Genom hela livet har nutrition en stor betydelse för människan. I palliativ vård prioriteras inte alltid nutrition trots att det är viktigt för patienten. Sjuksköterskans roll är att stötta patienten och gynna nutritionen för att på så sätt främja välbefinnande och lindra lidande. Syftet med studien var att belysa nutritionen i ett palliativt skede. Studien är en litteraturöversikt där 13 artiklar användes, artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet delades in i tre teman: en symbol för livet, ett etiskt dilemma. Nutritionen hos de palliativa patienterna har flera fördelar, den kan förlänga livslängden, förbygga undernäring, ge patienten komfort och lugna oroliga närstående. Nutritionsfrågan kan lätt bli ett etiskt dilemma då patienten, närstående och vårdpersonal har olika syn på hur behandling bör ges, olika kunskapsgrad ligger ofta till grund för oenigheten. Kommunikationen är en viktig faktor för att alla berörda ska känna sig delaktiga. Trots att nutritionsbehandlingen har få medicinska effekter är det en viktig del för patienten och närstående, nutritionen kan förebygga känslor av övergivenhet, hopplöshet och bristande förtroende hos både patient och närstående. Sjuksköterskan behöver god kunskap och hög kompetens för att kunna vara mer delaktig i beslut som tas om patientens nutrition. Det krävs mer forskning inom området palliativ vård som inriktas mot nutrition för att kunna tillgodose krav från patienter och närstående.

Efter termin 6 och den verksamhetsförlagda utbildningen på socionomprogrammet väcktes reflektioner. Reflektioner som berörde relationen mellan socialarbetare och klient, men främst avslutandet av den. Genom egna erfarenheter av att avsluta professionella relationer uppstod insikter av att kunskapen om den avslutande processen varit obefintlig under utbildningen. Detta väckte ett intresse och en motivation till att undersöka och fördjupa oss i området.  Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares erfarenheter, upplevelser och tankar om att avsluta klientrelationer i Umeå kommun. Syftet och dess tillhörande frågeställningar undersöktes genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer där tre socialsekreterare deltog. Intervjuerna kodades och analyserades därefter utifrån grundad teori där kategorier, likheter och skillnader kunde påvisas.  Resultatet påvisade att goda socialarbetar-klientrelationer bygger på karaktärsdrag som berör bland annat förtroende, trygghet och lyhördhet. Även att en god professionell relation är av stor vikt när det gäller uppdraget och den förändringsprocessen som ska skapas. Maktobalansen framfördes som viktig för socialarbetare att vara medveten om. Detta för att aktivt kunna hantera, bemöta och forma bästa möjliga professionella relation. Gällande avslutandet av socialarbetar-klientrelationer framkom en gemensam uppfattning om att resultatet och dess tillhörande känslor är varierande. För att uppnå ett fördelaktigt avslutande beskrevs att den positiva förändringsprocessen bör uppmärksammas. Även att motiveringen till avslutet bör vara tydligt. Varför alla avslut inte blir som förväntat beskrevs bero på nivå av mottaglighet, stor personalomsättning, orimliga förväntningar eller behov av annan typ av hjälp. För att optimalt kunna avsluta menade respondenterna att andra instanser behöver fungera, främst omtalat barn- och ungdomspsykiatrin. När rätt hjälp och stöd inte kan tillsättas påverkas både de berörda socialsekreterarna och klienterna.

SAMMANFATTNING Syftet med föreliggande studie var att undersöka dialyssjuksköterskors upplevelse i mötet med en patient som vill avsluta, eller som inte är kapabel att uttrycka sig kring, sin livsuppehållande dialysbehandling. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes på två dialysmottagningar i Mellansverige. Innehållsanalys av intervjuerna genomfördes vilket gav fem huvudkategorier; sjuksköterskors upplevelse av bristfällig kommunikation och samarbete med läkare, sjuksköterskors upplevelse av läkares svårigheter att diskutera avslutande av dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som inte är kapabla att uttrycka sig kring sin dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som säger, eller på något annat sätt uttrycker, att de vill avsluta sin dialysbehandling och sjuksköterskors upplevelse av stöd och samtal i vården kring patienter som vill avsluta sin dialysbehandling. Huvudresultatet visar att dialyssjuksköterskor upplever många etiska dilemman i mötet med denna patientgrupp. Mötet med en patient som säger, eller på något annat sätt uttrycker att de vill avsluta behandlingen upplevdes positivt, dock upplevdes innebörden av uttrycken ibland vara svåra att tolka. Sjuksköterskorna upplevde det många gånger frustrerande att vårda en patient som inte är kapabel att uttrycka sin vilja om fortsatt eller avslutande dialysbehandling. Slutsatsen var att ytterligare forskning inom detta område är nödvändig för att rutiner och riktlinjer skall kunna utformas. / ABSTRACT The aim of the study was to investigate the dialysis nurses' experience of meeting with a patient who wants to end, or a patient who is not able to express itself about, its life-sustaining dialysis treatment. A descriptive interview study with qualitative approach was used on two dialysis centers in central Sweden. Content analysis of the interviews were conducted which resulted in five main categories: nurses' experience of poor communication and cooperation with physicians, nurses' experience of physician's difficulty to discuss the closure of the dialysis treatment, nurses' experience of caring for patients who are unable to express themselves about their dialysis treatment, nurses' experience of caring for patients saying, or otherwise expressing, that they want to end their dialysis treatment and nurses' experience of support and conversations in health care, around patients who want to end their dialysis treatment. The main result shows that dialysis nurses experience many ethical dilemmas facing these patients. The meeting with a patient saying, or otherwise expressing, that they want to end their dialysis treatment was perceived positively, however, could the meaning of the expression sometimes be difficult to interpret. The nurses, often times, felt frustrating to care for a patient who is unable to express themselves about their dialysis treatment. The conclusion was that further research in this area is necessary so that procedures and guidelines can be designed.

Kompetens, vid avslutandet av affärsrelationer, anses vara en viktig del för ett företags framtid. I denna uppsats undersöker vi om det finns ett kompetensbehov då inköpande företag avslutar relationer med dess mindre leverantörer. Insamlat material har gjorts genom semistrukturerade intervjuer där leverantörsansvariga, med olika befattningar, från ICA och Coop har medverkat. Sex intervjuer har gjorts med informanter på olika positioner. Vi har även undersökt anledningar som ligger till grund för ett avslut med en leverantör såväl som hur den avslutande processen går till. Detta för att kunna utröna om ett behov av kompetens för affärsavslut med mindre leverantörer finns. Sex intervjuer har gjorts med informanter på olika positioner inom dagligvarubranschen. Studiens mest utmärkande resultat är att det inte förekommer någon gemensam mall för den avslutande processen men att informanterna ändå följer ett välvårdat avslut enligt Alajoutsijärvi et al. (2000) teori. Kompetens för avslut tycks finnas trots att alla informanter kommer från olika bakgrund vilket gör att avslutandeprocessen ser olika ut. Kompetensutveckling för inköpande företag gällande affärsavslut med mindre leverantörer är på så sätt inte nödvändig.

Disputats, Örebro universitet, 2006. / Findes også på internet (PDF-format): http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_oru_diva-463-2__fulltext.pdf. Med litteraturhenvisninger.