Bakgrund: Regleringen av hur immateriella tillgångar ska redovisas lämnar stort utrymme för individuella tolkningar. Hur sådana tolkningar görs påverkar de finansiella rapporter som når intressenter. Det saknas undersökningar som berör det samspel som sker mellan revisor och klient. Ett samspel som är det sista som sker i den process från att ett regelförslag fram till att informationen publiceras. Vem är det egentligen som bestämmer och vilka är faktorerna som påverkar de maktpositionerna parterna har i samspelet? Syfte: Syftet med uppsatsen är att karaktärisera samspelet mellan klient och revisor genom att undersöka vilka faktorer som påverkar maktpositionerna i samspelet. Metod: Uppsatsen består av två delstudier, vilket gör det möjligt att basera uppsatsen på samspelets båda parter och därmed ta hänsyn till båda parternas perspektiv på samspelet. Genom en induktiv intervjuserie med klienter, fångas en av parternas perspektiv på samspelet. Tillsammans med befintlig litteratur ligger intervjuserien till grund för framtagandet av en modell över faktorer som kan förklara maktpositionerna i samspelet. I en andra, deduktiv delstudie, utvärderas sedan modellen av revisorer. Detta görs i en kvantitativ enkätundersökning för att undersöka hur revisorn, som är den andra parten, ser på samspelets maktfaktorer och maktpositioner. Resultat/Slutsatser: Uppsatsens resultat visar på att det inte handlar om ett maktspel mellan parterna när det kommer till FoU-redovisning. Istället handlar det om att komma överens och fatta gemensamma beslut. Även om det inte handlar om ett maktspel, finns det faktorer som kan snarare utgör respektive parts roll i samspelet. Genom att parterna har olika roller och respekterar varandras roller, kan de känna kontroll som i sin tur kan förklara varför de ger indikationer om att de har makt i samspelet.

Legal professions involved in the justice system focusing on the attorney - client relationship. Abstract The purpose of my thesis is to analyse the attorney - client relationship, especially some of the essential elements of this relationship. The thesis is composed of five chapters. Chapter One is introductory and defines the attorney as a one of the legal professions involved in the justice system, looks at the reasons of formation and existence of these professions and gives a brief insight in the attorney - client relationship's history. Chapter Two deals with the ways the attorney - client relationship is created. It can be both contractually and non-contractually (appointing by court and determination by Czech Bar Chamber). Chapter Three is the largest chapter of the thesis and is subdivided into two parts. The first part concentrates on the attorney's rights and duties, such as for example duty to protect and promote client's interests, duty to follow client's instructions, duty of confidentiality, duty to be insured, right to remuneration and others. The second part focuses on the client's rights and duties and explains them as a counterpart of the attorney's rights and duties, because of the synallagmatic character of the attorney - client's relationship. Chapter four is engaged in the ways the...

Zugl.: Leipzig, Universiẗat, Diss., 2009.

Universiẗat, Diss., 1999--Osnabrück.

No description available.

Syfte: Studiens syfte är att studera relationen mellan revisorer och deras klienter och huruvida relationen kan definieras som proaktiv eller som reaktiv, och utifrån detta avgöra om typ av relation påverkar revisorns val av förhandlingstaktik när meningsskiljaktigheter mellan de båda parterna uppstår.   Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod där data samlats in via semistrukturerade intervjuer. Vid insamlandet har delar av intervjuguiden givits en kvantitativ karaktär för att tydliggöra revisorernas taktikval. Såväl analysen som presentationen av resultatet har skett uppdelat i två delar. Inledningsvis presenteras klassificeringen av relationen och därefter redo-görs val av förhandlingstaktik.   Resultat & slutsats: Resultatet visar att revisorer upplever förhandlingar vara en ovanlig företeelse. Vi fann dock en distinkt skillnad i de taktiker som tillämpades beroende på relation. I båda relationerna var den problemlösande taktiken främst förekommande. I den proaktiva relationen använde sig revisorn dessutom av den kompromissande taktiken medan revisorn i den reaktiva använde sig av den stridande taktiken. Studien indikerar därmed att val av förhandlings-taktik är beroende av relation.   Förslag till fortsatt forskning: Fortsatta studier bör inkludera klienten och dennes syn på såväl relationer som förhandlingar. Vi rekommenderar även att de taktiker som studeras bör kompletteras och/eller omarbetas för att anpassas till de lagar och regler som gäller i Sverige. En fördjupning angående huruvida förhandlingar över huvud taget förekommer finner vi vara av intresse, då revisorer i vår studie ansåg detta tillhöra ovanligheten.   Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till en ökad förståelse för hur relationen är en avgörande faktor för den förhandlingstaktik som tillämpas av revisorer, och bidrar därmed till en större medvetenhet till varför förhandlingar tar en viss form. Studien spekulerar även kring flertalet anledningar till varför förhandlingar visat sig förekomma mer sällan än i tidigare publicerad forskning, och bidrar därmed till uppslag för fortsatta studier inom ämnet.   Nyckelord: Revisor, klient, relation, förhandling, oberoende

Sammanfattning Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2013. Författare: Amanda Lindesson och Matilda Ödhall Handledare: Andreas Jansson Examinator: Anna Stafsudd Titel: Lagen om anmälningsskyldighet - Ur ett klientperspektiv Bakgrund: Lagen om revisorers anmälningsskyldighet innebär att revisorer i Sverige enligt lag är skyldiga att anmäla sina klienter då misstanke om ekonomisk brottslighet föreligger. Då såväl revisorer som deras klienter lyder under anmälningsskyldigheten, påverkas bägge parter av den. För revisorerna är det av stor vikt att ha en god relation till sina klienter och det blir därför av intresse att undersöka om anmälningsskyldigheten får några effekter på klientrelationen. För att undersöka detta krävs att bägge parters åsikt belyses för att slutsats ska kunna dras. I denna undersökning görs en jämförande undersökning på klienternas perspektiv mot tidigare genomförda undersökningar på revisorernas perspektiv. På så vis fås en helhets bild av båda parters åsikt om såväl anmälningsskyldigheten i sig och de eventuella effekterna på relationen dem emellan. Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga klienternas kännedom och inställning till anmälningsskyldigheten och om detta stämmer överens med revisorernas uppfattning om sina klienter. Vidare vill vi utforska ifall klientens faktiska kännedom och inställning påverkar förtroendet och om detta får effekter på relationen till dess revisor. Metod: Vi genomförde en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Denna enkät skickades ut till 1000 svenska aktiebolag och resulterade i 102 svar. Resultat/Slutsatser: Undersökningens slutsats visade att klienterna ställde sig positiva till anmälningsskyldigheten men att de även hade en låg grad av kännedom om dess innebörd. Detta stämde väl överrens med revisorernas åsikt om sina klienter. Vi fann vidare inga belägg för att anmälningsskyldigheten skulle inverkat på klienternas förtroende för revisorn och därmed leda till effekter på klientrelationen. Det är klientens förväntningar som påverkar deras förtroende för revisorn och dessa verkar inte ha förändrats tillföljd av anmälningsskyldigheten. Orsaken till det oförändrade förtroendet beror förmodligen på att klienterna redan införandet av anmälningsskyldigheten förväntade sig att revisorer hade till uppgift att upptäcka ekonomiska oegentligheter.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan klienter med missbruksproblematik och deras socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Vi ville söka reda på hur klienter upplever relationen med sina socialsekreterare, vilken betydelse relationen har samt hur en bärande relation skapas. För att få svar på detta genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med personer som har en pågående kontakt med en socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Som analysverktyg valdes ett maktperspektiv samt Goffmans dramaturgiska rollteori. Resultaten visade på en variation i intervjupersonernas upplevelser av relationen till sina socialsekreterare. Generellt ansågs det viktigt att ha en bra relation till sin socialsekreterare men det var inte alla intervjupersoner som upp­levde den nuvarande relationen som betydelsefull. För skapandet av en relation framkom det att öppenhet och ärlighet, intresse och engagemang, förståelse och respekt samt delaktighet och handlingsfrihet är nödvändiga faktorer. Slutsatsen är att relationen mellan klient och social­sekreterare troligtvis inte utgör hjälpen utan snarare är det som bär hjälpen.     Nyckelord: relation, klient, socialsekreterare, makt, missbruk

Zugl.: Diplomarbeit S. Löffler

Sammanfattning Titel: Konflikt, vad händer med revisor-klient relationen? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Annika Milgunoff och Jessica Wass Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016– Januari Syfte: Det är sparsamt med tidigare forskning om hur revisorer upplever att klientrelationen påverkats vid en revisionsrelaterad konflikt. Vi vill belysa tio revisorers personliga uppfattning om hur deras klientrelationer har påverkats då de stått fast vid sin professionella åsikt. Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Vi har använt en abduktiv ansats för att tolka och analysera svaren. Resultat & slutsats: Resultatet visar att respondenterna anser att de flesta motsättningar som uppstår löser sig genom god kommunikation och blir på så vis aldrig någon konflikt. När en motsättning ändå resulterar i en konflikt har relationen försämrats efteråt i de fall där relationen redan från början var dålig. I de fall där relationen ansågs god innan konflikten upplevs relationen oförändrad eller förbättrad efteråt. Förslag till fortsatt forskning: Tydligare fokus på situationer som revisorerna relaterar till motsättningar och meningsskiljaktigheter. Utförande av studien så att fler respondenter har en erfarenhet av påverkan på relationen. Uppsatsens bidrag: Relationen mellan revisor och klient försämrades när relationen var dålig redan före konflikten. Studien visar också att revisorn var nöjd med det utfallet då kunden ansågs utgöra en risk. Om relationen ansågs god före konflikten, blev relationen oförändrad eller förbättrad efter en konflikt. Vetskap om att relationen kan stärkas är positiv kunskap för en revisor som värnar sitt oberoende. Nyckelord: Revisor- klient konflikt, relationer, oberoende, påverkan / Abstract Title: Conflict, what happens to the auditor-client relation? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Annika Milgunoff and Jessica Wass Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016 – January Aim: Previous research on auditor perceived effects on the client relationship in an auditor-conflict issue, is sparsely represented. We aim to shed light on ten auditor’s personal opinion about the impact on their client relationships when maintaining a professional judgement. Method: We have used qualitative interviews in a semi structured form. We have had an abductive approach to understand and analyze the answers. Result & Conclusions: The results show that respondents believe that most of the disagreements that arise were dissolved through good communication. When the relationship was poor to begin with, a conflict made it even worse. When the relationship was good to begin with the relationship was either unaltered or improved afterwards. Suggestions for future research: A more direct focus on situations that the auditors consider related to disagreements and difference in opinion. Perform a study where more respondents have experiences on the impact on the relationship. Contribution of the essay: The study shows that the auditors where content with the outcome as the client was considered being a risk. If the relationship was considered good before the conflict, the relationship remained unchanged or improved afterwards. Knowing that the relationship can be strengthened is positive knowledge for an auditor who cherishes their independence. Key words: Auditor-client conflict, relations, independence, impact.