Det övergripande temat för denna studie var socialsekreterares professionella engagemang för sina klienter och att detta engagemang i vissa fall blir särskilt uttalat. Studien utgick från följande frågeställningar: har socialsekreterare ömmat mer för någon/några av sina klienter, har socialsekreterare kämpat mer för någon/några av sina klienter, hur har i sådana fall de klientrelationerna varit? För att få en djupare förståelse för detta fenomen baserades studien på kvalitativa intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av fyra socialsekreterare som arbetade som vuxenutredare inom socialtjänstens individ och familjeomsorg i två större städer i norra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys av materialet gjordes vilket resulterade i följande slutsatser: - Att relationen mellan socialsekreterare och klient är central i arbetet. - Att relationen med klienten är någonting som går upp och ner. - Att socialsekreterare ömmar och kämpar för flertalet av sina klienter. - Att socialsekreterare har ömmat och kämpat extra mycket för vissa klienter.

När en användare idag efterfrågar rendering av en kartvy i en applikation behöver en server först rendera en bild utifrån given geografisk data och därefter skicka bilden till klientens mobila enhet. Detta kan resultera i höga responstider, speciellt för användare som befinner sig i områden med bristfällig täckning. I denna studie utvärderas en alternativ lösning där rendering istället sker direkt på klientens enhet. En prototyp av en mobil kartapplikation med stöd för lokal rendering av geografisk rådata utvecklas och utvärderas utefter en konstant för acceptabel fördröjning vid visualisering av information. Resultatet av testerna visar att prototypens prestanda är beroende av mängden information som ska visas. För högre zoomnivåer ger prototypen ett tillfredsställande resultat, men vidare åtgärder krävs för de lägre nivåerna. De främsta utmaningarna vid utvecklingen av applikationen redovisas och förbättringsförslag för fortsatt utveckling framförs.

No description available.

No description available.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka socialarbetarens känslor i mötet med klienten. Med uppsatsens skrivande möjliggöra en djupare förståelse av socialarbetarens egna känslor i möte med klienter, vilka känslor är det som väcks, vad är det som påverkar deras känslor, hur hanterar de sina känslor, vad har de egna känslorna för betydelse i arbete? Undersökningen har gjorts utifrån en kvalitativ metod för att kunna få en djupare förståelse för socialarbetarnas känslor. I undersökningen gjordes sex kvalitativa ostrukturerade intervjuer med familjebehandlare i Västra Götaland. Intervjuformen valdes för att kunna få så bra bild av familjebehandlarens egna känslor som möjligt. I resultatet har det kunnat urskiljas att glädje och frustration var två känslor som framkom i alla sex intervjuerna vilket beskrivs närmare i resultatdelen. I resultatet framkom även att familjebehandlarens egna känslor i mötet med klienten till stor del berodde på vilka möjligheter familjebehandlaren hade att bearbeta sina känslor tillsammans med sina kollegor. Det har även framkommit att det krävdes en stor personlig medvetenhet om sin egen bakgrund och att man som familjebehandlare arbetade aktivt med sin egen känslovärld. I undersökningen framkom en bild av en grupp familjebehandlare med stor medvetenhet om sina känslor och hur känslorna påverkade deras arbete under hela dagen. Arbetet som familjebehandlare krävde mycket arbete med sig själv för att inte ta för mycket stryk känslomässigt. Familjebehandlarna såg sig själva som redskap där känslorna spelade en stor roll för hur arbetet fördes framåt men även hur arbetsaliansen med klienten/familjen blev. / The aim of this study was to illuminate the workers own sense of the meeting with the client. With essay writing allow a deeper understanding of the social workers own feelings in the meeting with the clients, what emotions it brought, what is it that influences their feeling, how do they handle their feelings, what has their own feelings of meaning in work? The methodology used in this paper is qualitative method, to gain a deeper understanding of the social worker´s feelings. The main course of this paper has been laid on unstructured interviews. Six interviews have been made with family therapists in Västra Götaland. The interview form has been chosen to enable valuable knowledge and picture of family therapists own feelings in their work. In the result, it has been distinguished that happiness and frustration were two feelings that arose from all of the six interviews. The results also revealed that the family therapists own feelings in the meeting with the client in large part depended on the opportunities the family therapists had to process their feelings with their own other colleagues. The results also shows that it requires a great amount of personal consciousness about own background and that as family therapists constantly work with their own emotional world. Another outcome of the result was the picture of a group of family therapists with great amount of consciousness about their own feelings and how their feelings affected their work during the day. Work as family therapists required a lot of work on yourself to not take too much damage emotionally. The family therapists saw themselves as instruments where feelings played a big role for how the work-alliance with the client/family becomes.

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för om Samordningsförbundet Hallands samverkan mellan myndigheter är ett lämpligt stöd för den målgrupp den riktar sig till, samt om arbetssättet har betydelse för de berörda klienternas välbefinnande. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där insamling av empirin gjorts genom semistrukturerade intervjuer med både klienter och samordningshandledare. I resultatet framhålls av både klienter och samordningshandledarna vikten av samverkan som arbetsätt mellan myndigheter. Klienterna betonar speciellt bemötande, förhållningssätt samt vikten av det gemensamma språket. I klienternas reflektioner kring deras livssituation och välbefinnande framgår många olikheter, men också flera likheter som vi med hjälp av sociologiska teorier tolkat. I analysen framgår bland annat hur myndigheters system är uppbyggda, där vi belyser vikten av samverkan som arbetssätt.

Halle, Universität, Thesis (doctoral), 1998.

Samtalsmöten är en viktig del i människors kontakter med myndigheter. De sätt som dessa samtalsmöten sker på kan påverka den enskildes medverkan, kunskaper och utfall från dessa möten, på olika sätt. Studiens syfte är att analysera och beskriva hur asymmetrier mellan handläggare och klient konstrueras i samtalsmöten om bistånd för äldre och ekonomiskt bistånd samt handläggarens hantering av dessa. Genom att använda diskursiv analysmetod analyseras tio audio-inspelade samtalsmöten och den samtalsinteraktion som sker i dessa när det gäller handläggarnas biståndsbedömning av så väl bistånd för äldre som ekonomiskt bistånd. Resultatet visar att det är av vikt att handläggarna är medvetna om de inneboende asymmetrierna i dessa samtalsmöten som kommer av deras institutionella karaktär. Detta, då handläggaren genom sin hantering av dessa har en stor möjlighet att påverka huruvida asymmetrierna förstärks i samtalsmötet och hur det i sin tur påverkar klienten och deras relation. Resultatet tyder också på att handläggarens hantering av de olika asymmetrierna som framträdde kan äventyra rättssäkerheten för klienten. Resultatet lyfter fram betydelsen av att det är handläggarens medvetenhet eller omedvetenhet om dessa asymmetrier som är avgörande för hur de hanteras och vad det får för effekter för klienten. Studien kan användas för vidare förståelse i praktiska sammanhang om vilka kommunikativa asymmetrier som finns mellan handläggare och klient och hur handläggarens hantering av dessa påverkar interaktionen och relationen dem emellan, samt det utfall som det kan ha för klienten.

Denna uppsats behandlar konflikter i konsultbranschen och i synnerhet konflikter i relationen mellan konsult och klient. Avsikten har varit att identifiera vad det finns för orsaker till att konflikter uppstår och vad konflikterna kan ha för påverkan på relationen mellan konsult och klient. För att åstadkomma detta gjordes en litteraturgenomgång där teorier kring ämnet behandlades, följt av en empirisk studie och en sammantagen analys där de teoretiska perspektiven användes som underlag för tolkning av konsulters berättelser om konflikter. Resultatet indikerar att flest konflikter uppkommer kring tidsaspekter och bristande kommunikation i konsultprojekt framstår som den vanligaste konfliktorsaken. På grund av konsultmarknadens logik befinner sig konsulter i många fall i en beroendeställning gentemot klienter. Konsekvensen av detta är att konsulterna oftare än klienterna måste anpassa sig till motpartens önskemål för att förhindra att konflikter har en negativ påverkan på relationen parterna emellan.

Zugl.: Bern, Fachhochsch. Soziale Arbeit, Diplomarbeit, 2006