Bakgrund och problem: Alla små aktiebolag har utbyten med olika intressenter och varje utbyte innebär en viss transaktionskostnad. Revisorns funktioner sänker denna transaktionskostnad genom att minska osäkerheten. När revisorn plockas bort från utbytena riskerar transaktionskostnaderna att förändras. De kan öka, minska eller omfördelas till den andra utbytesparten. Syfte: Studiens syfte är att utreda vilka effekter avskaffandet av revisionsplikten har fått på kostnaderna för utbyten mellan små aktiebolag och deras intressenter. Metod: I studien tillämpas en deduktiv ansats. Först gjordes en förstudie med fem personer från var och en av intressentgrupperna: ägare, långivare, leverantörer och kunder. En intervju genomfördes med en person på Skatteverket. Sedan skickades enkäter ut till olika intressentgrupper. Slutsatser: Vår studie antyder att revisorn spelar en viss roll för långivarna och Skatteverket, men revisorn verkar inte ha så stor betydelse för kunder och leverantörer. I utbytena med de små aktiebolagen utan revisor finns det andra faktorer som väger tyngre för leverantörer och kunder. Transaktionskostnaderna är därmed oförändrade i de små aktiebolagens utbyte med leverantörer och kunder. Däremot indikerar studien att transaktionskostnaden har ökat i utbytet mellan de små aktiebolagen och deras långivare. För små aktiebolag utan revisor verkar kostnaden för revision i stort sett försvunnit helt. Vår studie antyder att en del av revisorns funktioner har förstatligats. Revisorns funktion externaliserades från de små aktiebolagen men internaliserades av Skatteverket, som bland annat fått ökade befogenheter sedan revisionsplikten avskaffades.

<p>I Sverige har samtliga aktiebolag revisionsplikt, vilket innebär att en revisor granskar ett företags verksamhet. Redovisning och revision tillfredsställer olika informationsbehov för företagens intressenter t.ex. bank och skattemyndighet.</p><p>På uppdrag av regeringen har en utredning utförts som föreslår avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag. Motivet är att dessa företag skall undvika kostandena för revisionsarvode för att uppnå bättre lönsamhet. Om förslaget tillämpas kommer 96 % av Sveriges aktiebolag att stå inför frivillig revision. Det råder oenighet kring frågan. En del ser det som en framgång, medan andra ser en risk med förslaget.</p><p>Författarna har valt att studera revisionspliktens avskaffande ur två aktörers/intressenters perspektiv, Swedbank och Skatteverket. Frågeställningarna är att beskriva Swedbanks kreditgivningsprocess och Skatteverkets kontrollprocess samt att förutse konsekvenserna som kan uppstå vid avskaffandet. Empirin bygger på en kvalitativ ansats, där lämpliga personer från både aktörerna intervjuats.  Sekundär data har använts för att öka förståelsen och för att sätta det i förhållande till empirin.</p><p>Banken kräver underlag vid kreditbedömning. Underlagen utgör en grund för analys och beslut. Reviderad årsredovisning och revisorns underteckning är viktiga faktorer som utgör en kvalitetsstämpel för banken.</p><p>Skatteverket strävar efter att företag lämnar in korrekta inkomstdeklarationer. Med hjälp av olika kontroller görs ett urval av deklarationer, vilket granskas ytterligare. Även här uppfyller revisorn en funktion. Reviderade årsredovisningar är ett sätt att få korrekta inkomstdeklarationer, vilket minskar tiden för kontrollprocessen.</p><p>Efter avskaffandet tror Swedbank och Skatteverket att det skall uppstå förändringar. Båda har konstaterat att handläggningen blir tids - och kostnadskrävande. Vidare har varje aktör resonerat kring förändringar utifrån dennes perspektiv. Vad som författarna har framställt bygger på tolkningar och förståelse då förslaget inte har genomförts än.</p>

I Sverige har samtliga aktiebolag revisionsplikt, vilket innebär att en revisor granskar ett företags verksamhet. Redovisning och revision tillfredsställer olika informationsbehov för företagens intressenter t.ex. bank och skattemyndighet. På uppdrag av regeringen har en utredning utförts som föreslår avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag. Motivet är att dessa företag skall undvika kostandena för revisionsarvode för att uppnå bättre lönsamhet. Om förslaget tillämpas kommer 96 % av Sveriges aktiebolag att stå inför frivillig revision. Det råder oenighet kring frågan. En del ser det som en framgång, medan andra ser en risk med förslaget. Författarna har valt att studera revisionspliktens avskaffande ur två aktörers/intressenters perspektiv, Swedbank och Skatteverket. Frågeställningarna är att beskriva Swedbanks kreditgivningsprocess och Skatteverkets kontrollprocess samt att förutse konsekvenserna som kan uppstå vid avskaffandet. Empirin bygger på en kvalitativ ansats, där lämpliga personer från både aktörerna intervjuats.  Sekundär data har använts för att öka förståelsen och för att sätta det i förhållande till empirin. Banken kräver underlag vid kreditbedömning. Underlagen utgör en grund för analys och beslut. Reviderad årsredovisning och revisorns underteckning är viktiga faktorer som utgör en kvalitetsstämpel för banken. Skatteverket strävar efter att företag lämnar in korrekta inkomstdeklarationer. Med hjälp av olika kontroller görs ett urval av deklarationer, vilket granskas ytterligare. Även här uppfyller revisorn en funktion. Reviderade årsredovisningar är ett sätt att få korrekta inkomstdeklarationer, vilket minskar tiden för kontrollprocessen. Efter avskaffandet tror Swedbank och Skatteverket att det skall uppstå förändringar. Båda har konstaterat att handläggningen blir tids - och kostnadskrävande. Vidare har varje aktör resonerat kring förändringar utifrån dennes perspektiv. Vad som författarna har framställt bygger på tolkningar och förståelse då förslaget inte har genomförts än.

No description available.

<p>Titel: Redovisningskonsultens förändrade yrkesroll - orsakad av den avskaffade revisionsplikten</p><p> </p><p>Ämne: Företagsekonomi/Redovisning</p><p> </p><p>Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp</p><p> </p><p>Författare: Mimi Eriksson, men03015@student.mdh.se</p><p>Johanna Johansson, jjn06004@student.mdh.se</p><p>Diego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se</p><p> </p><p>Datum: 2009-05-29</p><p> </p><p>Handledare: Ann-Sofi Paul</p><p> </p><p>Problemformulering: Vilka möjliga konsekvenser kan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten medföra för redovisningskonsulternas yrkesroll?</p><p> </p><p>Syfte: Uppsatsen ämnar ta reda på vilka förändringar som kan uppkomma vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för redovisningskonsulterna.</p><p> </p><p>Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med redovisningskonsulter, revisorer samt SRF och FAR SRS.</p><p> </p><p>Slutsats: Förändringarna kommer förmodligen till en början att gå långsamt fram för redovisningskonsulterna. Det som kan komma att ses är att redovisningskonsulten kan även få en mer affärsrådgivande roll. Konkurrensen kan komma att öka mellan revisorer och redovisningskonsulter då möjliga "jävsituationer" kan upphöra vilket leder till att revisorerna kan komma att öka utbudet av kombiuppdrag. Auktorisationen av redovisningskonsulten kommer att utvecklas för att skapa större trovärdighet i redovisningen.</p><p> </p><p>Nyckelord: Avskaffandet av revisionsplikten, redovisningskonsulter, revisorer,</p><p>konsekvenser</p>

Titel: Redovisningskonsultens förändrade yrkesroll - orsakad av den avskaffade revisionsplikten   Ämne: Företagsekonomi/Redovisning   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp   Författare: Mimi Eriksson, men03015@student.mdh.se Johanna Johansson, jjn06004@student.mdh.se Diego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se   Datum: 2009-05-29   Handledare: Ann-Sofi Paul   Problemformulering: Vilka möjliga konsekvenser kan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten medföra för redovisningskonsulternas yrkesroll?   Syfte: Uppsatsen ämnar ta reda på vilka förändringar som kan uppkomma vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för redovisningskonsulterna.   Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med redovisningskonsulter, revisorer samt SRF och FAR SRS.   Slutsats: Förändringarna kommer förmodligen till en början att gå långsamt fram för redovisningskonsulterna. Det som kan komma att ses är att redovisningskonsulten kan även få en mer affärsrådgivande roll. Konkurrensen kan komma att öka mellan revisorer och redovisningskonsulter då möjliga "jävsituationer" kan upphöra vilket leder till att revisorerna kan komma att öka utbudet av kombiuppdrag. Auktorisationen av redovisningskonsulten kommer att utvecklas för att skapa större trovärdighet i redovisningen.   Nyckelord: Avskaffandet av revisionsplikten, redovisningskonsulter, revisorer, konsekvenser

Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av revisionsberättelsen och revisionen i allmänhet samt att utreda vilka konsekvenser avskaffandet av revisionsplikten har haft på små aktiebolag, små och stora revisionsbyråer, banker, Skatteverket, Företagarna och Svenskt Näringsliv. Studien har skrivits utifrån en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen belyser olika perspektiv av det undersökta fenomenet och bidrar till djupare helhetsförståelse inom området efter avskaffandet av revisionsplikten. Studiens resultat visar att revisionsberättelsen bidrar med ett mervärde för företagen och dess intressenter men samtidigt att den, som den är utformad nu, inte passar för små aktiebolag eftersom den främst är skriven för större och noterade företag. Revisionsbyråerna är en av de intressenterna som har påverkats mest av reformen. Först och främst har införandet av reformen bidragit med att samtliga revisionsbyråer i studien har förlorat ett antal kunder. För det andra, kommer reformen att bli en pedagogisk utmaning för revisorer att faktiskt ställa om och tydliggöra nyttan med revision. Inga andra intressenter har påverkats i lika stor omfattning. Små aktiebolag är de självklara vinnarna av reformen, då dem har fått mer frihet och bättre förutsättningar att utveckla och driva sin verksamhet. En klar majoritet av respondenterna tycker att de allra minsta aktiebolagen, dvs. bolag med enkel företagsstruktur där ägaren och företagsledningen är samma person kan klara sig långt med en duktig redovisningsbyrå. Det lyfts även fram att det första steget, dvs. upprättanden av finansiella rapporten egentligen är viktigare än den externa granskningen när det gäller små aktiebolag.

Titel: Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av små aktiebolag- med hänsyn till avskaffandet av revisionsplikten. Författare: Elmedina Bajramovic, Naida Bajramovic och Helena Ergul Bakgrund: Regeringen beslöt år 2010 om att avskaffa revisionsplikten för små bolag. Bland dessa företag är aktiebolag den mest betydande då dessa är mer framträdande i Sverige. Bakgrunden till denna lagändring var att det Europeiska rådet ville reducera de administrativa kostnaderna för små bolag. Redovisnings- och revisionskostnader är framförallt besvärliga för små bolag och därför skulle denna typ av företag gynnas av lagändringen. Avskaffandet av revisionsplikten kommer inte endast att påverka det lilla aktiebolaget utan även dennes intressenter. Kraven för kreditgivning kan komma att skärpas för de små aktiebolag som väljer att avskaffa revisionsplikten. Syftet: Studien syftar till att beskriva hur bankerna bedömer revisionens betydelse vid kreditbedömning av små aktiebolag. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. De fyra största bankerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank) i Sverige intervjuades. Intervjupersonerna är involverade vid kreditbedömning av små aktiebolag. Resultat: De intervjuade bankerna gör en helhetsbedömning av ett litet aktiebolag vid en kreditförfrågning. Kreditbedömningen består av fyra kriterier: företagsanalys, analys av övriga bedömningsfaktorer, analys av finansieringsmöjligheter samt analys av säkerhetskrav. Bankernas kreditbedömning varierar beroende på hur långvarig relation banken har haft till små aktiebolaget, lånets storlek samt vilken marknad bolaget verkar på. Bankerna ansåg att avskaffandet av revisionsplikten inte är den bästa lösningen på den administrativa kostnadsbördan som revisionsplikten innebär för små bolag. Revision har visat sig generera trygghet för bankerna då räkenskaperna är korrekta enligt lag. Revision har även visat sig minimera en del svårigheter som finns med bankernas kreditbedömning. Nyckelord: revision, små aktiebolag, kreditbedömning, agentteorin, avskaffandet av revisionsplikten, banken

Bakgrund &amp; problem: Tobias Svanström har i sin doktorsavhandling utfört en studie om hur små och medelstora företag kommer att efterfråga och använda revision samt rådgivningstjänster efter avskaffandet av revisionsplikten. Svanströms studie visade att omkring 60 procent av samtliga företag kommer behålla revision trots att lagkrav saknas. Avskaffandet av revisionsplikten förväntades enligt angivelser från riksdagen beröra 70 procent av Sveriges företag vilket motsvarade omkring 250 000 små aktiebolag. År 2010 beslutade regeringen att avskaffa revisionsplikten för småföretag. Avskaffandet av revisionsplikten förändrade inte omfattning på revisionen och revisorns arbete, utan det blev avgörande för om företag fick välja bort revision. Avskaffandet av revisionsplikten är en extern förändring i lagstiftningen som driver företag i nya förhållanden. Företag tvingas anpassa sig och sätta sig in i förändringen för att bättre passa in i nya marknader med ny efterfrågan. Företag inom revisionsbranschen har minskat avsevärt sedan avskaffandet av revisionsplikten. Revisionsbyråer kan komma att avta och domineras av andra typer av rådgivningstjänster som förväntas bli ett viktigt och efterfrågat område inom branschen. Detta innebär att verksamheter som eftersträvar framgång måste anpassa sin verksamhet samt sätta in sig iförändringarna som sker. Syfte: Syftet är att utföra en uppföljande undersökning av Tobias Svanströms studie genom att undersöka hur små revisionsbyråer förändrats sedan avskaffandet av revisionsplikten avseende variablerna antalet anställda, omsättning och rörelsemarginal. Metod: Undersökningen har utgått från en kvantitativ forskningsmetod då årsredovisningar från år 2009 och 2013 har studerats och information har samlats in avseende revisionsbyråernas variabler antalet anställda, omsättning samt rörelsemarginal. Populationen består av små revisionsbyråer verksamma i regionerna Stockholms län, Småland och Norrland. Resultat och slutsats: Resultatet av undersökningen visade att förändringen av de studerade variablernaförändrats negativt men det fanns extremvärden som bidrog till största delen av minskningen. Förändringen varierade mellan revisionsbyråerna i samma region då det fanns både positiva ochnegativa förändringar. Mellan år 2009 och 2013 hamnade Sverige dessutom i en global finanskris som medförde lågkonjunktur och minskad sysselsättning vilket kan ha påverkat revisionsbyråernas antal anställda, omsättning och rörelsemarginal.

En ny lagförändring medförde att revisionsplikten avskaffades, vilket kom att beröra bådebolag och intressenter, såsom revisionsbolag, banker och myndigheter. Den borgerligaalliansen lämnade ett vallöfte år 2006 om avskaffad revisionsplikt och den 1 november år2010 blev revisionen frivillig för ungefär 250 000 småbolag. De krav som ställs för attbolag skall vara skyldiga att ha revisor är att de har mer än tre anställda, omsättningenskall vara mer än 3 miljoner kronor och balansomslutningen skall vara mer än 1,5miljoner kronor. Minst två av dessa krav måste vara uppfyllda.Revisionspliktens avskaffande är en fördel för de små bolagen, då det handlar omkostnadsbesparingar, men det kan också innebära en nackdel. När ett bolag väljer attavskaffa revisorn innebär det att Skatteverket kommer att ha mer kontroll och bolagetkanske inte anses vara lika förtroendefullt som när de anlitar en revisor. Det kan uppståoro då frågan om fler skatte- och bokföringsbrott uppkommer hos intressenterna. Vissasmå bolag kommer välja att ha kvar revisorn oavsett lagförändringen, då det är enkvalitetsstämpel och säkerhet när revisorn granskar och ger råd till bolaget.Studiens problemformulering lyder: Hur påverkas intressenternas förtroende för demindre bolag som väljer att inte använda revisor efter avskaffandet av revisionsplikten?Syftet med uppsatsen är att undersöka om intressenternas förtroende för bolagen harpåverkats efter avskaffandet av revisionsplikten. Ett kvalitativt tillvägagångssätt haranvänts i uppsatsen, där intervjuer har genomförts för att få en helhetsbild frånrespondenterna. Tidigare forskning har sammankopplats med intervjuerna för att kunnaanalysera svaren.Vår slutsats är att förtroendet inte kommer att bli sämre om bolagen har en långsiktigrelation med sin bank. Räkenskaper som är granskade av en revisor ellerredovisningskonsult kommer att ge en högre kvalitetsstämpel och förtroende. Detkommer däremot vara svårt att upptäcka ekobrott i bolag som döljer kvitton för revisorn.Banker och Skatteverket kommer att kunna kontrollera bolag mer, om det visar sig attekobrotten har ökat, vilket också leder till högre krav. Vi tror att många bolag kommer attha kvar revisorn för att det ger en trygghet och fördel vid krediter och affärer. / Program: Civilekonomprogrammet