<p>Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken redovisningsinformation som efterfrågas av banker och hur betydelsefull den är vid kreditbedömningen av ägarskifte i små företag. Själva undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer på tre lokala bankkontor. Lämpliga respondenter valdes ut och de fick berätta om bankens åsikter om redovisningsinformationens betydelse. De berättade även om själva ägarskiftesprocessen och de problem som är förenliga med den. För att ytterliggare förtydliga vilken redovisningsinformation som efterfrågas och vilken betydelse den har så ombads respondenterna att rangordna både den interna och externa redovisningsinformationen. Materialet analyserades och detta ledde slutligen fram till slutsatserna. Bankerna efterfrågade både intern och extern redovisningsinformation vid ett ägarskifte. Det visade sig också att bankerna gav den externa redovisningen störst betydelse men även att personen spelade en väsentlig roll både vid vanlig kreditbedömning och vid ett ägarskifte.</p>

Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken redovisningsinformation som efterfrågas av banker och hur betydelsefull den är vid kreditbedömningen av ägarskifte i små företag. Själva undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer på tre lokala bankkontor. Lämpliga respondenter valdes ut och de fick berätta om bankens åsikter om redovisningsinformationens betydelse. De berättade även om själva ägarskiftesprocessen och de problem som är förenliga med den. För att ytterliggare förtydliga vilken redovisningsinformation som efterfrågas och vilken betydelse den har så ombads respondenterna att rangordna både den interna och externa redovisningsinformationen. Materialet analyserades och detta ledde slutligen fram till slutsatserna. Bankerna efterfrågade både intern och extern redovisningsinformation vid ett ägarskifte. Det visade sig också att bankerna gav den externa redovisningen störst betydelse men även att personen spelade en väsentlig roll både vid vanlig kreditbedömning och vid ett ägarskifte.

Bakgrund: De kommande åren går många människor födda på 1940-talet i pension. I och med detta står många småföretag inför ett ägarskifte det kommande decenniet. Ett eget företag kan vara som att ta hand om en baby – det krävs engagemang, omsorg och omtanke för att babyn ska växa och må bra. Att vara den som adopterar en baby är därmed ett stort beslut som omgärdas av många olika faktorer vilket köparen av ett företag behöver känna till. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad köpare av små ägarledda företag upplever som kritiska inre faktorer vid ägarskifte och skapa en förståelse för dessa problem. Avsikten är därmed att bredda kunskapen inom forskningsområdet ägarskifte i småföretag. Metod: Författarna har valt att genomföra en explorativ flerfallsstudie med kvalitativ ansats för att skapa en förståelse för problemet. Empirin har samlats in genom personliga intervjuer med köpare av två företag. Slutsatser: Studien visar att ledarskap, styrning och kunskapsöverföring är tre kritiska inre faktorer som utifrån de personella aspekterna har inverkan på ett ägarskifte. Studien visar även att föreberedelserna och köparens kompetens och förutsättningar inför ägarskiftet har betydelse för processen. Köparens kunskap om den bransch som företaget är verksam i samt hur stor andel av företaget som förvärvas i initialskedet av ägarskiftesprocessen har betydelse för i vilken grad de kritiska inre faktorerna har inverkan på ägarskiftet. Varje ägarskifte är därmed en unik process och det finns inget entydigt svar på hur ett ägarskifte ska gå till. Genom ökad förståelse för problematiken kring ägarskiften presenterar författarna en egen ägarskiftesprocessmodell med avseende på de kritiska inre faktorerna.

A change of generations occurs several times during a company’s lifetime. It is a process that requires planning and time. If the current owner wants to keep the company within the family, he has two options; he can either sell the company to a family member, or give the company to the new owner, like a gift. When the owner sells the company, it is common that he accomplishes it to a losing price. If the current owner receives a small amount of money for the company, the remaining part is considered as a gift. This is called a mixed acquisition. There are certain criteria that have to be fulfilled for a company to be considered as a closely held company. The owners also have criteria to live up to so they are allowed to use the rules. A closely held company is a company where four or less part-owners owns a share that is more than 50 percent of the votes for all the shares in the company. Or when the business are divided on activities that are independent from each other and where an individual has the actual authority over the business and is able to independently dispose over its results. A closely held company has special rules which have been under discussion since the rules was first adapted. The rules have been changed many times since its appearance but there is still of interest to make the rules easier to apply. The purpose behind the rules is to prevent the owners to transform a highly taxed salary income to a lower taxed capital income. The rules concerning dividend, capital gain and salary are especially treated in this thesis. / Ett ägarskifte uppstår oftast ett flertal gånger under ett företags livstid. Det är en process som tar lång tid och som kräver planering. I de fall att ägaren vill behålla företaget inom familjen så sker ett generationsskifte. Ägaren har då främst två alternativ. Denne kan sälja företaget till en närstående eller överlåta företaget i form av en gåva. I de fall skiftet sker genom försäljning är det vanligt att detta sker till ett pris under marknadspriset. Om ägaren får en liten ersättning för aktierna så anses den resterande delen vara en gåvodel och det kallas för blandat fång. För att ett företag ska anses som ett fåmansföretag så måste vissa uppsatta kriterier vara uppfyllda. Ägarna har också särskilda kriterier som de måste uppfylla för att reglerna ska bli tillämpliga. Ett fåmansföretag är ett företag där fyra eller färre delägare äger mer än 50 % av rösterna i företaget. Ett fåmansföretag föreligger även när företaget är uppdelat i olika verksamhetsgrenar som är självständiga från varandra, och där en delägare har bestämmanderätt över verksamhetsgrenen och självständigt kan förfoga över resultatet. Ett fåmansföretag har speciella regler vilka har varit omdiskuterade sedan dess uppkomst. Reglerna har ändrats ett flertal gånger men det finns fortfarande ett intresse i att reglerna ska bli lättare att tillämpa och förstå. Syftet bakom reglerna är att förhindra att ägarna förvandlar en högre beskattad löneinkomst till en lägre beskattad kapitalinkomst. Reglerna gällande utdelning, kapitalinkomst och lön till ägare kommer speciellt att behandlas i uppsatsen.

<p><p>Att genomgå ett ägarskifte är kantat av en mängd komplicerade, Komplexa och Känslomässiga händelser. Att varje ägarskifte dessutom är unikt medför till att en mängd fallgropar finns och kan uppkomma under resans gång. Vi ska i denna uppsats undersöka genomförandet och förekommande fallgropar.</p><p><p>Vårt syfte är att få en djupare, översiktlig och enhetlig inblick samt kunskap gällande ämnesområdet. Vidare är syftet att erhålla olika perspektiv från ägarskiftesprocessens genomförande<em><strong>.</strong></em></p><p>Uppsatsen lägger fokus utifrån överlåtarens situation och således inte övertagarens. Vidare läggs fokus mot mindre, ägarledda och onoterade företag.</p><p>Vi har använt en abduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Uppsatsen är uppbyggd utifrån öppna intervjuer med representanter från revisionsbyråer, bank, företagsförmedling, företagsorganisationer samt före detta ägare.</p><p>Vi kan utifrån våra undersökningar dra slutsatsen att ett ägarskifte är unikt, komplext och känslosamt. Det är således inget som forceras fram utan kräver sin tid. Att det är unikt medför inget i sig men leder heller inte till att det är enkelt för den delen heller. Att en mängd faktorer och aspekter har en avgörande betydelse medför en komplexitet, men som vi anser kan förminskas avsevärt om ägaren skapar förståelse för processen samt använder sig av extern expertis. Den känslomässiga aspekten går och ska heller inte förbises, vi anser att det är viktigt att känslorna förmedlas och uttrycks under resans gång för att ägaren och fler därtill efter skiftet ska känna sig tillfreds med utfallet av skiftet.</p></p></p>

<p>Småföretagen kan ses som en viktig del av samhällsekonomin i Sverige då de utgör 98 procent av Sveriges företag. Deras överlevnad kan därför vara betydelsefull, bl.a. som arbetsgivare. Men vilka är då dessa småföretagare: är det möjligt att se dem som jämförbara homogena grupper av individer i homogena branscher? Vi har därför i denna studie undersökt vilka dessa småföretagare är i en homogen bransch som plastindustribranschen och hur småföretagarna verkar i sitt företagande. Studien avgränsades till att endast omfatta företagare från de riktigt små aktiebolagen, mikroföretagen, med 2-9 anställda inom plastindustrin. Urvalet är gjort utifrån</p><p>företagens medlemskap i Svensk Plastindustriförening (SPIF). Företagarna studerades utifrån sina styrelseuppdrag i urvalets plastindustriföretag.</p><p>Ledningsskifte kan utgöra en stor och omvälvande förändring för ett litet företag, vanligen familjeföretag, då ofta både ledning och ägare byts. Vi har därför i studien gjort jämförelser mellan tre grupperingar av företag: de som genomfört ledningsskifte, de som troligen kommer att göra ledningsskifte inom en nära framtid och de som troligen inte kommer att göra ledningsskifte inom en nära framtid, för att se om det fanns några skillnader mellan dessa grupper. Dessa tre grupper studerades utifrån olika dimensioner som antal anställda, omsättning, könsfördelning, styrelsepositioner och kön, mikroföretagens ålder, ledningsstruktur, företagarnas ålder,</p><p>familjeföretagande eller kompanjoner samt multipelt företagande. Det visade sig att det inte förelåg några entydiga skillnader mellan de tre grupperingarna av företag varför vi inte kan se att ledningsskifte har avgörande betydelse för mikroföretag i plastbranschen.</p><p>Studiens resultat visade att det var svårt att se plastbranschens mikroföretagare som en homogen jämförbar grupp då de var mycket olika i sitt företagande trots vissa likheter. Överraskande många företagare kunde beskrivas som multipla företagare, vilket bidrar till svårigheten att se dem som homogen grupp då de är verksamma inom många olika branscher och verksamheter. Detta föranleder oss att se multipla mikroföretagare som ett område som borde studeras närmare.</p>

Under de närmsta 10 till 15 åren uppskattas omkring 180 000 företag behöva genomföra ett generationsskifte eller ett ägarbyte av något slag. Detta pga. det omfattande nyföretagandet som ägde rum under åren efter andra världskriget. Uppskattningsvis, kommer så många som hälften av dessa företag att läggas ned pga. misslyckade ägarskiften. Att detta berör så många som 180 000 företag beror på den demografiska situationen i Sverige, där 40-talisterna allteftersom går i pension. Denna avknoppning beräknas medföra påtagliga företagsförändringar då andra- och tredje generationens företagare tar plats som nya ägare av verksamheterna. De företag som hade sin storhetstid på 40-talet kan idag ha svårigheter att behålla sina marknadsandelar mot den internationella konkurrensen, framför allt från Östeuropa där de branscher, som under 40-talets Sverige dominerade, är à jour idag. Detta anser vi kan vara en ytterligare svårighet företagarna måste ta ställning till inför planeringen och värderingen av en företagsförsäljning eller överlåtelse. Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva hur värdet av ett familjeföretag inom kategorin ägarledda onoterade aktiebolag kan påverkas beroende på vem som utför värderingen, vilken/vilka värderingsmodeller som tillämpas samt beskriva de problem en företagsägare ställs inför vid ett generationseller ägarskifte. Metod: Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse av företagsvärdering ur värderarnas perspektiv, om värderingsproblematiken och användningen av olika värderingsmodeller i samband med företagsförsäljning. För att garantera att våra frågeställningar besvarades valde vi fokuserade intervjusamtal. Det innebar att intervjuerna var fokuserade på teman i de intervjuades vardag. Intervjuerna var inte strikt strukturerade med standardiserade frågor. Som intervjuare ledde vi respondenterna till vissa teman men inte till bestämda uppfattningar om dessa. Slutsats: Analysen av det empiriska materialet visar att det finns skillnader i en företagsvärdering beroende på vem som utför värderingen, kombinationen av räkenskaper och mjuka värden, vilken bransch personen som värderar tillhör, vilken position densamme innehar och syftet med värderingen. Däremot är valet av värderingsmodell av mindre betydelse. Vidare är den ringa planeringen, och den yngre generationens ovilja att ta över en firma hot mot familjeföretagens överlevnad. / In the forthcoming 10 to 15 years, approximately 180 000 companies are estimated to be in a need of some kind of change in their business ownership. This change is of relevancy nowadays when the business owners of companies, that extensive rose after the world war two, are retiring. Roughly, half of this amount of businesses is estimated to face a company closure depending on failure related to changes in ownerships. The decrease is estimated to result in extensive business changes where the second and third generation company owners are to take over these businesses. Those companies which had their glory days back in the 40th can nowadays face difficulties to keep up with the increasing international competition, especially from the eastern Europe where the state of industry, that dominated in Sweden during the 40th, nowadays are topical. These are some of the complications business owners have to reconsider before planning a business sale or conveyances. Purpose: The purpose with this thesis is to describe how the value of family-owned companies within the of category (owner managed) private companies are affected depending on who is making the estimation, what/which estimation models that are applied and further describing de complications business owners face before a change of generation or business ownership. Method: We chose to apply a qualitative method and made use of qualitative interviews to get a deeper understanding of business valuation through the perspective of a business estimator, valuation difficulties and the usage of different estimation models connected to business sales or conveyances. In order to make sure the problems stated were to be answered, we chose focused interview conversation involving a focus upon certain subjects related to the respondents’ daily rounds and profession. The interviews were not strictly structured with standardized questions. As interviewers, we accompanied the respondents to the chosen subjects without trying to manipulate the respondents’ apprehensions. Conclusion: The analysis of the empirical findings makes it clear there are differences in a business valuation depending on who confirms it, the business estimators focus on accounts versus goodwill, which industry the business estimator are operating in and his/her position in the company, as well as the purpose with the whole business valuation. The choices of estimation models are of fewer relevancies than we thought from the beginning. Insignificant planning and the unwillingness of the following generation to take over the firms are the main threats towards family-owned businesses nowadays.

No description available.

Att genomgå ett ägarskifte är kantat av en mängd komplicerade, Komplexa och Känslomässiga händelser. Att varje ägarskifte dessutom är unikt medför till att en mängd fallgropar finns och kan uppkomma under resans gång. Vi ska i denna uppsats undersöka genomförandet och förekommande fallgropar. Vårt syfte är att få en djupare, översiktlig och enhetlig inblick samt kunskap gällande ämnesområdet. Vidare är syftet att erhålla olika perspektiv från ägarskiftesprocessens genomförande. Uppsatsen lägger fokus utifrån överlåtarens situation och således inte övertagarens. Vidare läggs fokus mot mindre, ägarledda och onoterade företag. Vi har använt en abduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Uppsatsen är uppbyggd utifrån öppna intervjuer med representanter från revisionsbyråer, bank, företagsförmedling, företagsorganisationer samt före detta ägare. Vi kan utifrån våra undersökningar dra slutsatsen att ett ägarskifte är unikt, komplext och känslosamt. Det är således inget som forceras fram utan kräver sin tid. Att det är unikt medför inget i sig men leder heller inte till att det är enkelt för den delen heller. Att en mängd faktorer och aspekter har en avgörande betydelse medför en komplexitet, men som vi anser kan förminskas avsevärt om ägaren skapar förståelse för processen samt använder sig av extern expertis. Den känslomässiga aspekten går och ska heller inte förbises, vi anser att det är viktigt att känslorna förmedlas och uttrycks under resans gång för att ägaren och fler därtill efter skiftet ska känna sig tillfreds med utfallet av skiftet.

<p>Under de närmsta 10 till 15 åren uppskattas omkring 180 000 företag behöva genomföra ett generationsskifte eller ett ägarbyte av något slag. Detta pga. det omfattande nyföretagandet som ägde rum under åren efter andra världskriget. Uppskattningsvis, kommer så många som hälften av dessa företag att läggas ned pga. misslyckade ägarskiften. Att detta berör så många som 180 000 företag beror på den demografiska situationen i Sverige, där 40-talisterna allteftersom går i pension. Denna avknoppning beräknas medföra</p><p>påtagliga företagsförändringar då andra- och tredje generationens företagare tar plats som nya ägare av verksamheterna. De företag som hade sin storhetstid på 40-talet kan idag ha svårigheter att behålla sina marknadsandelar mot den internationella konkurrensen, framför allt från Östeuropa där de branscher, som under 40-talets Sverige dominerade, är à jour idag. Detta anser vi kan vara en ytterligare svårighet företagarna måste ta ställning till inför planeringen och värderingen av en företagsförsäljning eller överlåtelse.</p><p>Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva hur värdet av ett familjeföretag inom kategorin ägarledda onoterade aktiebolag kan påverkas beroende på vem som utför värderingen, vilken/vilka värderingsmodeller som tillämpas samt beskriva de problem en företagsägare ställs inför vid ett generationseller</p><p>ägarskifte.</p><p>Metod: Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse av företagsvärdering ur värderarnas perspektiv,</p><p>om värderingsproblematiken och användningen av olika värderingsmodeller i samband med företagsförsäljning. För att garantera att våra frågeställningar besvarades valde vi fokuserade intervjusamtal. Det innebar att intervjuerna var fokuserade på teman i de intervjuades vardag. Intervjuerna var inte strikt strukturerade med standardiserade frågor. Som intervjuare ledde vi respondenterna till vissa teman men inte till bestämda uppfattningar</p><p>om dessa.</p><p>Slutsats: Analysen av det empiriska materialet visar att det finns skillnader i en företagsvärdering beroende på vem som utför värderingen, kombinationen av räkenskaper och mjuka värden, vilken bransch personen som värderar tillhör, vilken position densamme innehar och syftet med värderingen. Däremot är valet av värderingsmodell av mindre betydelse. Vidare är den ringa</p><p>planeringen, och den yngre generationens ovilja att ta över en firma hot mot familjeföretagens överlevnad.</p> / <p>In the forthcoming 10 to 15 years, approximately 180 000 companies are estimated to be in a need of some kind of change in their business ownership. This change is of relevancy nowadays when the business owners of companies, that extensive rose after the world war two, are retiring. Roughly, half of this amount of businesses is estimated to face a company closure depending on failure related to changes in ownerships. The decrease is estimated to result in extensive business changes where the second and third generation company owners are to take over these businesses. Those companies</p><p>which had their glory days back in the 40th can nowadays face difficulties to keep up with the increasing international competition, especially from the eastern Europe where the state of industry, that dominated in Sweden during the 40th, nowadays are topical. These are some of the complications business owners have to reconsider before planning a business sale or conveyances.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to describe how the value of family-owned companies within the of category (owner managed) private companies are affected depending on who is making the estimation, what/which estimation models that are applied and further describing de complications business owners face before a change of generation or business ownership.</p><p>Method: We chose to apply a qualitative method and made use of qualitative interviews to get a deeper understanding of business valuation through the perspective of a business estimator, valuation difficulties and the usage of different estimation models connected to business sales or conveyances. In order to make sure the problems stated were to be answered, we chose focused interview conversation involving a focus upon certain subjects related to the respondents’ daily rounds and profession. The interviews were not strictly structured with standardized questions. As interviewers, we accompanied the respondents to the chosen subjects without trying to manipulate the respondents’ apprehensions.</p><p>Conclusion: The analysis of the empirical findings makes it clear there are differences in a business valuation depending on who confirms it, the business estimators focus on accounts versus goodwill, which industry the business estimator are operating in and his/her position in the company, as well as the purpose with the whole business valuation. The choices of estimation models are of fewer relevancies than we thought from the beginning. Insignificant</p><p>planning and the unwillingness of the following generation to take over the firms are the main threats towards family-owned businesses nowadays.</p>