This is a qualitative study aiming to examine peoples’ experiences when retiring. In that purpose a criteria based sample has been used, participants have been asked in that they fulfilled the criteria’s to be a retiree within the age of 65 to 71 years of age. The reason of the age criteria was that the experiences should not be so far away in time. Data has been collected through 11 semi-structured interviews which has been recorded and transcribed ongoing during the collecting of data. Thematic analysis was used as a method of analysis under the premise that it is a flexible method which leaves room for interpretation if adequate depth exists in the material. Four overall themes emerged through the analysis, these are life changes, to leave work, demands changes and last chapter – hope or despair. The themes are founded in retirees’ own stories about their experiences and describes de different aspects of retiring which the respondents has gone through. A deeper analysis of the result gave that the central factors of the experiences is about searching for meaningful activities as a replacement for work and thereby finding a sense of meaning in life. It is also about searching for identity in the new role as a retiree. All together is a lack of meaning in life and uncertainty regarding the own identity reasons for experiencing existential anxiety, coping strategies are used to restore the imbalance sprung from retiring. With this in mind the process is also run through by a positive feeling of freedom in the new situation of being a retiree. The study finishes by proposing future research and applications, there underlying causes for the differences in the experiences and the production of a model over the process in retiring are the main proposals. / Det här är en kvalitativ studie med syfte att undersöka människors upplevelser av att gå i pension. Med den ansatsen har ett kriteriebaserat urval använts, deltagare har tillfrågats som uppfyllde urvalskriterierna att vara pensionär och i ålder 65 till 71 år. Orsaken till ålderskriteriet var att upplevelserna inte skulle ligga så långt bak i tiden. Data har samlats in genom 11 semistrukturerade intervjuer vilka har spelats in och transkriberats löpande under datainsamlingen. Tematisk analys användes som analysmetod i studien under föresatsen att det är en flexibel metod som lämnar utrymme för tolkningar om tillräckligt djup finns. Fyra övergripande teman utkristalliserade sig genom analysen, dessa är livet förändras, att lämna arbetet, kraven förändras och sista kapitlet – hopp eller förtvivlan. Teman grundas på pensionärerna egna berättelser om sina upplevelser och beskriver de olika aspekter av att gå i pension respondenterna genomgått. En djupare analys av resultatet gav att det centrala i upplevelserna handlar om att söka efter meningsfull sysselsättning som ersättning för arbetet och därigenom finna mening i tillvaron. Det handlar också om ett sökande efter identitet i den nya rollen som pensionär. Sammantaget är avsaknad av mening i tillvaron och osäkerhet kring den egna identiteten orsaker till existentiell ångest, coping strategier används för att återställa obalansen skapad genom pensioneringen. Med det i minnet är även processen genomsyrad av en positiv känsla av frihet i den nya situationen som pensionär. Studien avslutas med att ge förslag på framtida forskning och användningsområden, där bakomliggande orsaker till att upplevelserna skiljer sig åt och framtagande av en modell över processen av att gå i pension är de huvudsakliga förslagen.

Enligt  socialtjänstlagen  är  syftet  med  daglig  verksamhet  att  hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning mot ett avlönat arbete på  en  vanlig  arbetsplats,  vilket  dock  är  ett  mål  som  mycket  sällan infrias.  Daglig  verksamhet  skall  även  bidra  med  en  meningsfull sysselsättning.  Syftet  i  uppsatsen  är  att  granska  daglig  verksamhet utifrån   teorier   om   meningsfullhet,   samt   utifrån   upplevelsen   av meningsfullhet   i   sysselsättningen   hos   personer   som   har   daglig verksamhet.  I  teoridelen  resonerar  vi  att  meningsfullhet  kan  förstås genom  behov,  varpå  vi  granskar  behovsteoretiska  resonemang.  Vi finner en lucka gällande uppkomsten av behov kopplade till identitet, vilket  vi  löser  genom  att  framföra  en  egen  teori  som  kombinerar  en behavioristisk förståelse av drivkrafter med en socialkonstruktionistisk syn på identitet. Därefter utför vi en intervjustudie där vi undersöker upplevelsen  av  meningsfullhet  hos  brukare  inom  daglig  verksamhet. Resultatet analyseras mot tidigare forskning och behovsteorierna från teoridelen,  och  utgör  sedan  det  underlag  som  vi  använder  för  att granska  daglig  verksamhet. Vi  kommer  fram  till att  idén  med  daglig verksamhet verkar vara baserad på antaganden om meningsfullhet som inte  går  att  generalisera  till  hela  målgruppen.  Detta  resulterar  i  att daglig verksamhet, förutom att misslyckas med att leda individerna till anställning,  även  i  stort  misslyckas  med  att  bidra  med  meningsfull sysselsättning.

Bakgrunden till studien är att daglig verksamhet till stor del handlar om att skapa meningsfull sysselsättning för dem som inte har möjlighet att arbeta eller studera. Dock är meningsfull sysselsättning subjektivt och komplext och skiljer sig åt mellan brukare, personal på dagliga verksamheter och politiker. Syftet med studien är att få kunskap om pedagogers erfarenheter av att skapa meningsfull sysselsättning för brukare på daglig verksamhet. Detta genom att dels få kunskap om pedagogers syn på vad meningsfull sysselsättning kan innebära och vilka förutsättningar som behövs för att skapa meningsfull sysselsättning, dels få kunskap om pedagogernas roll att skapa meningsfull sysselsättning. Metoden som har använts är kvalitativ semistrukturerad intervju. Intervjuerna har skett med fyra pedagoger på daglig verksamhet som har det pedagogiska ansvaret. Antonovskys teori om Känsla av sammanhang och Shiers delaktighetsmodell har använts för att analysera resultatet. I resultatet framkommer det att synen på vad meningsfull sysselsättning innebär kan se olika ut och att pedagogerna har en bred roll med flera uppgifter. Uppgifterna handlar bland annat om att ha ett stort kontaktnät runt brukarna och att skapa förutsättningar till meningsfull sysselsättning genom att göra daglig verksamhet till en trygg, motiverande och anpassad miljö. / The background to the study is that daycare center are largely about creating meaningful activity for those who have an LSS decision and are unable to work or study. However, meaningful activity is subjective and complex and differs between participants, staff at daycare centers and politicians. The aim of the study is to gain knowledge about pedagogues’ experiences of creating meaningful activity for participants at daycare center. This by gaining knowledge of the pedagogues’ views on what meaningful activity might mean and what conditions are needed to create meaningful activity, and gaining knowledge of the professional role of the pedagogues’ in relation to creating meaningful activity. The method used is a qualitative semi-structured interview. The interviews were conducted with four pedagogues who have the pedagogical responsibility at daycare centers. Antonovsky's theory Sense of Coherence and Shier's model of participation has been used to analyze the results. The result show that the views of what meaningful activity might mean differs and that the pedagogues’ professional role contains several tasks. The tasks include, among other things, managing a large contact network around the participants and creating the conditions for meaningful activity by making daycare centers a safe, motivating and adapted environment.

Studiens syfte är att belysa klientens bedömning om boendestödets relevans i vardagen. Studien stöds av teoretiska perspektiv som besvarar frågan om hur klienten upplever vardagliga aktiviteter, meningsfull sysselsättning. I motsättning till klientens bedömning beskriver boendestödjarna deras syn på meningsfull sysselsättning och vardagliga aktiviteter. Syftet för studien uppnås genom en kvalitativ studie och baseras på intervjuer om hur klienten och boendestödjarens upplever boendestödets relevans i vardagen. I studien har fyra olika klienter och två boendestödjare (i åldrarna 29-60 år) intervjuats. Klienterna har psykiska och fysiska sjukdomar och har haft boendestöd i minst 3 år. Vid analys av intervjumaterialet har vi använt oss av verksamhetsteorin. Det perspektivet är samhällsvetenskapligt inriktat och studerar hur människan på olika sätt är beroende av verksamheter för att kunna hantera vardagen.   För att stärka vår teori har vi använt oss av ett teoretiskt perspektiv KASAM (känsla av sammanhang. Därefter har vi valt att stärka empirin och våra teoretiska perspektiv med två avhandlingar i den tidigare forskningen. Genom tidigare forskning kan förklaring ges till hur olika faktorer påverkar människor med psykiska funktionsnedsättningar, likväl som en förståelse för hur klienten upplever meningsfull sysselsättning, aktivitet och boendestöd som relevant för deras vardag.   För att kunna analysera intervjumaterialet valdes två strategier, meningskategorisering och meningstolkning. Utifrån dessa två strategier omformades sex teman till tre som sedan presenteras i resultatet. Analysen visar att boendestödet har en stor betydelse för att klienterna ska uppnå meningsfull sysselsättning, arbete och aktivitet i vardagen. Samtliga klienter har bra kontakt med sina boendestödjare och känner en trygghet samt gemenskap till dem.

Verksamheten Spindeln i Västerås vänder sig till personer med så kallad dubbeldiagnos, människor med psykisk sjukdom och samtida missbruksproblematik. Syfte med denna studie var att söka kunskap om vad klienterna med så kallad dubbeldiagnos på verksamheten Spindeln upplevde som meningsfull sysselsättning, samt om verksamheten Spindeln bidrog till att klienterna upplevde sig inneha någon form av meningsfull sysselsättning. Empirin insamlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem klienter från Spindeln. De teorier som behandlades var känslan av sammanhang (KASAM), stigma samt socialt kapital. Dessa teorier användes till att tolka empirin tillsammans med tidigare forskning inom området psykisk sjukdom och meningsfull sysselsättning. Studiens resultat visade på betydelsen av att ha något att göra om dagarna, att meningsfull sysselsättning innebar en sorts trygghet i vardagen som medförde struktur och mening. Att ha ett socialt sammanhang att delta i var även det av mycket stor vikt enligt studiens deltagare samt en strategi för att undvika att hamna i psykos. Meningsfull sysselsättning var mycket individuellt och varierade beroende på respondenternas livssituation i relation till ålder, sjukdom, erfarenhet och visioner. Resultatet visade att Spindelns verksamhet upplevdes som meningsfull av deltagarna. / The activity Spindeln in Västerås is a project that attempts to deliver daily occupation for clients with dual diagnosis, people diagnosed with a mental disorder and a contemporary substance abuse. The purpose of this bachelor thesis was to gain knowledge about what Spindeln's dual diagnosis clients experience as meaningful occupation. The purpose was also to examine if Spindeln contributes to making its clients experience meaningful occupation.  The empirical material was based on qualitative and semi-structured interviews with five clients of Spindeln. The conceptual framework was based on concepts such as sense of coherence (SOC), stigma and social capital. This theories was used mainly to interpret empirical material together with earlier research regarding mental disorder and meaningful occupation. The findings of the study indicated that meaningful daily occupation was very important for dual diagnosis patients because it provides them with a feeling of safety which led to structured and meaningful days. Also the study indicated that having social connection to participate in, and a strategy to avoid a state of psychosis, was of great importance to the clients at Spindeln. Meaningful occupation turned out to be highly individual depending on variables such as age, disease, experiences and visions. The findings also indicated that Spindeln was meaningful according the clients.