• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 21
  • Tagged with
  • 21
  • 11
  • 9
  • 9
  • 9
  • 9
  • 8
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

När man inser att man bryr sig : Socialsekreterares engagemang i sina klienter

Edlund, Erica, Lundberg, Sofia January 2013 (has links)
Det övergripande temat för denna studie var socialsekreterares professionella engagemang för sina klienter och att detta engagemang i vissa fall blir särskilt uttalat. Studien utgick från följande frågeställningar: har socialsekreterare ömmat mer för någon/några av sina klienter, har socialsekreterare kämpat mer för någon/några av sina klienter, hur har i sådana fall de klientrelationerna varit? För att få en djupare förståelse för detta fenomen baserades studien på kvalitativa intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av fyra socialsekreterare som arbetade som vuxenutredare inom socialtjänstens individ och familjeomsorg i två större städer i norra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys av materialet gjordes vilket resulterade i följande slutsatser: - Att relationen mellan socialsekreterare och klient är central i arbetet. - Att relationen med klienten är någonting som går upp och ner. - Att socialsekreterare ömmar och kämpar för flertalet av sina klienter. - Att socialsekreterare har ömmat och kämpat extra mycket för vissa klienter.
2

En gång - ingen gång? : En kvalitativ studie om klientens upplevelse av mötet med socialtjänsten

Kajava, Malin, Strömberg, Anna-Stina January 2017 (has links)
This candidate thesis focuses on the qualitative method of investigating what may affect the individual's experience in meetings with social security officers as well as distinguishing the existence of power relationships.The foundation of our work consists of four semi-structured interviews carefully examined using qualitative content analysis, earlier research and perspectives such as power, stigma and intersectionality. Our selection consists of adult individuals who have their own experiences of meeting social secretaries. The results of our study show that the individual's perceived power is reflected in a broader context in which his past life experience and vision are important. The thesis is supported by the previous research, but also demonstrates a need for future research that emphasizes individual experience further.
3

Tjäna pengar från skrivbordet! : En studie av åkeriföretag i umeå

Wallgren, Patrick, Edlund, Emelie January 2008 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Som hjälp för att upprätta redovisningen köper många småföretagare redovisningstjänster från redovisare. Utifrån kontakt med en revisor har vi givits bilden att småföretagaren generellt ser redovisningen som ett lagstadgat måste och en onödig kostnad. Anledningen tros vara att företagaren inte förstår vad redovisningen ska användas till. Genom detta fick vi idén att vi undersöka; hur redovisningsinformationen som köps från redovisningskonsulter kan användas för att förbättra företagets ekonomiska ställning? Samt hur redovisningsinformationen ska förmedlas från konsulten till företagaren på ett så effektivt sätt som möjligt?</p><p>För att undersöka detta har vi gjort en intervjustudie där vi intervjuat fem redovisningskonsulter för att se; hur redovisningsinformationen kan användas? samt hur de väljer att paketera informationen? För att få en bild hur företagaren uppfattar den köpta redovisningsinformationen har vi även intervjuat tre åkeriföretagare.</p><p>Slutsatser vi kommit fram till i undersökningen är att företagarna har en vilja att använda redovisningsinformationen i så stor utsträckning som möjligt, men för att kunna göra det behöver de stöd från redovisningskonsulten i form av utbildning samt att redovisningsinformationen paketeras på ett särskilt sätt.</p>
4

Tjäna pengar från skrivbordet! : En studie av åkeriföretag i umeå

Wallgren, Patrick, Edlund, Emelie January 2008 (has links)
Sammanfattning Som hjälp för att upprätta redovisningen köper många småföretagare redovisningstjänster från redovisare. Utifrån kontakt med en revisor har vi givits bilden att småföretagaren generellt ser redovisningen som ett lagstadgat måste och en onödig kostnad. Anledningen tros vara att företagaren inte förstår vad redovisningen ska användas till. Genom detta fick vi idén att vi undersöka; hur redovisningsinformationen som köps från redovisningskonsulter kan användas för att förbättra företagets ekonomiska ställning? Samt hur redovisningsinformationen ska förmedlas från konsulten till företagaren på ett så effektivt sätt som möjligt? För att undersöka detta har vi gjort en intervjustudie där vi intervjuat fem redovisningskonsulter för att se; hur redovisningsinformationen kan användas? samt hur de väljer att paketera informationen? För att få en bild hur företagaren uppfattar den köpta redovisningsinformationen har vi även intervjuat tre åkeriföretagare. Slutsatser vi kommit fram till i undersökningen är att företagarna har en vilja att använda redovisningsinformationen i så stor utsträckning som möjligt, men för att kunna göra det behöver de stöd från redovisningskonsulten i form av utbildning samt att redovisningsinformationen paketeras på ett särskilt sätt.
5

Revisorers oberoende : En kvalitativ studie med utgångspunkt i revisorers agerande vid misstänkt brottslighet

Lund, Victor, Karavelatzis, Adam January 2015 (has links)
Av de ekobrottsmisstankar som varje år lämnas till åklagare står revisorer för ungefär 1,4 procent. Detta anses vara remarkabelt med tanke på att revisorer är den externa part med mest insyn i ett bolags verksamhet. Tidigare forskning menar att den låga andelen rapporterade brott av revisorer kan förklaras av att revisorer är beroende av ett förhållande till sina klienter ur både ett socialt som ett affärsmässigt perspektiv. Det finns således incitament för revisorer att inte anmäla en brottsmisstänkt klient. Samtidigt som revisorer kritiserats för att stå sina klienter för nära är det lagstadgat att dessa ska vara oberoende gentemot klienterna, vilket innebär att de inte ska låta sitt omdöme påverkas av exempelvis en klientrelation samtidigt som revisorerna själva ska bestämma revisionens inriktning och omfattning. Oberoendet bör således utesluta en social och affärsmässig klientrelation. Det pågår dessutom ett arbete på revisionsbyråerna med att sprida professionens värderingar bland de anställda för att få dessa att anamma oberoendet. Studier visar dessutom att oberoendet står sig starkare hos partners än revisorer längre ner i byråhierarkin, vilket indikerar att även auktoriserade revisorer och revisorsassistenter uppvisar olika grad av oberoende. I denna uppsats utgår vi från revisorers anmälningsplikt enligt Aktiebolagslagens 9 kapitel och undersöker om revisorer är oberoende eller om de tenderar att prioritera klientrelationen. Även möjliga skillnader mellan auktoriserade revisorer och revisorsassistenter belyses. För att kunna besvara syftet används semistrukturerade intervjuer med revisorer från de fyra största revisionsbyråerna, det vill säga Deloitte, EY, KPMG och PWC. I studien finner vi inget stöd för att en klientrelation utesluter oberoendet men vi finner indikationer på att klientrelationen hotar oberoendet. Vidare finner vi ingenting som talar emot att klientrelationen är den primära anledningen till varför revisorer bortser från anmälningsplikten. Däremot finner vi fler faktorer som kan förklara varför revisorer agerar som de gör vid misstänkt brottslighet och dessa är den straffrättsliga kompetensen, disciplinära åtgärder från Föreningen för Auktoriserade Revisorer och Revisorsnämnden, viljan att bli partner samt okunskapen kring revisionsbyråernas interna rutiner för hantering av misstänkt brottslighet. Studien indikerar vidare att revisorerna är oberoende men i olika grad, vilket även teorin antyder. De auktoriserade revisorerna tycks sätta oberoendet framför klientrelationen medan studien indikerar att revisorsassistenterna ser klientrelationen som primär.
6

Socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd : en kvalitativ studie

Mobeck, Pernilla, Mäkinen, Thomas January 2004 (has links)
<p>Studiens syfte har bland annat varit att nå en ökad kunskap och förståelse för socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd. Den övergripande problemställningen har varit: Hur kan man förstå och beskriva socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd. För att kunna besvara problemställningen och nå syftet med uppsatsen formulerades avgränsade forskningsfrågor. Dessa var: (1) Hur beskriver och upplever ett urval av socialsekreterare/chefer/experter socialsekreterarens uppgift i mötet med klienter som söker försörjningsstöd? (2) Hur beskrivs relationens betydelse för socialsekreterarens arbete med klienten och vilka faktiska möjligheter och hinder finns för att skapa en relation? (3) Hur beskrivs och upplevs betydelsen av lagar, riktlinjer, attityder i samhället, arbetsplatsens kultur och egna tankar för socialsekreterarens bedömningar och beslut? (4) Hur beskrivs betydelsen av arbetsplatsens organisation och kultur för socialarbetarens klientarbete? Studiens design är kvalitativ med djupintervjuer. Fem intervjuer genomfördes med personer med anknytning till socialtjänstens försörjningsstödsverksamhet. Intervjuerna analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt-, kognitivt perspektiv, rollteorier och begreppet parallellprocesser. Resultatet av studien visar att socialsekreterarens handlingsutrymme inte enbart går att förstå genom att ta del av lagar, riktlinjer och organisationsskisser utan att det också i hög grad är relationellt bestämt. Socialsekreterarens handlingsutrymme påverkas också av hennes kognitioner, hur hon tolkar sitt uppdrag, av olika strukturella faktorer i omgivningen och av sociala konventioner. Sist men inte minst så påverkar också klientens inställning och innehållet i klientrelationen, socialsekreterarens handlingsutrymme.</p>
7

<em>"Sluta vara arg på mig ..."</em> : En studie av fyra socialsekreterares upplevelser av att möta aggressiva klienter

Dahl, Maria January 2009 (has links)
<p>Alla möten mellan professionell socialarbetare och klient är inte trygga. Forskning har visat att i synnerhet verbala uttrycksformer av klientaggressioner är ett vanligt fenomen och att socialarbetares erfarenheter av aggressiva möten kan påverka hur arbetet utförs. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och öka förståelsen för socialarbetares upplevelser och erfarenheter av att möta aggressiva klienter. Utifrån en kvalitativ ansats intervjuades fyra socialsekreterare inom försörjningsstöd på socialtjänsten. I deras subjektiva beskrivningar framkom att möten med aggressiva klienter väcker mycket känslor, men att erfarenhet och självkännedom hos socialarbetaren kan göra upplevelsen tryggare. Beskrivningarna visade även att det i aggressiva möten inte är konstruktivt att enbart agera utifrån sitt eget känslotillstånd. Socialarbetaren bör utifrån en medveten hållning bejaka mötets olika påverkansfaktorer. Respondenterna var enade om att det viktigaste vid möten med aggressiva klienter är att hålla sig lugn och vara tydlig och förklara så att klienten förstår vad som händer. De var också enade om att det inte finns något generellt som är framgångsrikt att säga, men utgångspunkten är att visa respekt och inte vara anklagande eller nedlåtande i det som sägs. Det framstod som viktigt att reflektera över hur man som socialsekreterare förhåller sig till sin myndighetsroll och vilken attityd man förmedlar till klienten genom sin maktposition.</p>
8

Socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd : en kvalitativ studie

Mobeck, Pernilla, Mäkinen, Thomas January 2004 (has links)
Studiens syfte har bland annat varit att nå en ökad kunskap och förståelse för socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd. Den övergripande problemställningen har varit: Hur kan man förstå och beskriva socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd. För att kunna besvara problemställningen och nå syftet med uppsatsen formulerades avgränsade forskningsfrågor. Dessa var: (1) Hur beskriver och upplever ett urval av socialsekreterare/chefer/experter socialsekreterarens uppgift i mötet med klienter som söker försörjningsstöd? (2) Hur beskrivs relationens betydelse för socialsekreterarens arbete med klienten och vilka faktiska möjligheter och hinder finns för att skapa en relation? (3) Hur beskrivs och upplevs betydelsen av lagar, riktlinjer, attityder i samhället, arbetsplatsens kultur och egna tankar för socialsekreterarens bedömningar och beslut? (4) Hur beskrivs betydelsen av arbetsplatsens organisation och kultur för socialarbetarens klientarbete? Studiens design är kvalitativ med djupintervjuer. Fem intervjuer genomfördes med personer med anknytning till socialtjänstens försörjningsstödsverksamhet. Intervjuerna analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt-, kognitivt perspektiv, rollteorier och begreppet parallellprocesser. Resultatet av studien visar att socialsekreterarens handlingsutrymme inte enbart går att förstå genom att ta del av lagar, riktlinjer och organisationsskisser utan att det också i hög grad är relationellt bestämt. Socialsekreterarens handlingsutrymme påverkas också av hennes kognitioner, hur hon tolkar sitt uppdrag, av olika strukturella faktorer i omgivningen och av sociala konventioner. Sist men inte minst så påverkar också klientens inställning och innehållet i klientrelationen, socialsekreterarens handlingsutrymme.
9

"Sluta vara arg på mig ..." : En studie av fyra socialsekreterares upplevelser av att möta aggressiva klienter

Dahl, Maria January 2009 (has links)
Alla möten mellan professionell socialarbetare och klient är inte trygga. Forskning har visat att i synnerhet verbala uttrycksformer av klientaggressioner är ett vanligt fenomen och att socialarbetares erfarenheter av aggressiva möten kan påverka hur arbetet utförs. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och öka förståelsen för socialarbetares upplevelser och erfarenheter av att möta aggressiva klienter. Utifrån en kvalitativ ansats intervjuades fyra socialsekreterare inom försörjningsstöd på socialtjänsten. I deras subjektiva beskrivningar framkom att möten med aggressiva klienter väcker mycket känslor, men att erfarenhet och självkännedom hos socialarbetaren kan göra upplevelsen tryggare. Beskrivningarna visade även att det i aggressiva möten inte är konstruktivt att enbart agera utifrån sitt eget känslotillstånd. Socialarbetaren bör utifrån en medveten hållning bejaka mötets olika påverkansfaktorer. Respondenterna var enade om att det viktigaste vid möten med aggressiva klienter är att hålla sig lugn och vara tydlig och förklara så att klienten förstår vad som händer. De var också enade om att det inte finns något generellt som är framgångsrikt att säga, men utgångspunkten är att visa respekt och inte vara anklagande eller nedlåtande i det som sägs. Det framstod som viktigt att reflektera över hur man som socialsekreterare förhåller sig till sin myndighetsroll och vilken attityd man förmedlar till klienten genom sin maktposition.
10

Att avsluta klientrelationer inom det sociala arbetet : En kvalitativ studie om socialsekreterares erfarenheter, upplevelser och tankar om att avsluta klientrelationer / Ending client relationships within social work : A qualitative study of social workers' knowledge, experiences andthoughts about ending client relationships

Rikner, Nathalie, Edin, Hanna January 2023 (has links)
Efter termin 6 och den verksamhetsförlagda utbildningen på socionomprogrammet väcktes reflektioner. Reflektioner som berörde relationen mellan socialarbetare och klient, men främst avslutandet av den. Genom egna erfarenheter av att avsluta professionella relationer uppstod insikter av att kunskapen om den avslutande processen varit obefintlig under utbildningen. Detta väckte ett intresse och en motivation till att undersöka och fördjupa oss i området.  Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares erfarenheter, upplevelser och tankar om att avsluta klientrelationer i Umeå kommun. Syftet och dess tillhörande frågeställningar undersöktes genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer där tre socialsekreterare deltog. Intervjuerna kodades och analyserades därefter utifrån grundad teori där kategorier, likheter och skillnader kunde påvisas.  Resultatet påvisade att goda socialarbetar-klientrelationer bygger på karaktärsdrag som berör bland annat förtroende, trygghet och lyhördhet. Även att en god professionell relation är av stor vikt när det gäller uppdraget och den förändringsprocessen som ska skapas. Maktobalansen framfördes som viktig för socialarbetare att vara medveten om. Detta för att aktivt kunna hantera, bemöta och forma bästa möjliga professionella relation. Gällande avslutandet av socialarbetar-klientrelationer framkom en gemensam uppfattning om att resultatet och dess tillhörande känslor är varierande. För att uppnå ett fördelaktigt avslutande beskrevs att den positiva förändringsprocessen bör uppmärksammas. Även att motiveringen till avslutet bör vara tydligt. Varför alla avslut inte blir som förväntat beskrevs bero på nivå av mottaglighet, stor personalomsättning, orimliga förväntningar eller behov av annan typ av hjälp. För att optimalt kunna avsluta menade respondenterna att andra instanser behöver fungera, främst omtalat barn- och ungdomspsykiatrin. När rätt hjälp och stöd inte kan tillsättas påverkas både de berörda socialsekreterarna och klienterna.

Page generated in 0.1076 seconds