<p>Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken redovisningsinformation som efterfrågas av banker och hur betydelsefull den är vid kreditbedömningen av ägarskifte i små företag. Själva undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer på tre lokala bankkontor. Lämpliga respondenter valdes ut och de fick berätta om bankens åsikter om redovisningsinformationens betydelse. De berättade även om själva ägarskiftesprocessen och de problem som är förenliga med den. För att ytterliggare förtydliga vilken redovisningsinformation som efterfrågas och vilken betydelse den har så ombads respondenterna att rangordna både den interna och externa redovisningsinformationen. Materialet analyserades och detta ledde slutligen fram till slutsatserna. Bankerna efterfrågade både intern och extern redovisningsinformation vid ett ägarskifte. Det visade sig också att bankerna gav den externa redovisningen störst betydelse men även att personen spelade en väsentlig roll både vid vanlig kreditbedömning och vid ett ägarskifte.</p>

Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken redovisningsinformation som efterfrågas av banker och hur betydelsefull den är vid kreditbedömningen av ägarskifte i små företag. Själva undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer på tre lokala bankkontor. Lämpliga respondenter valdes ut och de fick berätta om bankens åsikter om redovisningsinformationens betydelse. De berättade även om själva ägarskiftesprocessen och de problem som är förenliga med den. För att ytterliggare förtydliga vilken redovisningsinformation som efterfrågas och vilken betydelse den har så ombads respondenterna att rangordna både den interna och externa redovisningsinformationen. Materialet analyserades och detta ledde slutligen fram till slutsatserna. Bankerna efterfrågade både intern och extern redovisningsinformation vid ett ägarskifte. Det visade sig också att bankerna gav den externa redovisningen störst betydelse men även att personen spelade en väsentlig roll både vid vanlig kreditbedömning och vid ett ägarskifte.

The concept of a Sharia compliant financial system has been a frequently discussed topic among scholars, bankers and media since the 1960th. It origins from the prohibition of interest, riba, which is stated in the Quran. Islamic banking is spread across the Muslim world and also exists in some western countries. This paper will try to create an image of what Islamic banking is in theory and in practice. This will be done by looking into the different methods of interest free banking, the Quran and the annual reports of four Islamic banks in different countries. The examined banks are Islamic Bank of Britain, Al Salam Bank-Bahrain, Al Rajhi bank (Saudi-Arabia) and Bank Islam (Malaysia). The study shows that there are few, if any, religious symbols in the annual reports. Instead, focus lies on progress, science and modernity. All of the banks have Sharia councils that ensure that the products are Sharia compliant. The banks are no longer using the profit and loss sharing systems as their primary products, which is indicated by the theoretical framework. Instead, they have developed different ways to efficiently provide Sharia compliant financial services according to their own conditions. An important lesson to learn is to avoid seeing the Islamic banks as religious charity organizations and start looking at them as profit maximizing companies that specialize in a sharia compliant financial product.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur banker använder BSc. Tanken är att denna beskrivning ska visa om banker använder BSc på sättet som allmänna teorierna beskriver det eller om de har ett eget sätt att använda BSc på. Detta för att antingen stärka eller finna skillnader till allmänna teorier i verkligheten. Avgränsningar: Vi har valt att studera finansiella tjänsteföretag, mer specifikt tre av de ledande bankerna i Halmstad. Metod: Studien har utförts med en kvalitativ forsknings-metod med influenser av abduktiv forskningsansats. Grundad teori ligger till grund för empirin och analysen. Slutsats: Bankerna kan till viss del använda BSc för samordning, mätningar och jämförelser. Vi anser att ett BSc inte har tillräckligt tydliga riktlinjer till hur något ska utföras och därmed inte kan användas i verkligheten på det sätt som är tänkt. BSc får enligt oss en subjektiv prägel genom att det anpassas efter den som använder det.

Sammanfattning Syfte:                       Syftet med denna uppsats är att undersöka missnöjeshantering hos Nordea Bank. Uppsatsen undersöker hur Nordeas missnöjeshantering överensstämmer med en egen utformad modell för missnöjeshantering. Utfallet förväntas resultera i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Nordea Bank kan förbättra sin missnöjeshantering. Metod:                     Studien utgörs av kvalitativa intervjuer. Lokalkontor i Västerås och Sala har intervjuats, samt Nordeas kundombudsman, pressansvarig och privatmarknadschef . Utifrån litteraturundersökningen konstruerades en modell som bygger på de variabler som förväntas påverka missnöjeshanteringsprocessen. Modellen användes som grund för teori och utformning av intervjuguide. ”Klipp och klistra metod” användes i empirin för att placera in intervjun under passade rubriker. Analysen jämförde empiri med teori som leder fram till en reviderad missnöjeshanteringsmodell och förbättringsförslag . Slutsatser:               Nordea har en fungerande klagomålshantering med individuella mandat som är en viktig komponent för att ge kunderna en bra och snabb hantering. Det som är minst överensstämmande med den egen utformade modellen i jämförelse med Nordea är att banken inte återkopplar till lokalkontoren om vad som sker och åtgärdas i missnöjeshanteringen. Förslag på förbättringsåtgärder är att Nordea behöver utbilda anställda i kundbemötande och klagomålshantering. Banken behöver driftsäkra internetbanken, en tydligare kommunikation och förtydliga avgifter och kostnader för sina kunder. Utöver detta behöver Nordea förbättra sin återkoppling till lokalkontor och implementera en uppföljningsprocess. / Abstract Purpose                   The aim of this thesis is to examine if the process in which Nordea Bank handles with dissatisfaction management complies or deviates from a   proprietary model for handling dissatisfaction. The outcome is expected to result in a revised theoretical model for Nordea´s dissatisfaction management as well as improvement proposals for Nordea Bank. Method:                   The study consists of qualitative interviews. Employees from Nordea Bank both in the municipalities of Västerås and Sala have been interviewed, as well as Nordea’s customer ombudsman, press-officer and the manager for private marketing. Based on the literature review, an advanced model of dissatisfaction management was constructed, built on variables expected to affect dissatisfaction management. This model was then used as a base for the theory and the design of the interview guide. "Cut and paste" method was used in the empirical data with the aim of placing the interviews under each of its appropriate heading. The analysis then compared the empirical data with the previous theories from the literature review, leading to a revised model on handling with dissatisfaction management and suggestions on improvement for Nordea. Conclusions:           Nordea Bank has a good dissatisfaction management. The employee mandate is a key component to give customers a good and fast handling. What is least consistent with the proprietary model is that Nordea Bank does not give feedback to its local offices on how the bank deals with the dissatisfaction management. A suggestion for improvement is that Nordea needs to coach their employees both in customer service and in complaint handling. The bank needs to have a more reliable internet bank, a clearer communication and to clarify their fees and costs for customers. Furthermore, Nordea needs to improve its feedback to the local offices and also implement a monitoring process. / Denna uppsats ingår i forskningsprojektet "Klagomålshantering i bank- och finanssektorn" vid Mälardalens högskola och är en av tre uppsatser som har undersökt missnöjeshantering i svenska banker.

Diss. Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2009.

No description available.

Internet och de sociala medierna har förändrat hur människor kommunicerar med varandra och även hur köpbeslut sker. Det är viktigt för företag att kunna bygga relationer med användare på sociala medier eftersom den huvudsakliga kontakten med företag sker där. Denna uppsats undersöker genom intervjuer vid två av Sveriges största banker hur de arbetar på sociala medier för att bygga kundrelationer. Resultatet visade att bankerna arbetar efter strategin att erbjuda mervärde till användarna via sina aktiviteter på sociala medier. Kommunikation var den främsta påverkande variabeln till tillit, engagemang, och kundnöjdhet på de sociala medierna. Det behövs längre och mer omfattande studier på ämnet för att reda ut hur de olika variablerna påverkar varandra i kontexten av de sociala medierna.

<p>Sverige anses vara ett lågkorrupt land men ändå förekommer mutbrott. Mutbrottslagstiftningen i Sverige skärptes år 2012 i syfte att åstadkomma en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning. Förändringen leder bland annat till en nykriminalisering genom att det införs en ny regel i 10 kap. 5e § BrB om vårdslös finansiering av mutbrott. Regeln innebär att en näringsidkare som tillhandahåller pengar eller andra tillgångar åt någon som företräder näringsidkaren i en viss angelägenhet och därigenom av grov oaktsamhet främjar givande av muta, grovt givande av muta eller handel med inflytande enligt 10 kap. 5d § i den angelägenheten döms för vårdslös finansiering av mutbrott. Främjande att begå brott regleras även i 23 kap. 4 § BrB, de så kallade ”medverkansreglerna”, som innebär att ansvar som är föreskrivet för viss gärning ska träffa inte bara den som utfört en brottslig gärning utan även annan som främjat gärningen med råd eller dåd.</p><p>I uppsatsen diskuteras om och hur den nya lagstiftningen kan komma att träffa svenska banker. Huvudsyftet med min uppsats är att analysera om och när ledningen och anställda i banker kan drabbas av ansvar för vårdslös finansiering av mutbrott enligt 10 kap. 5e § BrB – eller medverkan till mutbrott enligt 23 kap. 4 § BrB – på grund av att banken lånar ut eller på annat sätt betalar ut pengar till egna företrädare eller till ett kundföretag som självt eller genom sina företrädare begår mutbrott. </p>

No description available.