Bakgrund Penningtvätt är en typ av ekonomisk brottslighet där olagligt förtjänta pengar tvättas rena i den lagliga ekonomin. Cirka 130 miljarder kronor penningtvättas årligen i Sverige och eftersom det görs genom den lagliga ekonomin påverkar det samhället. Auktoriserade redovisningskonsulter arbetar nära kunders ekonomi och har tillgång till deras transaktioner. År 2018 anmäldes endast 7 fall av 19 306 av misstankar om penningtvätt från verksamhetsutövare inom revision och bokföring, trots auktoriserade redovisningskonsulters förutsättningar att upptäcka penningtvätt visar statistiken en annan riktning. Syfte Syftet med studien är att utforska varför auktoriserade redovisningskonsulter anmäler få fall av misstankar om penningtvätt. Metod Denna kvalitativa studie har främst en deduktiv ansats. Teorierna Beslutsteori, Struktur respektive bedömning, Bedrägeritriangeln och Modiferingsmodellen inom bedrägeri & revision har tillämpats på empiri. Det empiriska materialet har samlats in genom primärdata i form av intervjuer och har sedan analyserats med en tematisk analysmetod. Slutsats Studiens resultat visar flera olika anledningar varför få fall av misstankar om penningtvätt anmäls av auktoriserade redovisningskonsulter. Anledningarna kan vara att auktoriserade redovisningskonsulter har för lite kunskap och förståelse om penningtvätt samt att de bedömer bort risker i ett för tidigt skede. Studien bidrar med att uppmärksamma auktoriserade redovisningskonsulter om penningtvätt och hur förändringar bör ske för att kunna öka antalet anmälningar. / Introduction Money laundering is a kind of financial crime, illegal earned money is washed through the legal economy. About 130 billion SEK is money laundered annually in Sweden and since the money laundry is done through the legal economy it affects the society at large. Authorized accounting consultants work closely with customers’ finances and they have access to their transactions. In 2018 there were 19 306 suspicions of money laundering that were reported. Only 7 of these cases were reported by operators in auditing and accounting, despite the fact the authorized accounting consultants have the preconditions to detect money laundering even though statistics shows otherwise. Purpose The purpose of the study is to explore why authorized accounting consultants reports only a few cases of money laundering suspicions. Method This qualitative study mainly has a deductive approach. The theories used throughout the study are Decision theory, Structure and judgement, The fraud triangle and The modification model in fraud and auditing. These theories have been applied to empirical data throughout the study. The empirical data has been collected through primary data, interviews, which has been analysed with a thematic analysis method. Conclusion The study shows several different reasons why only a few cases of money laundering suspicions are reported by authorized accounting consultants. The reasons for the few reports of money laundering may be that authorized accounting consultants lack knowledge and understanding of money laundering. Risk assessment at an early stage is another contributing factor. The study coerces authorized accounting consultants to pay closer attention to money laundering and how changes should take place in order to increase the number of reports.

No description available.

No description available.

Inledning: Under år 2004 beslutade BFN om att genomföra flera ändringar i sitt normgivningsarbete med syftet att få fler företags redovisning att harmonisera med den internationella utvecklingen. Beslutet resulterade i utvecklingen av K-regelverken. K3 beskrivs som huvudregelverket och är principbaserat vilket ställer högre krav på utövarna eftersom osäkerheten i hur reglerna ska appliceras och tolkas är större. Syfte: Studien ämnar öka förståelsen för hur institutionella strukturer kan ge förklaringar till hur revisorer och redovisningskonsulter arbetar givet osäkerhetsaspekten i det principbaserade K3-regelverket. Metod: En kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med två revisorer och två redovisningskonsulter har genomförts. Intervjuerna spelades in och har i efterhand transkriberats för vidare analys. Intervjuerna genomfördes utifrån en upprättad intervjuguide i strävan efter så lika förutsättningar som möjligt. Empiri: Primärdata har samlats in genom att kvalitativa intervjuer har genomförts med revisorer och redovisningskonsulter som är verksamma på redovisningsbyråer av varierande storlek. Den gemensamma nämnaren för intervjurespondenterna är deras förståelse och erfarenhet av K3-regelverket vilket utgör grundstenen för intervjuernas utformning och innehåll. Slutsats och diskussion: Studien har visat att den institutionella teorin kan ge förklaringar till hur redovisningskonsulter och revisorer hanterar osäkerhet som uppstår till följd av K3- regelverkets principbaserade utformning. Det har framkommit att revisorer och redovisningskonsulter på många sätt både påverkas av, men också bidrar till det institutionella trycket som har format och fortsätter att forma redovisningsbranschen . / Introduction: In 2004, BFN decided to implement several changes in its standard-setting work with the aim of getting more companies' accounting to harmonize with international development. The decision resulted in the development of the K-regulations. K3 is described as the main regulation and is principle-based, which places higher demands on practitioners because the uncertainty in how the rules are to be applied and interpreted is greater. Purpose: The study aims to increase the understanding of how institutional structures can explain how accountants and accounting consultants work given the uncertainty factor in the principle based K3 regulation. Method: A qualitative study in the form of semi-structured interviews with two auditors and two accounting consultants has been conducted. The interviews were recorded and have subsequently been transcribed for further analysis. The interviews were conducted on the basis of an established interview guide in an effort to create as equal conditions as possible. Empirics: Primary data has been collected through qualitative interviews with two auditors and two accounting consultants who work at accounting firms of different sizes. The common denominator for the interviewees is their understanding and experience of the K3 regulation which is the cornerstone for the design and content of the interviews. Conclusion and discussion: The study has shown that the institutional theory can provide explanations for how accounting consultants and auditors handle uncertainty that arises as a result of the K3 regulations' principle-based design. It has emerged that auditors and accounting consultants are in many ways both influenced by, but also contribute to, the institutional pressure that has shaped and continues to shape the accounting industry.

Titel “Digital systems- stress or asset for the accounting consultant?” A study of the impact of digitalization on work from the accounting consultant´s perspective. Purpose The purpose of this study is to describe how accounting consultants perceive the impact of digitalization on accounting. We will do this by analyzing whether there is a connection between accounting consultants’ perception and the length of their professional experience. Research questions To answer whether accounting consultants see digitalization as a stress or an asset, we have formulated three research questions. 1. Is there a connection between accounting consultants’ professional experience and how they perceive the impact of digitalization on accounting work? 2. Is there a connection between accounting consultants’ professional experience and their perceptions of digital competence they possess? 3. Is there a connection between accounting consultants’ professional experience and how digitalization affects their motivation? Research methodology The empirical material of the study has been collected through a questionnaire study. The sample consisted of accounting consultants who are professionals in accounting firms of varying sizes spread over different geographical locations in Sweden. The total number of contacted agencies was 24 and the total number of survey responses was 72. Conclusion The study concludes that accounting consultants, regardless of length of professional experience, perceive the impact of digitalization on accounting work as beneficial and consider that they possess the skills required to manage the digital systems. The study also shows that the accounting consultants with shorter professional experience are motivated in slightly higher degree by the changes that digitalization entails in the accounting work. / Titel “Digitala system - stress eller tillgång för redovisningskonsulten?” En studie om digitaliseringens inverkan på arbetet utifrån redovisningskonsultens perspektiv. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva hur redovisningskonsulter uppfattar digitaliseringens inverkan på redovisningsarbetet. Det kommer vi göra genom att analysera om det finns ett samband mellan redovisningskonsulters uppfattningar och längden på yrkeserfarenhet. Frågeställningar För att besvara om redovisningskonsulter ser digitaliseringen som en stress eller tillgång har vi formulerat fram tre frågeställningar utifrån tidigare forskning. 1. Finns det ett samband mellan redovisningskonsulters yrkeserfarenhet och hur de uppfattar digitaliseringens inverkan på redovisningsarbetet? 2. Finns det ett samband mellan redovisningskonsulters yrkeserfarenhet och deras uppfattningar om den digitala kompetens de besitter? 3. Finns det ett samband mellan redovisningskonsulters yrkeserfarenhet och hur digitaliseringen påverkar deras motivation? Metod Studiens empiriska material har samlats in genom en enkätstudie. Urvalet bestod av redovisningskonsulter som är yrkesverksamma på redovisningsbyråer av varierande storlekar spridda på olika geografiska platser i Sverige. Sammanlagda antalet kontaktade byråer var 24 stycken och sammanlagda antalet enkätsvar var 72 stycken. Slutsats Studiens slutsats är att redovisningskonsulterna, oavsett längd på yrkeserfarenhet, uppfattar digitaliseringens inverkan på redovisningsarbetet som fördelaktigt och anser att de besitter den kompetens som krävs för att hantera de digitala systemen. Studien visar även på att de redovisningskonsulter med kortare yrkeserfarenhet motiveras i något högre grad av de förändringar som digitaliseringen medför på redovisningsarbetet.

Bakgrund När revisionsplikten avskaffades för mindre bolag under år 2010 gjordes detta med argument om att revisionen var en stor kostnad för de mindre bolagen, som ofta har mindre resurser. Efter avskaffandet gavs mindre bolag möjligheten att själva bestämma vilka ekonomiska tjänster som skulle köpas in. Något som beskrevs som en strukturell förändring inom branschen och som medförde ett ökat ansvar och ökade karriärmöjligheter inom professionen redovisningskonsulter. Men vad är anledningen till att redovisningskonsulter idag anlitas vid mindre bolag, som idag har valt bort revisorn? Syfte Syftet med studien är att utforska varför icke revisionspliktiga mindre bolag väljer att anlita en redovisningskonsult samt hur dessa mindre bolag upplever att redovisningskonsulten genererar värde till organisationen. Metod Studien har utförts genom en kvalitativ metod med ett deduktivt synsätt. Samtliga empiriska data utgörs av primärdata och har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats Mindre bolag saknar ofta den kunskap och tid som krävs för att internt sköta bolagets ekonomi. Genom redovisningskonsulten sparas även tid och indirekt pengar, vilket gör att kärnverksamheten kan prioriteras. Vidare framkommer att det upplevda värdet är: förmedlad seriositet, trovärdighet och upplevd trygghet, vilka alla genereras av bolagets redovisningskonsult. / Introduction In 2010 the mandatory audit was abolished for smaller firms in Sweden with arguments that audit was a big expense for smaller firms, which often have less resources. After the abolition, smaller firms were given the opportunity to decide which financial services to hire. Something that was described as a structural change, which led to increased responsibility and career opportunities within the accountant consultants’ profession. But what is the reason why accounting consultants are hired by smaller firms who are exempt from mandatory audit? Purpose The purpose with this thesis is to explore why smaller firms, exempted from mandatory audit, choose to hire an accountant consultant and what value these smaller firms perceive that the accountant consultant brings to the organization. Method The study has been conducted through a qualitative method with a deductive approach. All empirical data consist of primary data obtained through semi-structured interviews. Conclusion Smaller firms often lack the knowledge and time required to internally manage the company´s finances. The accountant consultants also save time and indirect money for the smaller firms, which means that their core business can be prioritized. Furthermore, the following keyword appears: mediated seriousness, credibility and perceived safeness, all of which are generated by the company´s accountant consultant.

Bakgrund: Hållbarhetsrapporten har utvecklats i snabb takt under de senaste åren och börjar få en allt större plats i företagens rapportering. Hållbarhetsrapporten blev reglerad i svensk lag år 2017, men innehållet i rapporten är till stor del frivillig och flexibel. Detta har lett till att rapporten kan utformas på flera olika sätt, med hjälp av olika ramverk som skapats för att underlätta upprättandet. Även med hjälp av ramverk är hållbarhetsrapporten komplex och svår att upprätta. Företag kan ta hjälp av redovisningskonsulter, men även dessa ställs inför utmaningar vid upprättandet. Uppsatsen fördjupar sig i de utmaningar som redovisningskonsulterna ställs inför vid upprättandet och undersöker även vad som motiverar valet av ramverk (GRI/SASB/IIRC).  Syfte: Uppsatsen syftar till att få en förståelse för de utmaningar som redovisningskonsulter upplever vid upprättandet av hållbarhetsrapporter och vad som motiverar valet av ramverk (GRI/SASB/IIRC).  Metod: Uppsatsen genomförs med hjälp av en kvalitativ fallstudie och utgår ifrån en deduktiv ansats. I uppsatsen används de två traditionella teorierna, intressentteorin och den institutionella teorin. Det empiriska materialet har samlats in via nio stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med redovisningskonsulter från de fem största revisionsbyråerna i Sverige och analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys.  Slutsats: Det går att konstatera att det är mycket som sker kring hållbarhetsrapportering för tillfället, vilket är utmanande för redovisningskonsulterna. Det som framkommit genom uppsatsen är att tre av fyra utmaningar som tidigare forskning identifierat fortfarande är aktuella för redovisningskonsulter. Dessa är utbildning, kunskap och lagar. Utöver detta har uppsatsen bidragit med två nya utmaningar för redovisningskonsulter, kunskap hos företag och ambitionsnivå hos kunder. Dessutom har det konstaterats att valet av ramverk påverkas av den imiterande isomorfismen. Uppsatsen har inte kunnat bestyrka att intressenter påverkar redovisningskonsulter varken när det gäller upprättandet av hållbarhetsrapporterna eller valet av ramverk. / Background: The sustainability report has developed rapidly in recent years and has taken a more important place in companies' reporting. The sustainability report was regulated in Swedish law in 2017, but the content is largely volentary and flexible. This has led to the report being designed in different ways, with the help of different frameworks that have been created to support the preparation of the report. Even with the help of the frameworks the sustainability report is still complex and difficult to prepare. Accountants can help companies to prepare the reports, but even the accountants are faced with challenges in preparation of the report. This essay gains an understanding of the challenges that accountants are faced with during the preparation of the report. It also explores what motivates the choice of framework (GRI/SASB/IIRC). Purpose: The purpose of the study is to gain an understanding of the challenges accountants experience in the preparation of sustainability reports and what motivates the choice of framework (GRI/SASB/IIRC). Method: The essay is carried out with the help of a qualitative case study and is based on a deductive approach. The two traditional theories, stakeholder theory and institutional theory, are used in the essay. The empirical material has been collected through nine semi-structured interviews. The interviews were held with accountants who work at one of the five biggest accounting firms in Sweden. The material was analyzed through a thematic analysis.  Conclusion: It can be stated that there is a lot happening with sustainability reporting at the moment, which is a challenge for the accountants. The result from the essay shows that three out of four challenges identified in previous research are still current for accountants. These are education, knowledge and laws. In addition to this, the essay has contributed two new challenges for accountants, companies' knowledge and customers' level of ambition. Further,  it has been found that the choice of framework is influenced by the mimetic isomorphism. The essay has not been able to confirm that stakeholders affect the accountants either when it comes to the preparation of the sustainability reports or the choice of framework.