En ny lagförändring medförde att revisionsplikten avskaffades, vilket kom att beröra bådebolag och intressenter, såsom revisionsbolag, banker och myndigheter. Den borgerligaalliansen lämnade ett vallöfte år 2006 om avskaffad revisionsplikt och den 1 november år2010 blev revisionen frivillig för ungefär 250 000 småbolag. De krav som ställs för attbolag skall vara skyldiga att ha revisor är att de har mer än tre anställda, omsättningenskall vara mer än 3 miljoner kronor och balansomslutningen skall vara mer än 1,5miljoner kronor. Minst två av dessa krav måste vara uppfyllda.Revisionspliktens avskaffande är en fördel för de små bolagen, då det handlar omkostnadsbesparingar, men det kan också innebära en nackdel. När ett bolag väljer attavskaffa revisorn innebär det att Skatteverket kommer att ha mer kontroll och bolagetkanske inte anses vara lika förtroendefullt som när de anlitar en revisor. Det kan uppståoro då frågan om fler skatte- och bokföringsbrott uppkommer hos intressenterna. Vissasmå bolag kommer välja att ha kvar revisorn oavsett lagförändringen, då det är enkvalitetsstämpel och säkerhet när revisorn granskar och ger råd till bolaget.Studiens problemformulering lyder: Hur påverkas intressenternas förtroende för demindre bolag som väljer att inte använda revisor efter avskaffandet av revisionsplikten?Syftet med uppsatsen är att undersöka om intressenternas förtroende för bolagen harpåverkats efter avskaffandet av revisionsplikten. Ett kvalitativt tillvägagångssätt haranvänts i uppsatsen, där intervjuer har genomförts för att få en helhetsbild frånrespondenterna. Tidigare forskning har sammankopplats med intervjuerna för att kunnaanalysera svaren.Vår slutsats är att förtroendet inte kommer att bli sämre om bolagen har en långsiktigrelation med sin bank. Räkenskaper som är granskade av en revisor ellerredovisningskonsult kommer att ge en högre kvalitetsstämpel och förtroende. Detkommer däremot vara svårt att upptäcka ekobrott i bolag som döljer kvitton för revisorn.Banker och Skatteverket kommer att kunna kontrollera bolag mer, om det visar sig attekobrotten har ökat, vilket också leder till högre krav. Vi tror att många bolag kommer attha kvar revisorn för att det ger en trygghet och fördel vid krediter och affärer. / Program: Civilekonomprogrammet

Förtroende är ett mångfacetterat begrepp och har många referensramar. Det går att skilja påförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision är inte bara en granskningsprocess, utan en mänskligaktivitet som ska bygga på samspel med användare av redovisnings information, därmed blirrevisionen en etisk handling som måste bygga på förtroende. För att erhålla förtroende måsterevisorn bemöta de förväntningar som finns på dem idag. Näringslivets utveckling samtförändringar i omvärlden har skapat behov av utveckling och förändring i revisorns funktion,vilket har bidragit till förväntningar från nya intressegrupper och samhället i stort. Tidigareforskning har visat på att det finns olika uppfattningar gällande rollfördelningen mellanrevisorn och företaget, vilket i sin tur bidrar till missuppfattningar. Den globala finanskrisenoch företagsskandaler i många länder har lyft viktiga frågor om effektiviteten för finansiellrapportering och revision, där revisorsbyråer ofta får stå föremål för kritik och bemöta tryckpå att återställa förtroendet för revisionen. 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre bolagi Sverige. Den nya lagstiftningen har i viss mån förflyttat ansvaret från revisorn tillföretagsledningen.Syftet med vår studie har varit att analysera och tolka begreppet förtroende förrevisionsarbetet. Vi har belyst begreppet förtroende i samband med avskaffandet avrevisionsplikten, samt reflekterat över hur det påverkat revisorns funktion och förtroendet irelation till användare av redovisningsinformation. För att kunna uppnå syftet ochforskningsfrågorna har vi använt oss av en kvalitativ och tolkande metod samt genomförtsamtal med kompetenta respondenter i form av revisorer, kreditgivare och småföretagare föratt få del av deras syn på begreppen.Vi har i denna studie kunnat bidra med ökad förståelse för det mångfacetterade begreppetförtroende och vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har haft på relationerna mellanrevisorer, småföretagare och banker, samt om förväntningarna på revisionens funktion harförändrats. Vårt resultat i denna studie bevisade att det finns brister i kommunikationenmellan de olika parterna, vilket påverkar förtroendet. Vi har kunnat identifiera ettförväntningsgap i det avseendet. Revisorerna behöver därför bli bättre på att nå ut tillsmåföretagarna om vilken roll och vilka tjänster de kan utföra. Vi har inte i vår studie kunnatse hur förtroendet har påverkats av den frivilliga revisionen. MenBolagsverket ochSkatteverket upplever att kvalitén på årsredovisningen har försämrats efter införandet avfrivillig revision, vilket visar att revisionen fortfarande har en viktig funktion förkvalitetssäkring av redovisningsinformation vilket höjer förtroendet för den.

Background: With the removal of audit requirement for companies in Sweden from the first of november 2010, a lot of companies has chosen not to keep the audit requirement. So far 57 percent of the small companies has chosen to keep the audit, in spite of that they don´t need to which led us to the problem statement: Which are the factors that affect a small limited company to choose to keep the audit, in spite that now there is a possibility to choose not to use audit anymore? Purpose: The purpose of the essay is to examine why small limited companies choose to keep the audit, in spite that now there is a possibility to choose not to use audit? Method: This research founds itself in a qualitative study with a deductive research approach. We have been studying secondary data in books and articles and preformed 29 phone interviews with small ltd company owners in Sweden. The selection consisted of 14 companies with credit debts and 15 companies without credit debts. In both categories the companies were selected at random. Results: The study has shown that there are a variety of reasons why small business owners in Sweden choose to keep the audit. It turned out that most small limited companies use audit primarily for its own sake and interest, but also to avoid a tax audit. It was also found that the creditors had a great impact on small companies’ decisions on audit. / Bakgrund: När revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag i Sverige den första november 2010 har många företag valt att avskaffa revisionen. Hittills har 57 procent av småföretag valt att behålla revisionen, trots att de inte behöver det. Detta ledde oss till problemformuleringen: Vilka faktorer som påverkar små aktiebolags val att ha kvar revision, trots att möjligheten finns att välja bort den? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för små aktiebolag i valet att ha kvar revision, trots att revisionsplikten för dessa avskaffats. Metod: Undersökningen grundar sig på en kvalitativ studie och en deduktiv forskningsansats. Vi har studerat sekundärdata via böcker och artiklar samt utförts 29 telefonintervjuer med små aktiebolags ägare inom Sverige. Urvalet bestod av 14 aktiebolag med kreditskulder och 15 aktiebolag utan kreditskulder där de båda slumpmässigt valts ut. Resultat: Studien har visat att det finns en mängd orsaker till varför småföretagare i Sverige väljer att behålla revisionen. Det visade sig att de flesta små aktiebolagen använder revisionen framförallt för sin egen skull och intresse men också för att undvika skatterevision. Det visade sig även att kreditgivarna hade en stor inverkan på små aktiebolagens beslut om revision.