Efter termin 6 och den verksamhetsförlagda utbildningen på socionomprogrammet väcktes reflektioner. Reflektioner som berörde relationen mellan socialarbetare och klient, men främst avslutandet av den. Genom egna erfarenheter av att avsluta professionella relationer uppstod insikter av att kunskapen om den avslutande processen varit obefintlig under utbildningen. Detta väckte ett intresse och en motivation till att undersöka och fördjupa oss i området.  Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares erfarenheter, upplevelser och tankar om att avsluta klientrelationer i Umeå kommun. Syftet och dess tillhörande frågeställningar undersöktes genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer där tre socialsekreterare deltog. Intervjuerna kodades och analyserades därefter utifrån grundad teori där kategorier, likheter och skillnader kunde påvisas.  Resultatet påvisade att goda socialarbetar-klientrelationer bygger på karaktärsdrag som berör bland annat förtroende, trygghet och lyhördhet. Även att en god professionell relation är av stor vikt när det gäller uppdraget och den förändringsprocessen som ska skapas. Maktobalansen framfördes som viktig för socialarbetare att vara medveten om. Detta för att aktivt kunna hantera, bemöta och forma bästa möjliga professionella relation. Gällande avslutandet av socialarbetar-klientrelationer framkom en gemensam uppfattning om att resultatet och dess tillhörande känslor är varierande. För att uppnå ett fördelaktigt avslutande beskrevs att den positiva förändringsprocessen bör uppmärksammas. Även att motiveringen till avslutet bör vara tydligt. Varför alla avslut inte blir som förväntat beskrevs bero på nivå av mottaglighet, stor personalomsättning, orimliga förväntningar eller behov av annan typ av hjälp. För att optimalt kunna avsluta menade respondenterna att andra instanser behöver fungera, främst omtalat barn- och ungdomspsykiatrin. När rätt hjälp och stöd inte kan tillsättas påverkas både de berörda socialsekreterarna och klienterna.

The purpose of this study is to, from a perspective of power, understand and interpret Swedish social workers experiences and comprehension of their clients trust in them. The study is based on interviews with eight social workers from two municipalities in the south of Sweden. Five themes were identified that represents the five different forms of power which the social workers used on a daily basis. The themes were: normalization, demands and control, the social worker as an expert, the conflict between bio power and disciplinary power and the transparency of power. The analyzis of this study is based on the comprehension of hermeneutics as well as previous research on trust and power in client relationships. As a conclusion we found that whether the interviewees stated that their work was about the exercise of power or not, we could still identify that all of them used some form of power on a daily basis. We also saw that trust was not always the essential part of a working client relationship. Through this study, and by using the theory of power by Michel Foucault, we found that power therefore is something that exists in all relationships whether you believe you exercise it or not.

The aim of the study is to understand how the construction of honor-related violence is interpreted by the social worker and the individual on the basis of risk assessment and support. The study was conducted using semi-structured interviews and informants consisted of nine social workers at eight interview sessions. All the social workers had expertise in honor-related violence but had different positions as social workers. Some were children administrators and others were adult handlers. The information was processed by the encoding of the text for theoretical concepts. The results showed that it is relevant to make a difference in the risk assessments of honor-related violence compared to other violence. This is because honor-related violence often involves greater restrictions than partner violence. The phenomenon of honor-related violence can include a wide age range and cannot be reduced to the girls and young girls but also affects older women, depending on what context it is interpreted. Furthermore, higher requirements on protection strategies and coordinated action are demanded. The result shows that it differs greatly between municipalities how to work out with honor-related violence. Violence has scales and it may be different how the individual perceives the violence. Honor based repression often leads to very subtle expression control which makes the problem difficult to identify. This as well as the starting point for the analysis assume their own words to be aggravating factors. There could be a conflict of identifying honor-related violence and social secretary's approach to risk assessment and support can be crucial.

<p> </p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka handläggares berättelser och upplevelser av hot och våld från klienter. Vi ville även veta hur de hanterade hot och våld från klienter och om hot och våld påverkade dem och i så fall på vilket sätt.</p><p> </p><p>Det är en kvalitativ studie där data har samlats in genom intervjuer med tolv handläggare från socialförvaltningen. I analysen använde vi oss av det teoretiska perspektivet om professioner.</p><p> </p><p>Hot och våld mot handläggare är ett aktuellt ämne som uppmärksammats i media. Det framkom i vår studie att det förekom hot och våld från klienter men att det inte var vanligt förekommande. Hot och våld uppstod bl.a. då klienter kände sig förorättade eller fick negativa besked av handläggarna. Vanligast var de verbala hoten. Det framkom också att det var svårt att avgöra om det var ett hot eller inte eftersom det var så individuellt hur man uppfattade det. Vidare visade studien att handläggarna blev mer påverkade privat än på arbetsplatsen. De hade svårt för att sova, de var hela tiden observanta när de vistades utanför arbetsplatsen och hade skyddat telefonnummer. Handläggarna hanterade hot och våld genom kunskap och erfarenhet. Då de hade träffat många klienter lärde de sig läsa av signaler hos klienten som tydde på att en hotfull situation kunde uppstå. De hade lärt sig att man kunde förebygga hotfulla situationer genom detta. Vikten av ett professionellt bemötande innehållande respekt, tydlighet och ödmjukhet hade också stor betydelse för att förebygga hot och våld.</p><p> </p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka handläggares berättelser och upplevelser av hot och våld från klienter. Vi ville även veta hur de hanterade hot och våld från klienter och om hot och våld påverkade dem och i så fall på vilket sätt.   Det är en kvalitativ studie där data har samlats in genom intervjuer med tolv handläggare från socialförvaltningen. I analysen använde vi oss av det teoretiska perspektivet om professioner.   Hot och våld mot handläggare är ett aktuellt ämne som uppmärksammats i media. Det framkom i vår studie att det förekom hot och våld från klienter men att det inte var vanligt förekommande. Hot och våld uppstod bl.a. då klienter kände sig förorättade eller fick negativa besked av handläggarna. Vanligast var de verbala hoten. Det framkom också att det var svårt att avgöra om det var ett hot eller inte eftersom det var så individuellt hur man uppfattade det. Vidare visade studien att handläggarna blev mer påverkade privat än på arbetsplatsen. De hade svårt för att sova, de var hela tiden observanta när de vistades utanför arbetsplatsen och hade skyddat telefonnummer. Handläggarna hanterade hot och våld genom kunskap och erfarenhet. Då de hade träffat många klienter lärde de sig läsa av signaler hos klienten som tydde på att en hotfull situation kunde uppstå. De hade lärt sig att man kunde förebygga hotfulla situationer genom detta. Vikten av ett professionellt bemötande innehållande respekt, tydlighet och ödmjukhet hade också stor betydelse för att förebygga hot och våld.

Förväntningsgapet är sedan länge ett definierat fenomen som kvarstår trots upprepade försök att minska det. En anledning till att gapet kvarstår påstås vara att revisorer själv har introducerat det. Detta i kombination med att förväntningsgapet troligtvis kommer att fortsätta att existera, medför att det finns anledning att undersöka om revisorer kan dra nytta av det i sitt dagliga arbete. Syftet med den här studien är att utifrån revisorers perspektiv undersöka förväntningsgapet och revisorers möjlighet att med hjälp av gapet utöva inflytande över klienter. Undersökningen är baserad på intervjuer med revisorer från olika byråer. Studiens teoretiska referensram är baserad på antaganden från professionsteori för att beskriva revisorers kunskap, vilket är väsentligt för att undersöka om revisorer har ett kunskapsövertag de kan nyttja för att utöva inflytande. I detta avseende presenteras även antaganden från agent-teorin för att beskriva den informationsasymmetri som kan förekomma. Utöver kunskapsövertagpresenteras image och retorik som ytterligare verktyg revisorer kan tänkas dra nytta av för att influera sina klienter. Studien visar att det finns möjligheter för revisorer att med hjälp av förväntningsgapet utöva inflytande i sina klientrelationer. Möjligheten att utöva inflytande ser annorlunda ut beroende på i vilket stadie relationen mellan revisorn och klienten befinner sig i. De olika tillvägagångssättenrevisorer kan nyttja för att influera sina klienter presenteras i tabeller. Förslag till vidare forskning innefattar bland annat hur revisorer lär sig att hantera de verktyg som finns tillgängliga för att utöva inflytande. Eftersom tidigare forskning verkar sakna studier om revisorer har fördelar i att förväntningsgapet existerar, bidrar denna studie med en aspekt på hur revisorer kan nyttja gapets existens till sin fördel. Resultatet kan även vara användbart för de klienter som inte är insatta i revision och därmed inte vet vilket inflytande revisorn kan tänkas utöva. / The expectation gap in auditing continues to exist despite many attempts to reduce it. One reason to its continued existence is presumed to be that auditors themselves have introduced the phenomenon. This combined with the fact that the expectation gap is assumed to keep existing, provide reasons to examine whether or not the auditors can take advantage of it. The purpose of this thesis is to examine the expectation gap from the auditors’ perspective and their possibility to take advantage of the gap to influence their clients. The study is based on interviews with auditors from different firms. The theoretical framework is based on assumptions form theory of professions to describe the auditors’ knowledge. This is necessary to determine whether or not the auditors have a knowledge upper hand towards their clients that can be used to practice influence. Assumptions from the agency theory are also included to explain the information asymmetry that may occurbetween the auditor and the client. In addition to the knowledge upper hand, image and rhetoric are also presented as instruments the auditors can use to influence their clients. The findings indicate that auditors have the possibility to use the expectation gap to influence their clients. The possibility to practice influence varies throughout the different stages of the relationship between the auditor and the client. The findings are presented in different tables. Suggestions for further research include examining how auditors learn to manage the different instruments that are available to practice influence. Since prior research seem to lack studies whether auditors can take advantage of the expectation gap, this thesis contributes with a perspective of how auditors can use the expectation gap to their advantage. The findings may also be useful for the clients who are not familiar with the purpose of auditing and therefore are unaware of which possibilities the auditors have to practice influence.

This essay examines six transpersons’ experiences as clients of treatment from the social services. Research shows that transpersons experience a high amount of discrimination and vulnerability in society. For this reason, it is important to examine how transpersons, as clients, experience professional treatment in their interaction with social workers. Using a qualitative method, six respondents were interviewed about what kind of treatment they had expected to receive prior to their first meeting with the social worker. The respondents’ general perceptions of their treatment and their wishes regarding how transpersons should be treated were also examined. The results showed that the respondents experienced a positive treatment regarding their gender identity but perceived the social application process as difficult and demanding. One respondent expressed a negative perception of their treatment by social services regarding their gender identity. This experience was however regarding a social worker not in charge of the social benefits application process. The informants expressed a wish to be treated like other clients but with a knowledgeable social worker who understood transpersons’ special vulnerability and needs. Informants also expressed their recommendation that Swedish social services should undergo a LGBTQ certification to ensure a knowledgeable and respectful treatment of transpersons.

No description available.

No description available.

Att arbeta med utsatta människor i en statlig verksamhet som tjänsteman kan för de flesta människor verka ofarligt – men hur är det egentligen? Tidigare forskning har visat att det finns ett stort mörkertal när det kommer till klientrelaterat hot och våld och att incidenterna inte tas tillräckligt seriöst. Syftet med denna uppsats är att få en större förståelse för vad de ökade hoten får för konsekvenser för personalen på Migrationsverket. Vi vill belysa och synliggöra spänningsfältet i klientrelationen som leder till att hot och våld mot handläggare ökar. Det teoretiska ramverk som används i uppsatsen är gräsrotsbyråkrati, makt och klientrelationer. Genom sex semistrukturerade intervjuer med handläggare på Migrationsverket har vi fått fram underlag som visar att hot och våldssituationer förekommer i större omfattning än vad det anmäls och rapporteras om. Resultatet visade att mörkertalet är stort vid incidentrapporteringen och att det råder en ”det kommer med jobbet”-mentalitet bland personalen. Maktfördelningen har en stor roll i klientrelationen och är en bidragande orsak till att incidenter uppstår. Vidare visar det sig att negativa beslut är de som tenderar att utlösa hot eller våld från klienten och att det väldigt sällan rapporteras kring eller anmäls om inte klienten tar till fysiskt våld. Slutligen visar uppsatsen att förebyggande arbete måste ske i en större omfattning. / Working with vulnerable people in a government controlled authority may for most people seem harmless - but is it really? Previous research has shown that there is large hidden statistics when it comes to client-related threats and violence and that the incidents are not taken seriously enough. The purpose of this paper is to gain a greater understanding of what the increased threats and violence towards officials in a government controlled authority can lead to. We want to shed visibility over the attributes in the client relationship that leads to threats and violence against the government officials. The theoretical framework used in the paper is street-level bureaucracy, power, and client relationships. We have performed six semi-structured interviews with officials from the Swedish Migration board, which have shown that threats and violence towards government officials occur to a greater extent than it is shown and reported on. The results showed that the hidden statistics is large in incident reporting and that there is a "it comes with the territory" mentality among officials. The distribution of power has a major role in client relationships and is a contributing factor to incidents occurring. Furthermore, it turns out that negative decisions are the ones that tend to trigger threats or violence from the client and that it is rarely reported unless the client resorts to physical violence. Finally, the paper shows that prevention work must be done on a larger scale.