The objective of the present study was to highlight preschool children’s encounters with children’s literature, in a heterogeneous language context.  The idea was to identify significant features in the linkages between the reading of children’s literature, didactic activities and children’s learning, language development and emergent literacy activities.  Our interest was directed towards the activities connected with read-alouds, as well as the preschool teacher’s perceptions of those activities.  The empiric material was collected by use of participant observations of four read-aloud sessions. After the observations the preschool teacher in charge of the observed read-aloud was in-depth interviewed. In addition, the physical print environment in the actual preschool was observed. The results indicate that the physical and social reading environment interact with each other.  Furthermore, the preschool  teachers’ approaches and ways of working with literature does not always optimize the language, literacy and content area  learning opportunities for the children. Read-alouds were often held in connection with meals, during the so called reading rest.  Our conclusions are that the learning conditions would be further optimized if read-alouds were conducted when the children are alert and if follow-up activities including dialogues were made standard.

Syftet med mitt självständiga arbete är att bidra med kunskap om hur läslusten kan ökas hos elever i de tidiga skolåren. PISA och PIRLS-undersökningar under 2000-talet visar på att läsförmågan hos unga har minskat. Den försämrade läsförmågan innebär att de ungas möjlighet till läsupplevelser begränsas. I regeringens proposition "Läsa för livet" betonas vikten av att stärka barns och ungas läsförmåga men också deras läslust. För att utveckla en genuin läslust behövs en väl automatiserad avkodning och för att utveckla sin läsning krävs att man läser. Matteuseffekten innebär att barn med god läsförmåga läser mycket och gärna och blir starka läsare, medan svaga läsare undviker läsning och läser lite, vilket innebär att de inte utvecklar sin läsning. Detta gör i sin tur att läsningen blir tråkig. Matteuseffekten slår alltså hårt mot de barn som aldrig hittar sin läslust eller som tappar den redan tidigt. I min undersökning har jag genomfört halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer med företrädare för olika professioner inom skola och bibliotek. Resultatet visar på vikten av att elever erbjuds ett brett utbud av texter, litteratur med subjektiv relevans, högläsning med efterföljande samtal, möjligheter att ta del av varandras läsupplevelser, vuxna som agerar läsande förebilder och samarbetar och ett välsorterat, bemannat skolbibliotek. Elever i läs- och skrivsvårigheter kan ges möjligheter till läsupplevelser om de pedagoger och den bibliotekspersonal de möter ger dem möjlighet att lyssna till litteratur, läsa med öronen, och ta del i gemensamma diskussioner kring olika slags texter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur läsmiljöer på hemvister kan utformas, hur förskollärarna i studien tar till vara på läsmiljön samt vilka egenskaper läsmiljöer kan ha för att främja barns språkutveckling. Studien är en kvalitativ studie där semi-strukturerade intervjuer, observationer samt foto-elicitering genomsyrar metoden. Resultatet visar en medvetenhet hos förskollärarna om läsmiljöns och barnbokens betydelse för främjandet av barns språkutveckling. Slutsatsen av studien visar att för-skollärarna är medvetna om att läsmiljöerna har betydelse för barns språkutveckling. Förskollärarna arbetar med att ständigt utveckla sina läsmiljöer och varierar hur de läser barnböcker i verksamheten för att främja barnens språkutveckling och intresse för barnböcker

Barn i förskoleåldern har stora förutsättningar för att lära sig språket. Forskning visar attläsning och litteratur har stor betydelse för barns språkutveckling. För att få reda på hurhögläsning prioriteras i förskolor och hur förskollärare ser på högläsning har vi intervjuatförskollärare på olika förskolor. Vi vill undersöka hur högläsningen prioriteras i olikaförskolor och hur olika faktorer kan påverka högläsningen. Frågeställningarna handlar omförskollärarnas syn på högläsning, vilka synsätt förskollärarna har på läsmiljön och vilkamöjligheter eller hinder förskollärarna ser med högläsning. Studiens resultat synliggör olikasynsätt i relation till högläsning. Det visar sig att förskollärarna använder sig av olikahögläsningsstrategier för att främja barns språkutveckling. Läsmiljön på samtliga förskolorvisar sig vara en stor bidragande faktor för att främja barns läslust där barn introduceras förlitteratur och högläsning. Det framgår i resultatet att det finns både möjligheter och hindermed högläsning.

Studien syftar till att undersöka hur läsmaterial i förskolan används och är tillgängliga i förskolan. Studien utgår från affordance teorin av James J. Gibson samt Ulf Jansons delaktighetsmodell. Studien har utförts genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare som sedan analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visar att det finns möjligheter med att använda olika läsmaterial i förskolan är för att stödja barns språkutveckling. Resultatet visar även att det finns utmaningar med att ha läsmaterial tillgängligt i förskolan miljö eftersom läsmaterial förstörs. Slutsatsen av studien visar att förskollärare använder ett varierat utbud av läsmaterial för att tillgodose alla barns olika behov samt att de tillgängliggör läsmaterial genom att göra det synligt för att barnen.

I examensarbetet redovisas hur pedagogerna på två olika förskoleavdelningar arbetar med barnböcker och högläsning. Syftet är att undersöka om och hur barnböcker och högläsning används som pedagogiskt verktyg i förskolan.I kunskaps- och forskningsbakgrunden beskrivs vad barnböcker och högläsning kan ge barnen i förskolan. Bland annat nämns barns språkutveckling, fantasi, gemenskap samt intresse för läsning och för skriftspråket. Det beskrivs även hur en bra läsmiljö kan utformas för att vara så givande som möjligt samt vad pedagoger som arbetar med barnböcker och högläsning kan tänka på och använda sig av i sitt arbete.Det empiriska materialet har insamlats genom att verksamheten har observerats och fyra pedagoger som arbetar där intervjuats. Pedagogerna på avdelningarna har goda kunskaper om varför de läser för barnen. Det saknas dock en del då det gäller bearbetningen av böckerna. Bearbetning kan öka högläsningens gynnsamma inverkan på barnen. De intervjuade har mycket tankar och kunskaper om barnböcker och högläsning, men studien visar samtidigt att det kan vara svårt att omsätta detta i praktiken.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser och erfarenheter av sitt arbete med läsmiljö, högläsning och barnlitteratur i förskolan för att främja barns språkutveckling. För att söka svar på det har åtta förskollärare intervjuats. Bakgrunden redogör med stöd från kurslitteratur, vetenskapliga artiklar och lagtexter. Den teoretiska utgångspunkten är en fenomenografisk ansats. Ansatsen är inom kvalitativ analys och används för att beskriva och analysera förskollärarnas egna upplevelser och erfarenheter. Studiens resultat visar att förskollärare har högläsning som en vardaglig aktivitet för att de månar om hur högläsning bidrar till barns språkutveckling. Studien riktar fokus på förskolans läsmiljö och hur förskollärare utformar den för att väcka nyfikenhet, läslust och intresse för högläsning hos barnen. Studien belyser även hur förskollärare väljer ut barnlitteratur samt olika sätt att arbeta med det. I diskussionen framgår hur läsmiljö, högläsning och barnlitteratur spelar viktiga roller i att främja barns språkutveckling. En av de viktigaste nycklarna för barns språkutveckling är att förskollärare skapar möjligheter för barns delaktighet i deras egen process.

Den här uppsatsen handlar om vad elever i år fyra, fem och sex har för attityder till skönlitteratur samt hur de upplever sin läsmiljö i skolan och hemmet. Syftet med uppsatsen är att få insikt i faktorer som påverkar elevers läsupplevelser och hur blivande lärare kan medvetandegöras om dessa för att kunna skapa stimulerande och utvecklande läsmiljöer främst i skolan. Underlaget för uppsatsen bygger på en enkät som 59 elever svarat på. Elever fick i enkäten svara på frågor om deras attityd till böcker, varför barn ska läsa böcker och hur deras läsmiljö ser ut och upplevs i skolan respektive hemmet. Resultatet visade att eleverna har en generellt positiv attityd till böcker och läsning. Olika faktorer i elevernas läsmiljö påverkar deras läsupplevelser. Platsen för läsandet och den tid de har tillgodo är några av dessa faktorer som påverkar dem i skolan. I hemmet är platsen också viktig, och det faktum att det ofta är tystare hemma än i skolan gör att majoriteten av elever hellre läser hemma än i skolan.

<p>Den här uppsatsen handlar om vad elever i år fyra, fem och sex har för attityder till skönlitteratur samt hur de upplever sin läsmiljö i skolan och hemmet. Syftet med uppsatsen är att få insikt i faktorer som påverkar elevers läsupplevelser och hur blivande lärare kan medvetandegöras om dessa för att kunna skapa stimulerande och utvecklande läsmiljöer främst i skolan. Underlaget för uppsatsen bygger på en enkät som 59 elever svarat på. Elever fick i enkäten svara på frågor om deras attityd till böcker, varför barn ska läsa böcker och hur deras läsmiljö ser ut och upplevs i skolan respektive hemmet. Resultatet visade att eleverna har en generellt positiv attityd till böcker och läsning. Olika faktorer i elevernas läsmiljö påverkar deras läsupplevelser. Platsen för läsandet och den tid de har tillgodo är några av dessa faktorer som påverkar dem i skolan. I hemmet är platsen också viktig, och det faktum att det ofta är tystare hemma än i skolan gör att majoriteten av elever hellre läser hemma än i skolan.</p>

The purpose of this study is to examine how the reading sessions in preschool look like. Is the environment important and does the teacher to be prepared? The purpose is also to explore a range of teachers' purposes and goals of the session.   In this study was five teachers interviewd on three different preschools. The interviews was recorded so it would be easier to process and analyze the collected material. Subheadings was created to the results section so it would be easier to read. The result of the study shows that the session is a popular activity among both teachers and children, that´s usually scheduled to take place after lunch. The environment plays an important part of how the session will turn out as well as the teacher’s preparation to the book. The purpose of and the goal with the reading sessions shows to involve a lot about values and for children to learn how to be a good friend and to develop their language skills. / Syftet med denna studie är att undersöka hur lässtunden kan se ut i förskolans verksamhet. Är läsmiljön viktig och behöver högläsaren vara förberedd innan lässtunden? Studien syftar också till att undersöka ett urval av pedagogers syfte och mål med lässtunden. I denna studie intervjuades fem stycken pedagoger på tre olika förskolor. Under intervjun gjordes ljudinspelningar för att underlätta bearbetningen och analyseringen av det insamlade materialet. Efter det formulerades det rubriker till resultatdelen så att det blir lättare för läsaren att läsa. Resultatet av studien visar att lässtunden är en populär aktivitet både hos pedagoger och barn som oftast är planerad att äga rum efter lunchen. En läsmiljö med lugn och ro visade sig vara väldigt viktigt för hur lässtunden blir. Det visade sig också vara viktigt att pedagogerna är förberedda på bokens innehåll för att lässtunden skall bli så bra som möjligt. Pedagogernas mål och syfte med lässtunden visade sig handla mycket om värdegrunden, att barnen skall lära sig hur man är en bra kompis samt att barnen skall utveckla sin språkutveckling.