Syftet med vår studie var att undersöka elevers upplevelser av läsmetoden Repeterad läsning hos några elever på grundskolan. Läsmetoden innebär att eleven läser en kortare text flera gånger tills ett bra läsflyt har uppnåtts. När läsaren repeterar samma text automatiseras avkodningen. Eleven tränar enskilt med en lärare under varje lästillfälle och läraren ger eleven stöttning under läsningen. Läsmetoden Repeterad läsning är influerad av behaviorismen och metoden fokuserar endast på en delfärdighet i läsningen, själva avkodningen. Studien genomfördes som en intervention med tio elever i årskurs 3. Efter interventionsperioden genomfördes halvstrukturerade intervjuer individuellt med eleverna. Resultaten visade att majoriteten av eleverna ansåg att de förbättrade sitt läsflyt och förståelsen för innehållet i texterna ökade genom att läsa samma text flera gånger. De slutsatser vi kunde dra utifrån resultaten var att eleverna såg fördelar med läsmetoden Repeterad läsning. Men resultaten visade även att några elever upplevde läsmetoden som tråkig eftersom samma text repeteras flera gånger. I studien framkom också att eleverna ansåg att läsningen blev rolig och motiverande när eleverna själva fick välja den litteratur som de skulle läsa.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att belysa högstadieelevers perspektiv på läsandet i skolan för att se om och hur dessa skiljer sig från ett lärarperspektiv. Detta görs mot bakgrund av forskning kring ungdomars läsvanor, läsmotivationsforskning, aktuella styrdokument samt utifrån det sociokulturella perspektivet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes sex elevintervjuer i årskurs nio, två lärarintervjuer i svenskarbetslaget samt en intervju med skolbibliotekarien. Resultatet av intervjuerna visar att högstadieelevers attityd till läsandet i skolan är förhållandevis negativt, dock med positiv betoning på läsande som sker i sociala sammanhang. Den undersökta elevgruppen har, om än varierad motivation till läsning generellt, olika intressen och erfarenheter vilka återspeglas i de material de väljer att läsa. Resultatet pekar på att den undersöka elevgruppens läsintressen inte reflekteras i undervisningen, utan att läsandet i skolan förefaller distanserat från elevernas erfarenhetsvärld. Lärarnas perspektiv på läsandet i skolan uttrycks av de intervjuade lärarna vara alltför tidsbegränsat, så till vida att de inte hinner ta vara på elevernas intressen och erfarenheter. Denna lärarattityd motiveras av en plikt till läroplanen, vilken lärarna lutar sig mot när de tar fram uppgifter som inbegriper läsning, dock negligeras elevernas behov av ett elevinflytande i läsandet. Lärarnas och elevernas attityd till läsandet förefaller att skilja sig ur en kulturell aspekt, vilken kan förstås genom det sociokulturella perspektivet i den mån att lärarna inte har full insikt i elevernas närhet till det digitala samhället. Detta har resulterat i bristen av samtida, elevnära och populärkulturella texter i svenskundervisningen. / <p>Svenska</p>

Forskning visar att läsförståelsen hos de svenska skolbarnen ökar, men ändå talas det om att vi som lärare måste hjälpas åt att försöka motivera elever till att läsa mer, då läsmotivationen saknas. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka vad den svenskämnesdidaktiska forskningen säger om läsmotivationen hos högstadieungdomar i skönlitterär läsning. Genom att även undersöka elevers förhållningssätt till läsningen vill jag veta vilka faktorer som är betydande för motivation till läsning av skönlitteratur. Frågeställningarna som användes i studien var:  • Hur ser högstadieelevers läsmotivation ut idag enligt den ämnesdidaktiska forskningen? • Vilka faktorer visar den ämnesdidaktiska forskningen är viktiga för att öka elevers läsmotivation enligt högstadieelever?  Resultaten visade att attityden till läsning var både positiv och negativ, men att det fanns flera aspekter att ta hänsyn till för motivationshöjning hos eleverna. De aspekter som det främst talades om var en bra läsmiljö – både hemma och i skolan, bokval samt igenkänningsfaktor i boken. Sociala faktorer spelade också in och slutligen spelade även belöningar och mål in.

Mycket av den forskning som finns idag visar att läsmotivationen hos skolungdomar sjunker. I denna studie undersöks högstadieelevers attityder till skönlitterär läsning i skolan samt undersöks hur det går att förändra de attityder som finns. Frågeställningarna som användes i studien var: • Vad tycker eleverna om skönlitterär läsning i skolan? • Vad motiverar eleverna till att läsa skönlitteratur i skolan? • Hur tycker eleverna att litteraturundervisningen borde gå till i skolan?  Denna studie har en kvalitativ ansats och utgår ifrån semistrukturerade intervjuer och sju stycken respondenter intervjuades en och en.   Studiens resultat är att attityden till skönlitterär läsning i skolan är både positiv och negativ, men att respondenterna också poängterar flera aspekter att ta hänsyn till för att höja läsmotivationen hos dem. De aspekter som främst lyfts fram vid intervjuerna är variation i undervisningen, lärarens attityder samt igenkänningsfaktor i boken. Många av respondenterna använder i sina svar även ordet ”spännande” för att beskriva hur en bra bok skulle vara.

Denna litteraturstudie belyser hur digitala läsverktyg kan skapa möjligheter för elevers läsförståelse. I ett digitaliserat samhälle ställs krav på både skola och lärare vid användning av digitala verktyg i undervisningen. Studiens utgångspunkt har fokus på årskurs 4 – 6 i svenskämnet, men är så väl relevant för samtliga ämnen i grundskolans mellanår. Syftet med studien är att belysa hur digitala läsverktyg som exempelvis surfplattor och datorer, behandlas i forskning inom läsförståelse. Syftet förväntas besvaras genom frågeställningarna vilka berör: likheter eller skillnader inom läsförståelsen vid användning av analoga och digitala medier samt hur elevernas läsförståelse påverkas, främst när de använder digitala verktyg. Vidare kommer en frågeställning beröra vilka konsekvenser ovanstående har för undervisningen. Analyserat material består av nio vetenskapliga artiklar, två rapporter samt tre böcker. Majoriteten av det undersökta materialet har utgångspunkt inom kognitiv teori då de medverkandes individuella kognitiva förmågor har testats. Vid insamling av vetenskaplig litteratur användes olika sökord och söktjänster. Materialet är främst internationella publikationer men studien inkluderar också svenska rapporter och vetenskapliga böcker. Resultatet synliggör olika faktorer som påverkar elevernas läsförståelse, främst positivt, vid användning av digitala läsverktyg. Många elever har i takt med digitaliseringen större tillgång till digitala verktyg i hemmet och har således kunskap samt erfarenhet kring olika medier redan när de kommer till skolan. Om elevernas vanor tas tillvara på ett mer effektivt sätt, kan det möjliggöra positiva resultat i läsinlärningen. I studien uppmärksammas likheter samt skillnader mellan att läsa via digitala medier och analoga medier. Genom en medvetenhet om hur medierna kan nyttjas och läsningen påverkas, kan lärare, elever samt vårdnadshavare känna sig trygga i användningen av digitala verktyg i framtida undervisning.

Läsning handlar om mer än bara att läsa ord. För att kunna ta till sig det lästa krävs även läsförståelse. Detta går hand i hand, att läsa ordet, och att förstå innehållet. Dessutom behövs en vilja eller motivation till att läsa. Att läsa regelbundet är något som uppmuntras generellt i samhället för att utveckla läsförståelsen, men skolan hinner inte alltid med att motivera. Då läggs ansvaret över på vårdnadshavarna, att läsa på kvällstid. Fritidshemmet, med uppdrag att komplettera skolan, har inga tydliga riktlinjer hur de kan jobba med läsning, mer än att det anses viktigt att läsning uppmuntras genom miljön. Men vad innebär det och vilka andra möjligheter finns det att jobba med läsning på fritidshemmet för att motivera eleverna till att vilja läsa?Det här är en studie som inspirerats av etnografiska metoder och fenomenografisk analysmetod där sex personer verksamma inom fritidshem har intervjuats om läsmotiverande arbetssätt. Utgångspunkterna i intervjuerna är både läsengagemang och läsmotivation för att kunna diskutera hur läslust kan främjas efter den obligatoriska skoldagens slut. Även deltagarnas fysiska arbetsmiljö har undersöks genom samtalspromenader, med fokus på läsmiljö, för att ta reda på om miljön i sig kan motivera till läsning.Resultatet visar att många fritidshem jobbar med ord genom den dagliga aktiviteten, som att läsa spelregler och någon gång ibland baka och då läsa recept. Drömmen hos fritidshemslärarna sägs vara att erbjuda bokklubbar och regelbundna boksamtal, men gruppstorlekar och arbetsbelastning gällande antal kollegor i förhållande till elevgrupperna gör att personalen inte alltid hinner med.Miljömässigt finns det ofta en soffa eller två, men som det inte alltid finns en medveten tanke bakom hur de används. Tillgång till böcker på avdelningarna är många gånger bristfällig, även om bibliotek, så väl skolbibliotek som kommunala bibliotek, används i den mån det är möjligt. De mest kreativa idéerna gällande läsmotiverande verksamhet tycks än så länge ligga i planeringsstadium, både i aktivitetserbjudandena och i miljöerna.

Denna studie syftar till att undersöka och tydliggöra elevers inställning till läsning av litterära texter samt eventuella genusrelaterade normstrukturer som pojkar och flickor i årskurs 6 och 7 upplever gällande läsning och läsmotivation. Data har samlats in genom en enkätundersökning på en skola i södra Sverige. Informanterna har svarat på frågor utifrån förutbestämda svarskategorier samt en öppen fråga där de fått motivera tidigaresvar. Materialet har sammanställts både genom räknande av kvantitativ data och hermeneutisk analysmetod. I studien framgår att det finns tydliga genusbaserade normer runt skolelever och deras inställning till läsning av litterära texter. Bland annat har det visat sigvara mer accepterat för en flicka än en pojke att visa uppskattning för läsning av litterära texter. Undersökningen visar även att pojkar uppfattar att deras vänner uppskattar läsning i mindre grad än de faktiskt gör, vilket grundar sig i normen att läsning inte anses varapojkbetingat. En majoritet av informanterna gav svar som kunde härledas till de förväntningar samhället har av flickor respektive pojkar, till exempel att flickor förväntas vara ordningsamma och eftersträva höga betyg. Vidare gick det att urskilja tydliga normkulturer inom de två deltagande klasserna, vilket även hade stor inverkan påelevernas inställning till läsning av skönlitterära texter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta lärare i årskurs F-3 arbetar med läsförståelse. En kvalitativ studie med semistrukturerade muntliga och skriftliga intervjuer av åtta lärare har genomförts för att samla in lärarnas beskrivningar om sitt arbete. Det empiriska materialet har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av några centrala begrepp inom teorin. Resultatet av studien visar att lärarna arbetar ur ett sociokulturellt synsätt där gemensam läsning, samtal om det lästa och att tillsammans bearbeta textens innehåll via olika arbetsformer blivit centrala i lärarnas berättelser. De värdesätter sina elevers tankar, engagemang och intresse i sin undervisning i läsförståelse. En del av lärarna förespråkar att nyckeln till framgång är att utgå ifrån sina elever, att utforma sin undervisning utifrån deras intresse och åsikter. Studiens lärare diskuterar begrepp som textsamtal, olika former av läsning, lässtrategier, engagemang, syfte/mening och frågornas utformning.

From the perspective of self-determination theory this studyexamines whether affective memories of fictional reading and early reading activities have an impact on the reading motivation in lateradolescence. This studyalso highlightsstudentssuggestions on how teachers can enhance reading motivation.We conducted a survey with studentsin upper secondary school. The results showsome correlations between affective memories and motivation. Studentswith negative memories of reading tend to be more amotivated orhave controlled motivationto read, whilst studentswith positive and neutral memories tend to have more autonomous motivation. The studyalso noticed a difference between reading attitudes,whether the reading takes place in school or in the studentsspare time. The students suggestions on how teachers can motivate them to read are mostly related to (1) their own choice of literature and (2) an accessible wide range of literature that appeals to their interests. Many students also wish for their teachers to engage more in their personal reading interests. Our study has shown that reading as an activity is very complex and that teachers have an opportunity to affect the reading motivation,regardless of what memories the students have

Elevers intresse för att läsa är avgörande för hur mycket de läser och hur goda läsförmågor de utvecklar. I Sverige finns en nedåtgående trend bland barn och unga gällande intresset för att läsa och skolan har därför en viktig roll i att främja elevers läslust på alla sätt den kan. Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur skolan kan främja läslusten hos elever i årskurs 7–9. Syftet med studien var att undersöka vad forskning säger om hur undervisningen så väl som skolmiljön kan främja elevers läslust. Data samlades in genom att systematiskt söka efter forskning såväl manuellt som i nationella och internationella databaser. Ett urval av forskning gjordes utifrån på förhand bestämda kriterier som motsvarar studiens syfte. Urvalet resulterade i totalt 13 forskningsstudier som sedan analyserades med metoden innehållsanalys. Resultatet av studien är att forskningen visar en mångsidig bild av hur skolan kan verka för att främja elevers läslust. De faktorer som forskningen främst visar ha potential att gynna elevers läslust har i studien sammanfattats i fyra övergripande teman: läsarens relation till texten, sammanhang för läsning, social miljö och materiell miljö. Till de mest avgörande sakerna som skolan kan göra för att främja elevers läslust hör god tillgång till litteratur och att skolan tillhandahåller läsande förebilder, såväl som att elever får möjlighet och hjälp att välja litteratur efter sina egna intressen, ges tillräcklig tid till läsning och tillfällen att samtala kring det lästa.