This study, based on the sociocultural perspective, aims to show the significance of motivation and feedback concerning pupils with writing problems. The study was based on a writing task which lasted every school day for five weeks. Observations were made during the interventions and along with a survey they create the result. Eighteen pupils in fourth grade from two rural schools participated in the study and in each class were pupils who had special needs education previously. Pupils from school A wrote, read the text to and were given feedback by, a teacher. Pupils from school B wrote, read the text to and were given feedback by a dogassisted teacher. A dogassisted teacher has a living tool, who by the presence only, gives an entry to the pupil’s mind which can be hard for a teacher to achieve oneself. The pupil feels acknowledged by the dog and accept the feedback in a positive way thus the review might be experienced as negative. The study shows that a school dog enforces the confidence by letting the pupil be superior to the dog and at the same time the pupil embraces what the teacher delivers with the voice of the dog. The results of the study show that both pupils in school A and B experienced increased motivation and pleasure in writing. Charts and tests can provide answers regarding the cause of the difficulties but the real challenge is to develop various ways to work that encounters and suits every single pupil. There has been a wish not to pit methods or motivational efforts against each other, rather to find various success factors for pupils with special needs. Because of pupils diversity and hence the teachers methods need to offer alternatives. One of these alternatives could be dogassisted teaching because the study shows that The dog is more that man’s best friend – it could also be the best teacher.

This study examines the experienced reading motivation of children who read to a dog, and how reading to dogs can be used in special education for children with reading difficulties. The theoretical framework is inspired by motivational theory and the concepts controlled and autonomous motivation, behavior theory and motivation based on expectation. The method used is semi structured interviews. A total of eleven interviews with children who read to a dog and teachers who work with reading therapy dogs have been collected. Results are that all the children participating in this study have a positive experience of reading to a dog and they prefer reading to a dog to reading to an adult. A common theme from the interviews with the children was a peaceful feeling when reading to a dog. The children started to believe more in their ability to read, and they enjoyed reading to the dog. The participating children described the benefits of the dog as an active listener who did not interrupt or correct the children during reading. The children cuddled with the dog while reading and they described the benefits of being close to the dog as a motivational factor.  The discussion focuses on the role of the learning dog in the special education for children with reading difficulties and how special needs teachers and special education teachers can use reading therapy dogs.

I denna studie ville vi undersöka skolhundars medverkan i pedagogisk verksamhet. Vi riktar oss främst till förskolan, men i avsaknaden av forskning på området har vi även lyft in grundskolan i studien. Detta då arbetet med grundskolans yngsta barn kan tänkas gälla även för barn i förskoleåldern. Vi har intagit ett relationellt perspektiv utifrån Aspelin och Persson (2011), Aspelin (2013) samt Aspelin och Johansson (2017) perspektiv på relationell pedagogik. Syftet var att förstå hur skolhundspedagoger uppfattar hur skolhundar kan användas som en resurs i förskolans värdegrundsarbete, och då särskilt när det gäller arbetet med att utveckla barns empatiska förmågor. Vi intervjuade sju pedagoger som ligger till grund för denna studie, såväl förskollärare som grundskollärare. Vi har använt oss av begreppet mellanrum för bearbetning och analys av det insamlade materialet. I resultatet uttrycker skolhundspedagogerna att skolhundar kan skapa relationer till barn och pedagoger i en pedagogisk verksamhet. Det har också visat sig att skolhundspedagogerna delar uppfattning om att skolhundens närvaro kan främja utvecklandet av barns empati. I diskussionen diskuterar vi vilka effekter det har visat sig ge med en skolhund i pedagogisk verksamhet. Vi lyfter också aspekter så som pälsdjursallergi som kan tänkas tala emot skolhundar i förskola och skola. Studiens slutsatser säger att skolhundens förhållningssätt upplevs vara ett framgångsrikt verktyg för att främja relationer som, sett ur ett relationellt perspektiv, i sin tur skapar ett lärande. Skolhunden har vidare visat sig ha positiva effekter på barns empatiska förmåga enligt de skolhundspedagoger som medverkat i studien. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

No description available.

Skolan har ett viktigt ansvar att möta varje elev och skapa de bästa förutsättningarna för att alla elever ska få möjlighet till utbildning. Skolan har således en tydlig uppgift att erbjuda de extra anpassningar och det särskilt stöd som behövs för att eleven ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Insatserna i skolan behöver därför vara innovativa och framgångsrika. Syftet med studien var att utveckla kunskaper om skolhundens betydelse som pedagogiskt verktyg för elever i behov av särskilt stöd utifrån hundförares uppfattningar. Genom en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie belyses fyra hundförares uppfattningar av att arbeta med en skolhund i grundskolan. Vid tolkning och kodning av det empiriska materialet användes en tematisk analys och den teoretiska förankringen har utgått ifrån fenomenografin. Resultatet i föreliggande studie visade att hundförarna uppfattade att skolhunden har flera positiva effekter på elevernas kognitiva och sociala egenskaper som stärker deras skolgång. Detta genomförs med varierande arbetssätt tillsammans med skolhunden utifrån elevernas behov. Slutsatsen av studien är att skolhunden kan användas som ett pedagogiskt verktyg genom hundassisterad pedagogik inom det specialpedagogiska området, främst för elever i behov av särskilt stöd, för att främja en stärkt skolgång.

Hundassisterad pedagogik (HAP) är en metod där hund används som verktyg i skolverksamhet och användandet av hundar i skolmiljö ses som ett pedagogiskt och hälsofrämjande verktyg. Syftet med studien är att uppmärksamma vad och hur de yrkesverksamma inom HAP anser att metoden kan gynna eleverna. Studien belyser också vilka svårigheter, hinder och möjligheter det finns med metoden. Resultatet grundar sig i en kvalitativ intervjustudie där författarna av studien har intervjuat sju yrkesverksamma inom HAP. Det framkommer i studien att de yrkesverksamma kan se flera olika positiva och gynnsamma aspekter med metoden hos eleverna, bland annat pedagogisk utveckling och förbättrat psykiskt mående. Huvudresultaten är att HAP som metod framför allt gynnar barn med diagnoser och läs-och skrivsvårigheter och att HAP kan bidra till att hemmasittare återgår till skolan.

I föreliggande studie har arbetssätt, upplevelser och konsekvenser av hundassisterad pedagogik i fyra elevärenden undersökts. Studien grundas på en kvalitativ ansats genom femton semistrukturerade intervjuer med elever, hundförare, vårdnadshavare och lärare. Dessa elevärenden bildar tillsammans fyra case. Databearbetningen har skett genom kvalitativ innehållsanalys och tematisering. Analys av data har även genomförts utifrån holistisk undervisningsteori samt tidigare forskning inom området djurunderstödda insatser och hundassisterad pedagogik. Resultatet har påvisat att utbildade hundar kan fungera som en holistisk undervisningsmetod genom att utgå från ett helhetsperspektiv på den lärande individen. Arbetssätten som förekommer vid hundassisterad pedagogik är sinnliga, konkreta, upplevelsebaserade och sker genom interaktioner med hunden där hundrelationen är kärnan i arbetet. Upplevelserna är genomgående positiva och relationen till hunden bidrar till lugn, trygghet och meningsfullhet. Detta skapar även goda lärmiljöer för eleverna som förstärks av hundarnas icke-dömande karaktär. I casen framkommer att hundassisterad pedagogik genererar konsekvenser såsom ökad närvaro, engagemang, välbefinnande och förbättrade attityder gentemot skola och lärande. Detta har även lett till ett ökat lärande och ökad måluppfyllelse för flera elever i casen, liksom en personlig utveckling i form av förbättrad självbild, självkänsla och självförståelse. Studiens sammantagna resultat påvisar att hundassisterad pedagogik, genom att fungera holistisikt, är en undervisningsform som ser till hela eleven och även bidrar till goda resultat avseende elevernas lärande och utveckling. Genom sitt holistiska närmande har hundassisterad pedagogik i denna studie en betydelse för elevhälsoarbetet som enligt styrdokument också ska utgå från en helhetssyn på elevers hälsa, lärande, utveckling och lärmiljö.

I en skola för alla finns olika behov och elever med olika förmågor. Trots att det finns två skolformer i Sverige för att möta allas behov, så behövs det ibland extrainsatser för att specialläraren ska nå fram. Det finns verksamheter där människorna som arbetar där, har djur som samarbetspartner och där djuren fungerar som ett pedagogiskt stöd i kommunikationen mellan djur och människa. Genom detta självständiga arbete avses att vetenskapligt undersöka vad det är som sker i kommunikationen människa – djur som kan berika livsvärlden för människor, framförallt människor som reagerar på kravfyllda situationer. I studien undersöks, med hjälp av ett försök till en fenomenologisk ansats och semistrukturerade intervjuer, hur arbetet med människor i behov av särskilt stöd upplevs enligt de som i olika verksamheter arbetar med djur som samarbetspartner. Studien avser att studera de upplevelser som de som arbetar i dessa verksamheter har. Dessa upplevelser undersöktes tillsammans med vad forskare bidragit med redan på detta område i forskarvärlden. Resultatet visar att både hästar och hundar kan fungera som stöd vid läs och skrivundervisning. Djuren minskar stress för människan genom beröring. Slutsatsen är att djur har positiv effekt som pedagogiskt stöd, särskilt för personer som den traditionella skolmiljön inte fungerat som lärmiljö för. I kommunikationen mellan människa och djur uppstår en osynlig, ordlös kommunikation som är kravlös och skapar trygghet. Andra effekter är stärkt självkänsla och att naturupplevelser tillsammans med djuren hjälper människan tillbaka till sin sanna, ursprungliga natur i ett digitaliserat, stressande samhälle. / In a school there is different needs and students with different abilities. Even if there is two school forms in Sweden to meet the needs of everybody, sometimes extra measures is needed for the special needs teacher to get across. There are facilities where people who work there, have animals as co-workers and where the animals act as a pedagogical support in the communication between animal and human. The purpose of this degree project is to scientifically examine what is happening in the communication people and animal that can enrich the lifeworld for the people, especially people who react on situations filled with demands. In the study, it is examined, with an attempt to a phenomenological approach and the help of semi-structured interviews, how the work with people in need of special support.appears according to the people working in various facilities with animals as co-workers. The purpose of the study is to highlight those effects that those who work in these facilities have experienced. These experiences were examined together with what researchers have contributed with already in this field in the world of research. The result shows that both horses and dogs can be of help with the literacy teaching. Animals lower the stress level for humans through touch. The conclusion is that animals have a positive effect as a pedagogical support, especially for people that the traditional school environment didn´t work out as a lerning environment for. In the communication between people and animal an invisible, non-verbal communication emerge, that is undemanding and brings security. Other effects is strengthened self-confidence and that nature experiences together with the animals helps the human back to her true, primordial nature in a digitalized, stressful society.Sökord/