No description available.

No description available.

Begreppet outsourcing har sitt ursprung i slutet av 1980-talet och uppkom för att beskriva den trend där stora företag valde att överföra sina informationssystem till externa leverantörer. Outsourcing kan definieras som en kontraktuell relation mellan ett företag och en extern leverantör. Begreppet Business Process Outsourcing är något som har varit och är på frammarsch inom outsourcingområdet och innebär outsourcing av hela affärsprocesser, såsom outsourcing av ekonomifunktionen. Alla företag arbetar gentemot specifika finansiella mål som företaget vill nå upp till. De finansiella målen som företaget har ställt upp samlas under benämningen ekonomistyrning och det är företagets ekonomifunktion som svarar för detta arbete. Uppsatsens utgångspunkt är att studera hur företagets ekonomistyrning påverkas om man väljer att lägga ekonomifunktionen och därmed den funktion som svarar för företagets ekonomistyrning på en extern part. Uppsatsen syfte är därmed att genom empiriska studier undersöka varför företagen väljer att outsourca ekonomifunktionen samt huruvida outsourcing av ekonomifunktionen påverkar företagets ekonomistyrning. Uppsatsen består av en empirisk undersökning av sju företag. Fyra av dessa är redovisningsföretag som tar hand om ekonomifunktionen som företagen outsourcar. Två av dem är företag som valt att outsourca ekonomifunktionen och ett företag som är med i studien valt att inte längre ha sin ekonomifunktion outsourcad. Insamlingsmetoden består av en kvalitativ metod för att möjliggöra en djupare förståelse för ämnet. I den empiriska undersökningen har vi undersökt vad som motiverar företagen att outsourca ekonomifunktionen, vilka fördelar och nackdelar detta för med sig samt hur tillvägagångssättet ser ut när företagen väljer att outsourca ekonomifunktionen. Uppsatsens fokus ligger på att finna huruvida ekonomistyrningen påverkas när företagen väljer att outsourca den del av verksamheten som svarar för ekonomistyrningen. Studien visar att så länge företagen och outsourcingleverantören har ett nära och bra samarbete behöver inte ekonomistyrningen påverkas negativt. Det är upp till företaget att välja hur ekonomistyrningen skall gå tillväga och vem som skall utföra den oavsett om ekonomifunktionen finns inom företaget eller utanför. I mångt och mycket ligger ekonomistyrning fortfarande inom företagets kontroll även om ekonomifunktionen outsourcas.

Bakgrund och problem: Idag förs det en diskussion om avskaffandet avrevisionsplikten. Den 7 september 2006 bestämde regeringen att reglerna om revision försmå bolag skulle ses över och granskas genom en utredning. Idag (2009) är företagenskyldiga att använda sig av en revisor där hon/han kontrollerar styrelsens och denverkställande direktörens förvaltning. Avskaffandet av revisionsplikten skulle innebäraatt 96 procent av Sveriges företag skulle slippa plikten att ha en revisor. Ett avskaffandekommer att beröra olika parter exempelvis företag, revisorer, redovisningskonsulter,Skatteverket, kunder, leverantörer etc.Problemet idag för de två aktörer som vi har valt att undersöka i den här uppsatsen, SRFoch Skatteverket är bland annat att skattefelet ökar och att det blir en negativ konsekvensför Skatteverket. För SRF kan arbetsuppgifterna öka och de anser att små företagarnaskulle gynnas av avskaffandet av revisionsplikten.Genom avskaffandet finns det en oro över att kvaliteten i redovisningen kommer attförsämras då företagen inte längre är skyldiga att använda sig av en revisor och får väljavilka tjänster de behöver och vill använda i företaget.Syfte: Med uppsatsen vill vi få en förståelse för hur SRF och Skatteverket påverkas avavskaffandet av revisionsplikten.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i uppsatsen och har intervjuat tvårespondenter, en från vardera verksamhet. Respondenterna som vi har intervjuat har varitinformationsrika inom området vilket enligt oss har medfört en god validitet till studien.Genom intervjuerna har vi fått en förståelse för hur de olika aktörerna ser på förändringenoch hur de kommer att påverkas.Resultat och slutsatser: Resultatet från studien är att SRF kommer att påverkas merpositivt än Skatteverket som det ser ut. SRF kommer att få en ökad möjlighet att erbjudasina tjänster till följd av avskaffandet av revisionsplikten då företagen kan behövaaffärsrådgivning. För Skatteverket är det mer osäkert. Skattefelet kan komma att ökagenom avskaffandet av revisionsplikten då medvetna fel kan förekomma mer än idageftersom företagen själva får välja vilka tjänster de vill ha och inte längre är tvingade tilldem. Om revisionsplikten avskaffas bör en kontroll upprättas för de små företagen för attupprätthålla kvaliteten i redovisningen och för att inte öka skattefelen för Skatteverket.Det här innebär även en fördel och mer tjänster för SRF.

<p>Titel: Redovisningskonsultens förändrade yrkesroll - orsakad av den avskaffade revisionsplikten</p><p> </p><p>Ämne: Företagsekonomi/Redovisning</p><p> </p><p>Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp</p><p> </p><p>Författare: Mimi Eriksson, men03015@student.mdh.se</p><p>Johanna Johansson, jjn06004@student.mdh.se</p><p>Diego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se</p><p> </p><p>Datum: 2009-05-29</p><p> </p><p>Handledare: Ann-Sofi Paul</p><p> </p><p>Problemformulering: Vilka möjliga konsekvenser kan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten medföra för redovisningskonsulternas yrkesroll?</p><p> </p><p>Syfte: Uppsatsen ämnar ta reda på vilka förändringar som kan uppkomma vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för redovisningskonsulterna.</p><p> </p><p>Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med redovisningskonsulter, revisorer samt SRF och FAR SRS.</p><p> </p><p>Slutsats: Förändringarna kommer förmodligen till en början att gå långsamt fram för redovisningskonsulterna. Det som kan komma att ses är att redovisningskonsulten kan även få en mer affärsrådgivande roll. Konkurrensen kan komma att öka mellan revisorer och redovisningskonsulter då möjliga "jävsituationer" kan upphöra vilket leder till att revisorerna kan komma att öka utbudet av kombiuppdrag. Auktorisationen av redovisningskonsulten kommer att utvecklas för att skapa större trovärdighet i redovisningen.</p><p> </p><p>Nyckelord: Avskaffandet av revisionsplikten, redovisningskonsulter, revisorer,</p><p>konsekvenser</p>

<p>Extern redovisning behövs bland annat för att öka tilliten mellan olika parter vid företagsaffärer men kan även användas som en kontrollpunkt och som beslutsunderlag för den interna verksamheten. Det finns dock tecken på att den ekonomiska informationen inte används av små företag för dessa ändamål. Det kan tänkas att småföretagare inte känner sig motiverade till detta, om de inte besitter den kunskap som kan tänkas krävas samt om informationen inte kommuniceras till dem på rätt sätt. Redovisningskonsulter kan bidra till att öka småföretagarnas kunskaper inom ämnet, men ett dilemma kan här uppstå för dem då ökade kunskaper hos småföretagaren kan innebära förlorade intäkter för konsulten på lång sikt. Detta kan dock tänkas ske först då informationens värde inte längre överstiger dess kostnad eftersom människor väljer det alternativ som ger störst ekonomisk vinst för henne själv. Bristande motivation, kunskap och kommunikation verkar ändock resultera i att småföretagarnas beslutsfattande grundar sig i erfarenheter och intuition istället för den ekonomiska informationen.</p><p> </p><p>Utifrån denna problembakgrund ämnar vi att undersöka samt besvara följande problemformulering;</p><p><em>Hur använder små företag redovisningsinformation de fått från sina redovisningskonsulter? </em></p><p>Syftet med denna studie är att kartlägga små företags attityder gentemot användningen redovisningsinformation, att diskutera en teoretisk referensram som kan underlätta förståelsen av företagarnas attityder samt att bedöma dessa teoriers hållbarhet gentemot dagens sociala verklighet.</p><p>Genom en kvalitativ studie och en deduktiv ansats har vi besvarat studiens problemformulering och syfte. Den teoretiska referensramen, bestående av litteratur och tidigare studier, har utgjort grunden för studien och ökat vår förståelse av ämnesområdet. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med fyra små aktiebolag och tre av deras redovisningskonsulter samt en fristående konsult, samtliga verksamma i Umeå. Respondenternas verksamheter har en viss spridning beträffande storlek och småföretagarna är även verksamma inom olika branscher.</p><p>Resultatet av studien visar att små företag har en positiv attityd gentemot bokföringskravet och dess innebörd, samt att de använder sig av ekonomisk information i någon utsträckning vid internt beslutsfattande. Omfattningen av denna användning varierar dock beroende på de olika verksamheternas storlek. Vi kan vidare konstatera att småföretagarna inte kan anses motiverade att sköta bokföringen på egen hand. Fördelarna som fås genom att anlita externa redovisningskonsulter upplever de vara värd den kostnad det innebär. Utifrån detta resultat vill vi rekommendera småföretagare att i den mån relevant använda sig av redovisningsinformationen. De allra minsta företagen kan dra fördelar av att använda relevanta nyckeltal då de ökar strukturen på beslutsfattandet och kan uppleva ytterligare trygghet beträffande verksamheten.</p>

Titel: Redovisningskonsultens förändrade yrkesroll - orsakad av den avskaffade revisionsplikten   Ämne: Företagsekonomi/Redovisning   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp   Författare: Mimi Eriksson, men03015@student.mdh.se Johanna Johansson, jjn06004@student.mdh.se Diego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se   Datum: 2009-05-29   Handledare: Ann-Sofi Paul   Problemformulering: Vilka möjliga konsekvenser kan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten medföra för redovisningskonsulternas yrkesroll?   Syfte: Uppsatsen ämnar ta reda på vilka förändringar som kan uppkomma vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för redovisningskonsulterna.   Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med redovisningskonsulter, revisorer samt SRF och FAR SRS.   Slutsats: Förändringarna kommer förmodligen till en början att gå långsamt fram för redovisningskonsulterna. Det som kan komma att ses är att redovisningskonsulten kan även få en mer affärsrådgivande roll. Konkurrensen kan komma att öka mellan revisorer och redovisningskonsulter då möjliga "jävsituationer" kan upphöra vilket leder till att revisorerna kan komma att öka utbudet av kombiuppdrag. Auktorisationen av redovisningskonsulten kommer att utvecklas för att skapa större trovärdighet i redovisningen.   Nyckelord: Avskaffandet av revisionsplikten, redovisningskonsulter, revisorer, konsekvenser

Extern redovisning behövs bland annat för att öka tilliten mellan olika parter vid företagsaffärer men kan även användas som en kontrollpunkt och som beslutsunderlag för den interna verksamheten. Det finns dock tecken på att den ekonomiska informationen inte används av små företag för dessa ändamål. Det kan tänkas att småföretagare inte känner sig motiverade till detta, om de inte besitter den kunskap som kan tänkas krävas samt om informationen inte kommuniceras till dem på rätt sätt. Redovisningskonsulter kan bidra till att öka småföretagarnas kunskaper inom ämnet, men ett dilemma kan här uppstå för dem då ökade kunskaper hos småföretagaren kan innebära förlorade intäkter för konsulten på lång sikt. Detta kan dock tänkas ske först då informationens värde inte längre överstiger dess kostnad eftersom människor väljer det alternativ som ger störst ekonomisk vinst för henne själv. Bristande motivation, kunskap och kommunikation verkar ändock resultera i att småföretagarnas beslutsfattande grundar sig i erfarenheter och intuition istället för den ekonomiska informationen.   Utifrån denna problembakgrund ämnar vi att undersöka samt besvara följande problemformulering; Hur använder små företag redovisningsinformation de fått från sina redovisningskonsulter? Syftet med denna studie är att kartlägga små företags attityder gentemot användningen redovisningsinformation, att diskutera en teoretisk referensram som kan underlätta förståelsen av företagarnas attityder samt att bedöma dessa teoriers hållbarhet gentemot dagens sociala verklighet. Genom en kvalitativ studie och en deduktiv ansats har vi besvarat studiens problemformulering och syfte. Den teoretiska referensramen, bestående av litteratur och tidigare studier, har utgjort grunden för studien och ökat vår förståelse av ämnesområdet. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med fyra små aktiebolag och tre av deras redovisningskonsulter samt en fristående konsult, samtliga verksamma i Umeå. Respondenternas verksamheter har en viss spridning beträffande storlek och småföretagarna är även verksamma inom olika branscher. Resultatet av studien visar att små företag har en positiv attityd gentemot bokföringskravet och dess innebörd, samt att de använder sig av ekonomisk information i någon utsträckning vid internt beslutsfattande. Omfattningen av denna användning varierar dock beroende på de olika verksamheternas storlek. Vi kan vidare konstatera att småföretagarna inte kan anses motiverade att sköta bokföringen på egen hand. Fördelarna som fås genom att anlita externa redovisningskonsulter upplever de vara värd den kostnad det innebär. Utifrån detta resultat vill vi rekommendera småföretagare att i den mån relevant använda sig av redovisningsinformationen. De allra minsta företagen kan dra fördelar av att använda relevanta nyckeltal då de ökar strukturen på beslutsfattandet och kan uppleva ytterligare trygghet beträffande verksamheten.

Europeiska Unionen (EU) gör stora ansträngningar för att förenkla för de mindre ochmedelstora företagen. Som en konsekvens av detta samt att internationellaredovisningsstandarder har fått ett allt större inflytande har Bokföringsnämnden (BFN)startat ett förenklingsarbete inom redovisningsområdet i Sverige.År 2004 gjorde därför BFN ändringar inom sitt normgivningsområde och startade arbetetmed att utveckla det senare så kontroversiella K-projektet. Detta ska resultera i fyra nyaregelverk, där företagen har delats in i fyra olika kategorier efter storlek ochföretagsform, med ett specifikt regelverk för respektive kategori. Företagen ges på dettasätt möjligheten att inom sin respektive kategori använda sig av ett samlat regelverk. K1-regelverket trädde i kraft den 1 januari, 2007 och är specifikt utformat för mindreenskilda näringsidkare och handelsbolag, där andelarna innehas av fysiska personer.Tillämpningen av detta nya regelverk är idag fortfarande frivilligt.BFN:s K1-regelverk har kritiserats utifrån flera olika synvinklar. Det har ifrågasatts omen förenkling verkligen har uppnåtts. Det är även tveksamt om regelverket verkligen ärutformat på ett sådant sätt att mindre och medelstora företag på egen hand och utansvårigheter kan använda sig av det. Fakta talar för att den största delen av detadministrativa redovisningsarbetet i de mindre företagen fortfarande idag utförs avredovisningskonsulter.Mot denna bakgrund har vi valt att fokusera vårt arbete på K1-regelverket.Forskningsfrågan har vi formulerat på följande sätt: ”Hur borde K1-regelverket hautformats för att få mer genomslagskraft hos företagarna och redovisningskonsulterna?”Vi har velat få fram hur redovisningskonsulterna arbetar med och resonerar kringregelverket samt om kritiken mot projektet är berättigad och om regelverket hade kunnatutformas på ett bättre sätt. Vårt resultat har vi fått fram genom att vi har arbetat enligt enkvalitativ undersökningsmetod där vi har haft ett hermeneutiskt synsätt.Trots att åsikterna om K1-regelverket var blandade var informanterna helt överens om atten implementering av detta nya regelverk inte skulle vara komplicerat eller krävande,åtminstone inte för redovisningskonsulter. Den samlade uppfattningen var dock att detfortfarande, trots förenklingsåtgärder, anses för svårt för att företagen på egen hand skakunna sköta hela redovisningsarbetet. Vi har under uppsatsprocessen fått förslag påytterligare förenklingar för berörda parter och även fått en insikt om att det är mycketattityder och bekvämligheter som gör att K1-regelverket inte har implementerats. / Uppsatsnivå: C

Tidigare forskning har undersökt effekterna av etiskt ledarskap på redovisningsbeslut och etiska riktlinjers allmänna påverkan, men vi saknar forskning kring variablernas gemensamma påverkan på redovisningsbeslut, vilket är syftet med detta arbete. Arbetet undersöker vilken effekt etiskt ledarskap och etiska riktlinjer har när en redovisningskonsult ställs inför en komplicerad redovisningsfråga. Variablerna undersöks både individuellt och tillsammans. En enkätundersökning genomfördes bland auktoriserade redovisningskonsulter i Sverige och 142 respondenter deltog. Studien tyder på att det finns ett gemensamt inflytande av etiskt ledarskap och etiska riktlinjer på etiskt laddade redovisningsbeslut. Redovisningskonsulter tycks vara mindre benägna att bokföra en kostnadspost utan underlag när det finns ett svagt etiskt ledarskap och de inte påminns om etiska riktlinjer, jämfört med alla andra kombinationer av variablerna. Effekten av etiska riktlinjer tycks vara störst i ett svagt etiskt ledarskap. Fortsatt forskning skulle med fördel kunna inriktas på studiens resultat kring de etiska riktlinjerna och fokusera på varför de etiska riktlinjerna påverkar redovisningskonsulterna i en icke förväntad riktning. / Previous research has examined the effects of ethical leadership in accounting decisions and the general impact of codes of conduct. However, we lack research about the variables combined influences on accounting decisions, which is the aim of this work. This work examines what impact ethical leadership and codes of conduct have when an accounting consultant is confronted with a complex accounting issue. The variables is examined both alone and together. A survey was conducted among authorized accounting consultants in Sweden and 142 respondents participated. The study suggests that ethical leadership and codes of conduct has a mutual influence on ethically charges accounting decisions. Accounting consultants seem to be less likely to record a cost without documentation when there is a weak ethical leadership and they are reminded of the codes of conduct, compared to all other combination of the variables. The effect of codes of conduct have proved to be higher in a weak ethical leadership compared to a strong ethical leadership. Further research could use this study's results concerning the ethical guidelines and focus on why the codes of conduct impact accounting consultants in a non expected way.