Studien syftar till att undersöka hur läsmaterial i förskolan används och är tillgängliga i förskolan. Studien utgår från affordance teorin av James J. Gibson samt Ulf Jansons delaktighetsmodell. Studien har utförts genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare som sedan analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visar att det finns möjligheter med att använda olika läsmaterial i förskolan är för att stödja barns språkutveckling. Resultatet visar även att det finns utmaningar med att ha läsmaterial tillgängligt i förskolan miljö eftersom läsmaterial förstörs. Slutsatsen av studien visar att förskollärare använder ett varierat utbud av läsmaterial för att tillgodose alla barns olika behov samt att de tillgängliggör läsmaterial genom att göra det synligt för att barnen.

Den här studien syftar till att undersöka barns delaktighet i samlingen ur ett förskollärarperspektiv. Studiens forskningsansats är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med förskollärare som datainsamlingsmetod. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån Shiers delaktighetsmodell för att undersöka nivåerna av delaktighet barn ges i samling. Studiens resultat synliggör att begreppet delaktighet är mångtydigt och svårdefinierat. Det synliggörs även att förskollärare använder strategier inför, under och för att säkerställa delaktighet i samlingen. Stora barngrupper, barns olika förutsättningar och arbetslagets olika synsätt på samlingen är några utmaningar som resultatet visar. Studiens slutsats är att en samsyn kring begreppen delaktighet och samling är nödvändig för att kunna öka barns delaktighet i samlingen.

I den reviderade läroplanen 2018 står det tydligt och klart att barn ska vara delaktiga och ges inflytande i förskolan samt utveckla adekvat digital kompetens. Vår studie syftar till att bidra med kunskap om förskollärares arbetssätt med digitala verktyg och hur barn görs delaktiga och ges inflytande i undervisningen. Begreppen delaktighet och inflytande menar vi har två skilda betydelser. Delaktighet handlar om att få vara delaktig i exempelvis en förbestämd aktivitet och inflytande handlar om att kunna påverka aktiviteten innan den påbörjas. Vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med nio verksamma förskollärare i från två olika kommuner. Intervjuerna har spelats in och transkriberats samt analyserats med Shiers delaktighetsmodell och hans tre steg för delaktighet. Resultatet visar att barn görs delaktiga och ges inflytande om förskollärare har ett medvetet arbetssätt och besitter den digitala kompetensen. Det är även av vikt att pedagoger som arbetar i samma förskola strävar åt samma håll i arbetet med digitala verktyg, för att verktygen ska användas på bästa sätt i undervisningen.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av arbetet med barns inflytande i förskolan. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken aktiva förskollärare med olika arbetslivserfarenheter. Frågeställningar som formade intervjufrågorna och resultatets delar belyser förskollärares syn, metoder, möjligheter och utmaningar med barns inflytande i förskolan. Shiers delaktighetsmodell användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att det som förskollärarna ser som barns inflytande i förskolan är barnens möjlighet att få påverka sin vardag samt att göra aktiva val. Den största möjligheten för barns inflytande i förskolan visades vara den fria leken där barn själva blir aktiva i utformandet av leken. Genom att anpassa miljön och materialet efter intresset, dela in barnen i mindre grupper, alternativ kommunikation, diskutera och gemensamt forma utbildningen samt att låta barnen prova sina idéer och åsikter. Resultatet visar även på vilka möjligheter och utmaningar det finns i arbetet. Möjligheterna visades vara att genom barnens inflytande och delaktighet skapas större intresse för vidare utveckling och lärande. Förskollärarna betonar att språket är en stor utmaning för barns inflytande i förskolan, både saknad av det verbala språket eller annat modersmål lyfts. Vidare utmaningar för barns inflytande i förskolan beskriver förskollärarna är rutiner och personalens frånvaro. Sammanfattningsvis berörs dessa nyckelord i denna studie.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa och problematisera arbetet kring barns delaktighet i förskolans planerade aktiviteter som förskollärare genomför. Insamlingen av det forskningsmaterial vi fört samman har utförts genom strukturerade och semistrukturerade observationer över förskollärare och barn i förskolans verksamhet. Materialet har analyserats och senare problematiserats genom innehållsanalys och en delaktighetsmodell. De centrala fynd som framkommit via analysen tyder på att förskollärare besitter olika praktiker som de använder för att ge barn delaktighet i planerade aktiviteter. Dessa praktiker relateras också till att barn inom förskolans verksamhet fostras till demokratiska medborgare, samt att förskollärares praktiker skapar möjligheter för barn att bli delaktiga genom olika nivåer i en delaktighetsmodell. Slutligen diskuteras de centrala fynden i studiens avslutande kapitel där förskollärarnas arbete tyder på synen av det kompetenta barnet. Avslutningsvis belyses studiens betydelse för förskollärarprofessionen samt vidare forskning kring närliggande ämnen.

Studiens syfte var att undersöka pedagogernas bemötande till hur barn gör för att få delaktighet och inflytande. Studien genomfördes med deltagande observationer där de insamlade materialet tolkades utifrån Shiers delaktighetsmodell. Resultatet grundade sig i två förskolor i två olika kommuner där man involverade åtta olika avdelningar. Förskolornas avdelningar som observerades på respektive förskola var två yngre- samt två äldre avdelningar. Resultatet visade på att barns delaktighet och inflytande påverkades av pedagogernas bemötande och för att barnen ska få en delaktighet samt ett inflytande kunde barnen agera med motstånd på olika sätt. Studiens slutsats är att pedagogernas bemötande till barns försök till delaktighet och inflytande påverkades av pedagogernas kommunikativa kompetenser samt maktposition. Den ömsesidiga kommunikationen skapade däremot möjligheter för barn att få en delaktighet samt ett inflytande.

Bakgrunden till studien är att daglig verksamhet till stor del handlar om att skapa meningsfull sysselsättning för dem som inte har möjlighet att arbeta eller studera. Dock är meningsfull sysselsättning subjektivt och komplext och skiljer sig åt mellan brukare, personal på dagliga verksamheter och politiker. Syftet med studien är att få kunskap om pedagogers erfarenheter av att skapa meningsfull sysselsättning för brukare på daglig verksamhet. Detta genom att dels få kunskap om pedagogers syn på vad meningsfull sysselsättning kan innebära och vilka förutsättningar som behövs för att skapa meningsfull sysselsättning, dels få kunskap om pedagogernas roll att skapa meningsfull sysselsättning. Metoden som har använts är kvalitativ semistrukturerad intervju. Intervjuerna har skett med fyra pedagoger på daglig verksamhet som har det pedagogiska ansvaret. Antonovskys teori om Känsla av sammanhang och Shiers delaktighetsmodell har använts för att analysera resultatet. I resultatet framkommer det att synen på vad meningsfull sysselsättning innebär kan se olika ut och att pedagogerna har en bred roll med flera uppgifter. Uppgifterna handlar bland annat om att ha ett stort kontaktnät runt brukarna och att skapa förutsättningar till meningsfull sysselsättning genom att göra daglig verksamhet till en trygg, motiverande och anpassad miljö. / The background to the study is that daycare center are largely about creating meaningful activity for those who have an LSS decision and are unable to work or study. However, meaningful activity is subjective and complex and differs between participants, staff at daycare centers and politicians. The aim of the study is to gain knowledge about pedagogues’ experiences of creating meaningful activity for participants at daycare center. This by gaining knowledge of the pedagogues’ views on what meaningful activity might mean and what conditions are needed to create meaningful activity, and gaining knowledge of the professional role of the pedagogues’ in relation to creating meaningful activity. The method used is a qualitative semi-structured interview. The interviews were conducted with four pedagogues who have the pedagogical responsibility at daycare centers. Antonovsky's theory Sense of Coherence and Shier's model of participation has been used to analyze the results. The result show that the views of what meaningful activity might mean differs and that the pedagogues’ professional role contains several tasks. The tasks include, among other things, managing a large contact network around the participants and creating the conditions for meaningful activity by making daycare centers a safe, motivating and adapted environment.

Syftet med studien var att ta reda på några pedagogers uppfattningar och erfarenheter av arbetet med barns delaktighet och inflytande i förskolans undervisning. Studiens inledande del avser att ge läsaren en bakgrund, dels gällande viktiga begrepp dels om den svenska förskolan som institution. Data samlades in genom intervjuer och verksamhetsplaner, för att undersöka arbetet i såväl praktik genom intervjuer som planer. Som teoretiskt ramverk användes sociokulturell teori och Shiers delaktighetsmodell. Ett resultat var att pedagogerna arbetar med flera strategier för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande, såsom att fördela talutrymme, demokratisk röstning och metoder för att säkerställa att alla barn är aktiva i undervisningen. Ett annat resultat var att många verksamhetsplaner var utformade på ett formellt och abstrakt vis, och därmed inte så lätta att arbeta utifrån. I diskussionen utreds det faktum att pedagogerna uppfattade att läroplanens mål för att arbeta med delaktighet och inflytande ofta krockade med verklighetens förutsättningar. Dessutom diskuteras insikten att läroplansmålen behöver konkretiseras i förskolans verksamhetsplaner för att kunna stödja pedagoger i deras arbete, utifrån de organisatoriska förutsättningar och ramar som finns. En implikation av studien för specialpedagoger är att den bidrar med konkreta exempel på hur barns delaktighet och inflytande i förskolan kan främjas. En annan implikation är att studien lyfter fram vikten av tillräcklig tid, i arbetet med barns delaktighet och inflytande. Tid behövs såväl i det praktiska arbetet med barnen som i det systematiska arbetet, vilket genomförs i samverkan med alla inblandade aktörer.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om specialpedagogers och förskollärares syn på/ uppfattning av barns delaktighet i förskolan. Tidigare forskning inom området utgår främst från förskollärares syn på delaktighet i förskolan snarare än specialpedagogers uppfattning av barns delaktighet. Eftersom både yrkeskategorierna har en roll inom förskolans utbildningsområde kan det anses vara av relevans att båda rollernas uppfattningar får ta plats, då de i sin yrkesprofession är med och påverkar barnens vardag. Studien har en fenomenografisk ansats där sökandet efter likheter och skillnader i de båda yrkeskategoriernas beskrivningar genomförts med hjälp av enskilda intervjuer av semistrukturerad modell. Den teoretiska utgångspunkten är Jansons (2005) delaktighetsmodell där delaktighet förstås utifrån de sex aspekterna autonomi, engagemang, acceptans, samhandling, tillgänglighet och tillhörighet.Studiens resultat visar att både specialpedagoger och förskollärare beskriver delaktighet i termer av samhörighet och gemenskap samt barns självbestämmande. Resultatet visar också på att arbetet med barns delaktighet i förskolan handlar om att tillgängliggöra barns delaktighet genom anpassningar, vilka ofta villkoras av olika förutsättningar. I studien framgår att anknytningen mellan barn och pedagog är en återkommande faktor i allt arbete med barns delaktighet och den enskilt viktigaste komponenten för att kunna tolka förskolebarns upplevelse av delaktighet i förskolan. Det blir tydligt att det ofta är barnen i behov av särskilt stöd som blir särskilt fokus när barns delaktighet i förskolan diskuteras, eftersom de på många sätt upplevs extra sårbara när det gäller detta.

The aim of the study is to contribute knowledge about the influence of children in preschool through the preschooler's perspective. I chose to use semistructured interviews to visualize preschooler's thoughts, perceptions and experiences regarding the influence of children in preschool. To my help I have three questions: How do preschool teachers view the influence of children? How does preschool teacher support children's influence in preschool? And what challenges does the preschool teacher describe in this work? My result shows that the children get influence in preschool activities to varying degrees depending on the conditions and the situation. Preschool teachers are awere of the obstacles that exist, but my study shows that they try to see opportunities instead and based on the conditions in the preschool practices, the preschool teachers work to give children influence. / Syftet med studien är att bidra md kunskap om barns inflytande i förskolan genom förskollärarens perspekiv. Jag valde att använda mig utav semistrukturerade intervjuer för att synliggöra förskollärarnas tankar, uppfattningar och erfarenheter kring barns inflytande. Till min hjälp har jag tre frågeställningar: hur ser förskollärarna på barns inflytande? Hur stödjer förskolläraren barns inflytande i förskolan? Och vilka utmaningar beskriver förskolläraren i detta arbete? Mitt resultat visar att barnen får inflytande i förskolleverksamheten i olika utsträckningar beroende på förutsättningar och på situationen. Förskollärarna är medvetna om de hinder som finns, men min studie vsar att de försöker se möjligheterna istället och utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten arbetar förkollärarna för att ge barnen inflytande.