The aim of the study was to investigate why some primary school children without any apparent reading difficulties have lost their interest in reading. Three children from the 5th and three from the 8th grade were interviewed about their reading habits in school and at home and the results were analyzed in relation to the factors affecting interest in reading identified by reading research and in relation to the interviews done with their teachers. The results showed that the younger children saw themselves as good readers, expressed interest in reading and had increased their reading whereas the older children were much less positive about their reading. The factors that affect children's interest in reading found by the research, such as adult support and reading aloud, help and advice in finding interesting books to read and talks about the contents in the books before and after reading were among the factors identified by both younger and older children as important to their reading motivation.

The study examines how teachers motivate pupils to read literature and how teachers utilize fiction literature and the narrative of other media to motivate pupils. The study’s method is qualitative interviews of four teachers and the result is formed by a thematic analysis and grounded theory. To motivate pupils to read literature, the result shows that all the respondents conducts a democratic education where the pupils in some way have influence on their education. Despite what is mentioned above, the respondents’ methods and strategies differ. The foremost providential implications are to schedule reading, highlight its benefits and cooperate with the school library. All the respondents utilize fiction literature and the narrative of other media to motivate pupils in some way, inter alia by digital technology on the basis of the new curriculums. Two respondents are more conservative, and the others are more innovative in terms of using the technology to make stops in the text and process the reading in an aesthetic and efferent approach.

Syftet   med denna studie är att beskriva vad som motiverar elever i årskurs 6 till   läsning av sköntlitteratur och facklitteratur samt vilka läsvanor eleverna   har. Studien baseras på följande frågeställningar:   Hur beskriver   eleverna sin motivation till läsning av skönlitteratur respektive facklitteratur?   Hur   beskriver eleverna sina läsvanor?   Vilka   anledningar beskriver eleverna till att de inte läser?   Vad   beskriver eleverna att skolan kan göra för att stimulera dem att läsa? I   studien används en kvalitativ forskningsmetod i form av halvstrukturerade   intervjuer. Sammanlagt intervjuades 14 elever i årskurs 6. Då intervjuerna   genomförts transkriberades och analyserades de. Resultatet visar att en del   av de intervjuade eleverna tycker att läsning är roligt, medan en del tycker   det är tråkigt. Alla elever uppger att de läser i skolan, både skönlitteratur   och facklitteratur. På fritiden däremot är det inte alla elever som läser. I   vilken utsträckning eleverna läser varierar mycket från elev till elev. De   anledningar eleverna ger till att de inte läser är bland annat för att   intresset saknas och för att böckerna är för svåra eller för tråkiga. För att   eleverna ska läsa är det spännande och roliga böcker som efterfrågas. Enligt   resultatet tycker många av eleverna att skolan kan motivera dem till att läsa   mer. Förslag som har kommit upp i intervjuerna är bland annat att ge eleverna   mer tid till läsning och att köpa in nyare och roligare böcker.

The purpose of this study is to examine the attitudes towards reading and literature that exist among adolescent youth in rural areas. The fact that young people read less now than before, and that their ability to read has decreased significantly over time, has been difficult to miss if one has followed the school policy discourse in recent years. A group of young people who are often left out of the reporting on school results are the young people who live outside the urban areas.   Using a questionnaire, this study aims to investigate the following: the attitudes that exist around fiction among the said group of young people; what could make them read more; and finally, how and which fiction they assimilate.   Based on Pierre Bourdieu’s theory of fields habitus and cultural capital this essay concludes that there is an urgent need to motivate the adolescent youth to read, otherwise there is a serious risk of them becoming an alienated group in the Swedish society, due to a lack of cultural capital.

Denna studie syftade till att öka kunskapen om hur lärare i årskurs 3 arbetar med skönlitteratur i undervisningen och hur de främjar elevernas läsmotivation. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre klasslärare från olika skolor i årskurs 3. Varje lärare intervjuades separat. Genom intervjuerna kunde studiens forskningsfrågor besvaras och lärarnas arbetssätt gällande skönlitteraturundervisning i klassrummet kartläggas. Dessutom framkom vilka strategier lärarna använde för att öka elevernas motivation att läsa mer skönlitteratur. Resultatet visade att samtliga tre lärare identifierade fyra kategorier av litteraturundervisning i skolan: högläsning, tystläsning, gemensam läsning och ljudbok. Vidare visade det sig att skönlitteraturundervisningen i skolorna behandlades på ett liknande sätt i de olika klasserna, men att varje lärare ändå hade sina unika arbetssätt för att undervisa om skönlitteratur och öka elevernas läsmotivation. Vissa lärare motiverade sina elever genom belöningssystem medan andra använde sig av boktips för att stimulera elevernas läslust. Slutligen indikerade studien att mer forskning behövs kring elevernas individuella läsning.

Syftet med mitt självständiga arbete är att bidra med kunskap om hur läslusten kan ökas hos elever i de tidiga skolåren. PISA och PIRLS-undersökningar under 2000-talet visar på att läsförmågan hos unga har minskat. Den försämrade läsförmågan innebär att de ungas möjlighet till läsupplevelser begränsas. I regeringens proposition "Läsa för livet" betonas vikten av att stärka barns och ungas läsförmåga men också deras läslust. För att utveckla en genuin läslust behövs en väl automatiserad avkodning och för att utveckla sin läsning krävs att man läser. Matteuseffekten innebär att barn med god läsförmåga läser mycket och gärna och blir starka läsare, medan svaga läsare undviker läsning och läser lite, vilket innebär att de inte utvecklar sin läsning. Detta gör i sin tur att läsningen blir tråkig. Matteuseffekten slår alltså hårt mot de barn som aldrig hittar sin läslust eller som tappar den redan tidigt. I min undersökning har jag genomfört halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer med företrädare för olika professioner inom skola och bibliotek. Resultatet visar på vikten av att elever erbjuds ett brett utbud av texter, litteratur med subjektiv relevans, högläsning med efterföljande samtal, möjligheter att ta del av varandras läsupplevelser, vuxna som agerar läsande förebilder och samarbetar och ett välsorterat, bemannat skolbibliotek. Elever i läs- och skrivsvårigheter kan ges möjligheter till läsupplevelser om de pedagoger och den bibliotekspersonal de möter ger dem möjlighet att lyssna till litteratur, läsa med öronen, och ta del i gemensamma diskussioner kring olika slags texter.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att undersöka vilka arbetsmetoder lärarna använder i samband med högläsning för att främja läsmotivation. Syftet är även att undersöka vilka aspekter av arbetet med högläsning tidigare forskning visar är viktigt för lärare att tänka på vid högläsning i årskurserna F–3. Metoden som används är en litteraturstudie som omfattar åren 2000–2016. Resultaten visar enhälligt att högläsning har en positiv inverkan på elevers läsmotivation. Dessutom framkom att kombinationen högläsning och boksamtal stimulerar till läsmotivation, språkutveckling och utveckling av sociala förmågor. Slutsatsen av denna studie är att forskningsvärlden är överens om att högläsning har positiva effekter på elevers läsmotivation. / <p>Svenska</p>

I dagens skola möts lärare av allt mer motstånd till läsning av skönlitteratur och det är en stor utmaning för lärarna att motivera elever till läsning. Forskare talar om vikten av läsning i skolan då det är språkutvecklande men också personlighetsutvecklande, läsningen utvecklar såväl vår självinsikt som vår identitet. Jag har utifrån detta genomfört en systematisk litteraturstudie med syfte att ta reda på vad forskningen vet om ungdomars motivation till läsning av skönlitteratur. Syftet var också att undersöka vilka faktorer i litteraturundervisningen som är viktiga för att främja elevers läsmotivation. De frågeställningar som användes var: Vad motiverar elever till att läsa skönlitteratur, enligt tidigare didaktisk forskning? Vad säger ämnesdidaktisk forskning om vilka aspekter i litteraturundervisningen som är viktiga för att främja elevers läsmotivation? Resultatet visar att det finns både inre och yttre faktorer som påverkar elevers motivation till läsning och de teman som identifierats i mitt material är hem- och skolmiljö, sociala aspekter, val av bok, belöningar och mål, igenkänning och relevans i texter samt balans mellan framgång och utmaning. Den slutsats som dras är att varje elev är unik och motiveras av olika saker men det finns några faktorer som kan vara till hjälp att tänka på när man som lärare ska försöka motivera sina elever till läsning.

Today, literature is published in a wide variety of formats, it can be published digitally or in the more traditional paper format or as an audiobook. This thesis aims to take a closer look at fan fiction readers’ reading habits and motivations for reading, as group accustomed to using different kinds of formats for their reading. It does so by analyzing fifteen responses to an online survey using only open-ended questions. The survey was posted online on fan fiction sites and could be answered anonymously. The responses to the survey were analyzed using the four different reading motivations factors found by Nicola Schutte and John M. Malouff in a previous study. The answers to the online survey showed that most of the readers read daily and the most common format was the traditional paper book, though there were some readers who used other formats as well. The four motivations factors formulated by Schutte and Malouff were not easily found in the answers to the online survey. The result instead showed that most of the readers read to escape their daily life and to get news, information and to learn new things. / Program: Bibliotekarie

Skräcklitteraturen har oftast tolkats som en oanvändbar del av skönlitteraturen för skolans undervisning, eftersom teman som skräcklitteraturen berör är svårdiskuterade i undervisningen. En del lärare har trots det sett skräcklitteraturens potential vid undervisningstillfällen. Vår studie pekar på att det finns hjälpmedel för läraren att använda i undervisningen som hjälper läraren att diskutera skräcklitteraturens teman. Studiens syfte är att undersöka hur skräcklitteraturen behandlas i forskningen för grundskolans årskurser 4–9. De två dilemman som finns för användandet av skräcklitteraturen i klassrummet som vi sett och som har varit grunden för forskningsfrågorna är kan skräcklitteraturen användas i undervisningen och vad innebär det för eleverna. I vår studie vill vi visa att det finns tillfällen för användning av skräcklitteraturen i klassrummet. De möjligheter vi presenterar underställs med forskningsfrågorna: ”I vilken utsträckning är eleverna intresserade av skräcklitteraturen och varför?”, ”Vad har forskare för litteraturdidaktiska teorier om skräckgenren?” och ”Vilka för- och nackdelar kan finnas med att använda skräckgenren i litteraturundervisningen?”. I studien har metoden Grounded Theory använts för att analysera och kategorisera 10 utvalda tidskriftsartiklar. Resultatet i studien visade att lärare med fördel kan använda skräcklitteratur i undervisningen.