alltid tar detta ansvar. Där föddes idén till denna studie. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av både kvantitativ och kvalitativ datainsamling. Den kvantitativa datainsamlingen utgår från TIMSS enkätundersöknings 2011 och den kvalitativa datainsamlingen är i form av intervjuer där åtta elever från årskurs 4 i en större mellansvensk kommun har deltagit. De teoretiska utgångspunkterna för studien är könsidentitet, Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt och även Christopher J. Mruks teori om självkänsla. Resultatet av studien är att det i matematik görs skillnad på elever som identifierar sig som pojkar och flickor på så vis att pojkar får ta mer utrymme och bättre förutsättningar att lyckas och därmed har högre självkänsla, medan flickor har sämre självkänsla eftersom de har fått intalat att matematik inte är någonting för dem.
2

Återkopplingens betydelse i matematikundervisningen : En kvalitativ intervjustudie med fem matematiklärare i år F-5

Olsso, Katarina January 2015 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare ger återkoppling på matematiklektionerna samt vilket undervisningssätt de anser leder till återkoppling. Vidare syftar studien till att undersöka vilket lärande lärarna anser att återkoppling i matematikundervisningen leder till. Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod som bestod av fem halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av Björklund Boistrups (2010) fyra diskurser om återkopplingssituationer samt hennes teorier om hur återkoppling kan ges i undervisningen. Det framkommer i studiens resultat att lärarna anser undervisning som leder till återkoppling är problemlösningsuppgifter med öppna utsagor och dessa ansågs kunna leda till att eleverna samtalade, argumenterade och redogjorde för frågeställningar och slutsatser. Det är som det framgår i resultatet dock inte alltid undervisningen ser ut som lärarna önskar. / <p>Matematik</p>
3

Hur elever upplever återkoppling i matematik : Ur perspektiv från elever i matematiksvårigheter

Falk, Kristina January 2017 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka elever i matematiksvårigheter upplevelser om återkoppling i matematik och hur det skedde. Detta skedde genom intervjuer med elever i matematiksvårigheter. Resultatet är att eleverna i studien upplevde återkoppling från lärare som positiv och kopplad till prov och bedömning.
4

Gör de som de säger? : En studie i hur några lärare arbetar med återkoppling i den formativa bedömningsprocessen

Engvall, John, Caris Lehto, Karin January 2013 (has links)
Att synliggöra lärande är något som lyfts fram av forskare i stor omfattning. Under de senaste åren har det diskuterats på flera plan, internationellt, nationellt och lokalt på skolor hur man kan arbeta formativt och hur man går tillväga för att ge formativ bedömning. Formativt lärande är något som för lärandet hos eleven framåt. Detta har vi särskilt uppmärksammat i vår vardag som lärare. Hur arbetar då lärare formativt? Har de den kunskap som krävs för att få eleverna att uppnå de mål som är nationellt uppsatta? Vi ville ta reda på hur några lärare arbetar med formativ bedömning och då särskilt titta på hur dessa lärare ger formativ återkoppling till sina elever. Vi har använt oss av en metodtriangulering för att jämföra forskning och empiriska undersökningar. För att försöka få svar på vårt syfte med undersökningen och de frågor vi ställt oss har vi använt två kvalitativa metoder, intervju och observation. Genom att både intervjua och observera lärarna kunder vi genom trianguleringen jämföra våra resultat. Vi ville ta reda på om lärarna gör som de säger att de gör. Resultaten av undersökningen visar att lärarna har en god vilja att arbeta formativt och med återkoppling som leder elevens lärande framåt. Den visar att lärarna inte har tillräcklig kännedom om de återkopplingsstrategier som dagens forskning lyfter fram som framgångsrika. De flesta av lärarna organiserar sin undervisning utifrån mål och syfte med det som ska läras men synliggör inte dessa tillräckligt för eleven, detta visar sig i våra observationer. Vår undersökning visar att det finns områden inom den formativa återkopplingen som kan förbättras och utvecklas.
5

Glädje och engagemang : En studie om hur lärare motiverar och ger elever återkoppling

Andersson, Anna January 2012 (has links)
Mitt syfte med den här studien har varit att undersöka hur lärare i grundskolans senare år (år 7-9) arbetar med motivation och återkoppling i klassrummet. En kvalitativ studie har genomförts där semistrukturerade intervjuer och observationer har genomförts för att samla in empiri. Lärarna i studien använde sig av många strategier för att motivera elever samt ge dem återkoppling. Resultatet visade att lärares attityder har en stor inverkan på elevers motivation. När lärare visar ett stort engagemang för sitt ämne tenderar det att påverka elevers motivation positivt. Vidare visar resultatet att lärare upplever att det är viktigt att ge elever återkoppling på det de gör. Resultatet visar även att återkoppling är ett sätt att arbeta med elevers motivation. När elever får återkoppling tenderar deras motivation och tilltro till den egna kompetensen att öka.
6

Att lära sig göra frivolt : En behavioristisk studie om återkopplingens inverkan på högstadieelevers utveckling av motoriska färdigheter

Hanna, Victor January 2015 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka feedback och dess inverkan på elevers lärande och utveckling. Hur påverkas elevernas lärande av feedback? Hur varierar den motoriska utvecklingen beroende på vilken av följande tre återkopplingar som eleven får: positiv-, konstruktiv- och videofeedback? Finns det någon skillnad mellan könen? Metod Studien hade en kvantitativ ansats samt en positivistisk syn. Direkt observation användes i denna studie. Ett bestämt moment observerades och statistik fördes ner. Elevernas frivolter observerades och antalet lyckade samt misslyckade försök fördes ner i statistiken. Samtliga elever utförde två tester, en i början och en i slutet av studien, för att se progressionen. Mellan testerna fick de fyra tillfällen att öva och få feedback på. Studien gjordes på tre klasser, varav varje klass fick en form av feedback; positiv-, konstruktiv- eller videofeedback. Resultat Resultatet visade att feedback ger en positiv effekt på elevers utveckling. Någon skillnad mellan de olika formerna av feedback, kunde dock inte säkerställas statistiskt. Slutsats Genom att studera resultaten kan slutsatsen dras att feedback har en positiv påverkan på inlärning, dock kan inget sägas om hur olika former av feedback påverkar utvecklingen. Det var heller ingen signifikant skillnad mellan könen. / Aim The purpose of the study is to examine the feedback and its impact on pupils' learning and development. How does feedback impact students' learning? How does the motor development varies depending on which of the following three feedbacks which the student will get: positive, constructive and video feedback? Is there any difference between the genders? Method The study was quantitative approach and a positivist approach. Direct observation has been used in this study. A certain moment will be observed and statistics will be brought down. Tumbles will be observed, and the number of successful and unsuccessful tumbles will be written down in the statistics. All the students go through two tests, one at the beginning and one at the end of the study, to see the progression. Between the tests they will have four opportunities to practice and get feedback on. The study was done on three classes, of which each class gets a kind of feedback; positive-, constructive or video feedback. Results The results showed that feedback provides a positive effect on pupils' progress. Any difference between the various forms of feedback, however, it could not be ensured statistically. Conclusions By studying the results it can be concluded that feedback has a positive impact on learning, however nothing can be said about how different forms of feedback influences the development. There was either no significant difference between the genders. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2013</p>
7

Läxor i matematikundervisning åk 4-6 : En empirisk studie om utformning av kvalitativ återkoppling på matematikläxor i åk 4-6

Gustafsson, Hanna January 2019 (has links)
De flesta lärare har någon gång mött arbete med läxor, antingen genom sin yrkesroll eller i erfarenhet av att själv varit elev. Läxor är inte en obligatorisk del i skolans arbete men finns ändå med i många fall som en del av matematikundervisningen. Denna studie har som syfte att utreda på vilket sätt kvalitativ återkoppling ges på elevers arbete med matematikläxor. Detta utreds utifrån en teoretisk modell för kvalitativ återkoppling. Eftersom kvalitativ återkoppling skall knyta an till ett givet syfte har en granskning av återkopplingen gjorts i ett sammanhang med läxans syfte. Resultatet visar att många läxor saknar avgörande aspekter av kvalitativ återkoppling. Slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att en kvalitetsgranskning av återkopplingens utformning kan vara avgörande för återkopplingens kvalité och därmed också elevers kunskapsutveckling genom läxarbetet. / <p>Matematik</p>
8

Hur kan olika former av återkoppling användas i syfte att utveckla andraspråkselevers skrivande? : En litteraturstudie

Pratiwi, Dita January 2016 (has links)
Denna litteraturstudie behandlar lärares arbete med återkoppling på andraspråkselever och hur återkoppling kan bidra till att utveckla deras skrivande. I och med att antalet elever som har annat modersmål än svenska ökar i Sverige är det av betydelse att lärare har kännedom om olika återkopplingsformer eftersom att dem till skillnad från förstaspråkselever behöver andra förutsättningar vad gällande effektiv återkoppling. Syftet med denna studie är att undersöka hur muntlig och skriftlig återkoppling används på andraspråkselevers skriftliga arbeten i årskurs 4–6 samt vilka kvaliteter som kännetecknar återkoppling som leder till att andraspråkselever utvecklar sitt skrivande. Metoden som har tillämpats är en litteraturstudie. Det innebär att med hjälp av relevanta sökord genom databassökningar har studiens syfte och frågeställningar besvarats utifrån den befintliga forskningen. Resultatet visar att vissa återkopplingsformer har avsevärda förbättringar, medan andra visat betydligt litet eller inga förbättringar alls. Less is more, Focused Feedback, Indirect Feedback och Immediate Corrective feedback är former av återkoppling som visat sig vara framgångsrika vad gäller andraspråkselevers skrivutveckling genom att de stödjer elevernas metakognitiva förmåga. Återkoppling i form av Delayed Corrective Feedback och Direct Feedback har inte visat sig vara lika effektiva eftersom de inte ger utrymme för elevers egen reflektion och tänkande / <p>Svenska</p>
9

Lustfyllt lärande : Hunden - mer än människans bästa vän / Enjoyable Education : The Dog - More than Man´s Best Friend

Adolfsson, Mette, Lindgren, Marie January 2016 (has links)
This study, based on the sociocultural perspective, aims to show the significance of motivation and feedback concerning pupils with writing problems. The study was based on a writing task which lasted every school day for five weeks. Observations were made during the interventions and along with a survey they create the result. Eighteen pupils in fourth grade from two rural schools participated in the study and in each class were pupils who had special needs education previously. Pupils from school A wrote, read the text to and were given feedback by, a teacher. Pupils from school B wrote, read the text to and were given feedback by a dogassisted teacher. A dogassisted teacher has a living tool, who by the presence only, gives an entry to the pupil’s mind which can be hard for a teacher to achieve oneself. The pupil feels acknowledged by the dog and accept the feedback in a positive way thus the review might be experienced as negative. The study shows that a school dog enforces the confidence by letting the pupil be superior to the dog and at the same time the pupil embraces what the teacher delivers with the voice of the dog. The results of the study show that both pupils in school A and B experienced increased motivation and pleasure in writing. Charts and tests can provide answers regarding the cause of the difficulties but the real challenge is to develop various ways to work that encounters and suits every single pupil. There has been a wish not to pit methods or motivational efforts against each other, rather to find various success factors for pupils with special needs. Because of pupils diversity and hence the teachers methods need to offer alternatives. One of these alternatives could be dogassisted teaching because the study shows that The dog is more that man’s best friend – it could also be the best teacher.
10

Grundskollärares användning av feedback på elevers arbeten : En litteraturstudie

Kallur, Therése January 2016 (has links)
Feedback är en stor del av lärares dagliga arbete och på vilket sätt de ger feedback på påverkar i sin tur elevers fortsatta lärande. Feedback är ett ständigt aktuellt ämne som ofta uppmärksammats i media och i skolvärlden vilket har gjort detta ämne intressant. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken typ av feedback grundskollärare ger på elevers arbeten. Metoden har varit en litteraturstudie och omfattar empiriska forskningsresultat som funnits tillgängliga i databaserna Eric, Summon och SwePub som publicerats åren 2001–2016. Resultatet visade att många lärare inte använder skriftlig feedback i formativt syfte utan istället ger poäng, beröm eller bedömning via smileys. / <p>Svenska</p>

Page generated in 0.1395 seconds