Bakgrund: Drygt ett och ett halvt år har gått sedan revisionspliktens avskaffande genomfördes och det har förts en del diskussioner om hur viktig revisorns roll är. Halling (2007) menar att bankerna använder den reviderade årsredovisningen som en noggrannare granskning och har företaget valt bort revisor kan kreditbeslutet påverkas. Detta beror på att redovisningsinformationen kan hjälpa bankerna att förutse en del risker som kan ligga till grund för beslutsfattandet (Svensson, 2003). Tidigare forskare menar på att en reviderad årsredovisning är viktig och om förtaget inte väljer att ha revisor så kommer bankerna vara mer försiktiga när de beviljar en kredit. Vi ställer oss frågande till detta och vill undersöka om det är andra faktorer som påverkar småföretagens möjligheter till lån om de har valt bort revisor.   Syfte: Vi vill beskriva och analysera om valet av att inte ha en reviderad årsredovisning påverkar de mindre aktiebolagens kreditvärdighet ur revisorers och bankers olika bedömningar. Detta för att söka utveckling i begreppet kring kreditvärdering i och med ändringarna i 9:1 Aktiebolagslagen om vilka företag som är skyldiga att ha revisor. Dessa funderingar bidrog till vår problemformulering ”Hur bedömer kreditgivarna mindre aktiebolag utan en reviderad årsredovisning vid en kreditansökan?”.   Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie och vår ansats vi har använt oss av är den abduktiva ansatsen. Vi har valt att fokusera oss på småföretag som omfattas av den nya lagen om revisionspliktens avskaffande. Vi har intervjuat fem revisorer och tre banker för att kunna utveckla begreppet om småföretagets kreditvärdighet efter revisionspliktens avskaffande.   Resultat och slutsatser: I vår studie har vi kommit fram till att varken banker eller revisorer har märkt av revisionspliktens avskaffande i någon större bemärkelse. Det är inte av någon större betydelse heller om småföretagen har en revisor eller inte när de ansöker om krediter. Vidare kan vi konstatera att de deltagande bankerna i vår studie tycker att en redovisningskonsult ger samma kvalitetsstämpel på räkenskaperna som en revisor ger. Vi kan även se tendenser att småföretag som väljer bort revisorn inte får högre ränta på sina lån. Detta är för att bankerna inte ser en icke reviderad årsredovisning som en högre risk utan det som påverkar bankens räntesättning mest är vilka säkerheter företaget har.

<p>Den svenska regeringen har bestämt sig för att avskaffa revisionsplikten. Revisionsplikten innebär att alla aktiebolag idag måste anlita en revisor som mer eller mindre godkänner företagets årsbokslut. I dagsläget är det bara Sverige och Malta som fortfarande har kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag av alla EU:s medlemsländer. År 1983 infördes revisionsplikten i Sverige för att skapa ordning och reda bland räkenskaperna i de svenska aktiebolagen och nu föreslås från regeringens håll att den återigen avskaffas och detta skulle i så fall gälla företag upp till gränsvärden för antal anställda på 50 personer, balansomslutning på 41,5 miljoner kronor och nettoomsättning på 83 miljoner kronor. Avskaffandet föreslås börja gälla från den första juli år 2010. De företag som i dagsläget kommer omfattas av avskaffandet av revisionsplikten utgör cirka 96 % av alla svenska aktiebolag.Vi har valt att titta närmare på vad bankerna anser om avskaffandet av revisionsplikten, det vill säga hur de kommer att ändra sina rutiner vid kreditgivning till företag utan reviderade årsredovisningar. Vi har då valt att intervjua personer från den fyra svenska storbankerna: Swedbank, Handelsbanken, SEB och Nordea. Vi har valt att intervjua de personer som har att göra med utformningen av riktlinjerna för bankernas kreditbedömning.Vad vi har kommit fram till är att bankerna inte i någon större utsträckning kommer ändra sina rutiner vid kreditbedömning av företag i och med slopandet av revisionsplikten. De kommer att förlita sig på det underlag de tillhandahålls och om det känns osäkert kommer de att begära granskning av en tredje man, som exempelvis en revisor. Banktjänstemännen anser att det är olyckligt att den garanti som revisionsplikten medför komma att försvinna men att bankerna inte kommer att ändra sina tillvägagångssätt nämnvärt på grund av avskaffningen.</p>

Den svenska regeringen har bestämt sig för att avskaffa revisionsplikten. Revisionsplikten innebär att alla aktiebolag idag måste anlita en revisor som mer eller mindre godkänner företagets årsbokslut. I dagsläget är det bara Sverige och Malta som fortfarande har kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag av alla EU:s medlemsländer. År 1983 infördes revisionsplikten i Sverige för att skapa ordning och reda bland räkenskaperna i de svenska aktiebolagen och nu föreslås från regeringens håll att den återigen avskaffas och detta skulle i så fall gälla företag upp till gränsvärden för antal anställda på 50 personer, balansomslutning på 41,5 miljoner kronor och nettoomsättning på 83 miljoner kronor. Avskaffandet föreslås börja gälla från den första juli år 2010. De företag som i dagsläget kommer omfattas av avskaffandet av revisionsplikten utgör cirka 96 % av alla svenska aktiebolag.Vi har valt att titta närmare på vad bankerna anser om avskaffandet av revisionsplikten, det vill säga hur de kommer att ändra sina rutiner vid kreditgivning till företag utan reviderade årsredovisningar. Vi har då valt att intervjua personer från den fyra svenska storbankerna: Swedbank, Handelsbanken, SEB och Nordea. Vi har valt att intervjua de personer som har att göra med utformningen av riktlinjerna för bankernas kreditbedömning.Vad vi har kommit fram till är att bankerna inte i någon större utsträckning kommer ändra sina rutiner vid kreditbedömning av företag i och med slopandet av revisionsplikten. De kommer att förlita sig på det underlag de tillhandahålls och om det känns osäkert kommer de att begära granskning av en tredje man, som exempelvis en revisor. Banktjänstemännen anser att det är olyckligt att den garanti som revisionsplikten medför komma att försvinna men att bankerna inte kommer att ändra sina tillvägagångssätt nämnvärt på grund av avskaffningen.

Politikerna i Sverige vill sänka kostnaderna för små aktiebolag samt följa influensernafrån övriga länder i Europa. Sverige är tillsammans med Malta de enda länderna i Europasom fortfarande har kvar den allmänna revisionsplikten för alla aktiebolag.Revisionspliktens avskaffande kommer med all sannolikhet att påverka mångaintressenter, däribland staten, det vill säga skatteverket. Vidare kommer detta även attpåverka revisorers yrkesroll. Våra huvudfrågor lyder:! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för revisionsbyråer,samt revisorers arbetsuppgifter.! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för skatteverket,samt kommer skatteverkets medarbetare få större arbetsbördor?Syftet med vår uppsats är att lyfta fram vad revisorerna samt skatteverket anser om detblir en lagändring angående revisionspliktens vara eller icke vara, för att få en vidareförståelse av vad detta innebär för revisorsyrket samt vilka konsekvenser detta medför förskatteverket. Vi har tillförskaffat oss kunskap genom att ha läst artiklar, utredningar samtgenomfört kvalitativa intervjuer med berörda parter.I vår slutsats kom vi fram till följande:! Revisionsbyråer måste bli aggressivare i sin marknadsföring för att locka till sigkunder, för konkurrensen kommer att vara stenhård.! Revisorernas yrkesroll kommer att bli förändrad då revisorerna måste utöka sinatjänster med rådgivning samt bokföring.! Skatteverket måste anpassa sin verksamhet till att aktiebolag ej har en revisor.! Skatteverkets medarbetare kommer att få en större arbetsbörda, då de ska göra flerkontroller än tidigare genom t.ex. razzior på arbetsplatserna samt kontroller avbokföring. / Uppsatsnivå: C

<p>Svenskt Näringsliv ville att regeringen skulle undersöka frågan om revisionspliktens avskaffande och begärde därför en utredning som resulterade i SOU 2008:32 som kom i mars 2008. I denna föreslogs att endast 4 procent av företagen i Sverige skulle omfattas av revisionsplikten, för resterande skulle revisionen bli frivillig då lagen är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2010. Den slopade revisionsplikten medför en omvärldsförändring för revisionsbyråerna, och vi vill undersöka vad revisionsbyråerna gör för att möta denna. Vi vill också försöka förklara varför revisionsbyråerna har vidtagit, eller inte vidtagit, de åtgärder de gjort, och vad det beror på. För att undersöka hur revisionsbyråerna möter den kommande omvärldsförändringen som ett avskaffande av revisionsplikten innebär, har vi valt att göra en fallstudie samt en enkätundersökning. Vi har därmed valt att använda oss av både kvalitativ och kvantitativ metod i vår undersökning. Vi har genom vår undersökning kommit fram till att alla de faktorer vi tog upp i teorin har förändrats mer eller mindre. Vi har också funnit samband mellan revisionsbyråernas förutsättningar och vad de har förändrat. Exempelvis visar vår undersökning att revisionsbyråer med starka professioner inte är förändringsbenägna. Den visar även att några av kedjorna har kommit långt i att anpassa sig till revisionspliktens avskaffande.</p>

Svenskt Näringsliv ville att regeringen skulle undersöka frågan om revisionspliktens avskaffande och begärde därför en utredning som resulterade i SOU 2008:32 som kom i mars 2008. I denna föreslogs att endast 4 procent av företagen i Sverige skulle omfattas av revisionsplikten, för resterande skulle revisionen bli frivillig då lagen är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2010. Den slopade revisionsplikten medför en omvärldsförändring för revisionsbyråerna, och vi vill undersöka vad revisionsbyråerna gör för att möta denna. Vi vill också försöka förklara varför revisionsbyråerna har vidtagit, eller inte vidtagit, de åtgärder de gjort, och vad det beror på. För att undersöka hur revisionsbyråerna möter den kommande omvärldsförändringen som ett avskaffande av revisionsplikten innebär, har vi valt att göra en fallstudie samt en enkätundersökning. Vi har därmed valt att använda oss av både kvalitativ och kvantitativ metod i vår undersökning. Vi har genom vår undersökning kommit fram till att alla de faktorer vi tog upp i teorin har förändrats mer eller mindre. Vi har också funnit samband mellan revisionsbyråernas förutsättningar och vad de har förändrat. Exempelvis visar vår undersökning att revisionsbyråer med starka professioner inte är förändringsbenägna. Den visar även att några av kedjorna har kommit långt i att anpassa sig till revisionspliktens avskaffande.

Bakgrund: Sedan Sverige gick med i den Europeiska Unionen har det skett en anpassning i den svenska lagstiftningen. EU har sedan tidigare haft en annorlunda syn på revisionsplikten och enligt EG:s fjärde bolagsdirektiv behöver mindre aktiebolag inte ha revisor. Den svenska regeringen anpassade sig till detta år 2010 och som följd behövde små aktiebolag som minst uppfyller två av kriterierna på högst 3 000 000 kr i omsättning, högst en balansomslutning på 1 500 000 kr och högst tre anställda inte längre ha kvar revisorn. Vi anser det intressant att studera vilka faktorer som ligger till grund för om små aktiebolag väljer att behålla revisorn eller inte. Det har gjorts ett antal studier kring detta område och vi ser en möjlighet till att bidra med en fördjupad förståelse kring varför företag väljer att behålla revisorn trots att revisionsplikten avskaffats för små aktiebolag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara varför små aktiebolag behåller revisorn trots att revisionsplikten för dessa avskaffats. Metod: Vi har i vår studie valt en deduktiv forskningsansats vilket innebär att vi har utgått från befintliga teorier inom bolagsstyrning och tidigare forskning inom ämnet. Denna teori har därefter använts för att identifiera vilka faktorer som påverkar små aktiebolags val att behålla revisorn och utifrån detta har hypoteser skapats. Vi genomförde därefter en kvantitativ studie där data samlades in genom en enkätundersökning där enkätsvaren låg till grund för vår analys och resultat i studien. Resultat: Av studiens resultat framgår det att företagets storlek mätt i omsättning och bolagets ålder har ett signifikant samband med att företagen väljer att behålla revisorn. Vidare kommer vi fram till att tre orsaksfaktorer spelar in i valet av att behålla revisorn. Den viktigaste är att revisorn minskar risken för felaktigheter för räkenskaperna.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten på ekonomiska rapporter försämrats då företag väljer att varken ta hjälp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhället är det svårt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser värdet av en redovisningskonsults tjänster. I bolag som väljer bort revisorn innebär det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket är ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie är att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har påverkats av revisionspliktens avskaffande och därefter se om de är redo att bemöta de nämnda problemen. För att studera förändringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats. Deras svar ställdes mot en analysmodell som har utformats utifrån professionsteorier och slutsatsen är att den auktoriserade redovisningskonsulten efter revisionspliktens avskaffande utför mer kvalitetssäkring och tar större ansvar samt att yrkesrollen har förtydligats.

Sammanfattning Titel: Hur agerar aktiebolag, i dagsläget, inför ett möjligt val av frivillig revision? Ämne/kurs:  Företagsekonomi 61-90, inriktning externredovisning Författare:  Sofia Lorentzon &amp; Anna-Sara Lööf Handledare: Sven-Olof Yrjö Collin. Nyckelord: revisionspliktens avskaffande, ekonomiförändring, relationsförändring Bakgrund: I Mars 2010 beslutade regeringen om tre gränser, var ett företag måste uppfylla minst två för att få lov till att avskaffa sin revisor. Lagförslaget som än så länge ligger som en proposition säger att från och med den 1 november 2010 ska företagen få välja om de vill ha avskaffa sin revisor eller inte. Syfte: Vårt syfte är att förklara hur aktiebolagen agerar i dagsläget, inför ett möjligt val till frivillig revision. Empirisk metod: För att undersöka hur företagen agerar i dagsläget inför valet om frivillig revision har vi utfört en enkätundersökning. Slutsatser: Genom vår undersökning har vi kommit fram till att ju mer företag agerar mot att satsa på relationsförändring desto mer tenderar de att slopa sin revisor. De variabler som påverkar företagens relationsförändring är; storlek, bransch, kassalikviditet, lönsamhet, ägare och omgivningens åsikter.

No description available.