<p>I denna kandidatuppsats genomförs en studie på två småföretag som verkar inom den svenska modebranschen. Syftet med denna undersökning är att genom två fallstudier undersöka vilka konkurrensstrategier som är avgörande för att småföretag ska lyckas etablera sig inom den svenska modemarknaden. Syftet med undersökningen är även att ta reda på om de företagen som undersöks i studien använder sig av de strategier som beskrivs i teorin.</p><p>Intresset för modet i Sverige är stort och ökar då bevakningen från media tilltar. Det allra flesta företag som verkar inom den svenska modeindustrin är små med endast ett fåtal anställda. Trots det stigande intresset för mode har småföretagen svårt att etablera sig och möter många hinder och en accelererande konkurrens.</p><p>För att besvara syftet har en fallstudie genomförts på företagen Papagaio AB och Gram. Genom intervjuer har vi fått information kring vilka strategier som företagen använt sig av vid deras respektive etablering. Den teori som använts i studien utgår ifrån Michael E. Porters teorier om konkurrensstrategier.</p><p>Resultatet från undersökningen visar att de undersökta företagen använder sig främst av allmänna konkurrensstrategier där differentiering anses vara den mest effektiva. Företagen tillämpar även konkurrensstrategins dimensioner. Resultatet visar även att de småföretag vi valt att undersöka använder sig av Porters teorier kring konkurrensstrategierna.</p><p>Vi anser att de undersökta företagen utnyttjar strategierna men det kan vara så att företagen inte är fullt medvetna om det. Strategierna återfinns i det dagliga arbetet men utan att det reflekteras eller att arbetet är styrt efter tillvägagångssättet i strategierna.</p>

<p>I den dagliga debatten diskuteras det om den oroväckande utvecklingen av nyregistrerade företag. Statistiken visar däremot att under de senaste 10 åren har antalet nystartade företag legat stabilt mellan 35 000-39 000 stycken per år. Det som däremot är allvarligt är att för få av dessa företag inte expanderar till att bli medelstora eller stora företag. Det finns omkring 100 000 småföretag som vill växa och nyanställa personal men som av olika anledningar känner sig hindrade att göra det. Denna uppsats behandlar de hinder som hämmar småföretagens tillväxt.</p><p>För att kunna belysa detta användes en empirisk enkätundersökning för att intervjua olika utvalda företag i varierande branscher. Totalt intervjuades 20 företag. Undersökningen visade att det var två problem som var särskilt framstående gentemot de andra gällandes komplexitet. Dessa hinder var företagsbeskattningen och krångliga regler.</p>

<p>En rad empiriska resultat har på senare tid påvisat en brist på nya, små och snabbt växande företag i Sverige. Av alla företag som startas och som existerar är det bara en liten andel som ens försöker att växa och en ännu mindre andel som kommer att växa överhuvudtaget. Den absoluta majoriteten av företag växer inte alls och detta är normaltillståndet för ett litet, ungt och ägarlett företag. Flera studier har visat att en stor andel småföretagare inte har någon önskan att expandera verksamheten ytterligare om det är möjligt att bibehålla den nuvarande storleken. Trots att detta faktum uppmärksammats sedan länge tar man i den mesta forskningen inte hänsyn till småföretagarnas tillväxtvilja, vilket är ett skäl till att kunskapen om småföretags tillväxt är begränsad.</p><p>Intentionen med den här uppsatsen har varit att undersöka hur vanligt det är att småföretagare inte vill låta sina företag växa, varför dessa småföretagare inte vill låta sitt företag växa och om deras företag har några andra gemensamma drag. Studien har avgränsats till att bara undersöka treåriga småföretag. För att besvara studiens syfte användes kvantitativ metod med två kvantitativa undersökningar som underlag.</p><p>Studien visar att andelen småföretagare som inte vill låta sina företag växa tycks variera över tiden, men ligger mellan 20 och 53 procent. Vi har även kunnat konstatera att majoriteten småföretagare som har en negativ inställning till tillväxt ser ”konkurrens”, ”svag efterfrågan”, ”dålig lönsamhet”, ”myndighetsregler, tillståndskrav och dylikt”, ”begränsad tillgång till lån”, ”begränsad tillgång till externt ägarkapital” och ”begränsad tillgång till lämplig arbetskraft” som hinder för tillväxt. Studien visar även att det finns statistiskt säkerställda samband mellan tillväxtvilja och bland annat småföretagets branschtillhörighet, omsättning, antal anställda och småföretagarens ålder.</p>

En rad empiriska resultat har på senare tid påvisat en brist på nya, små och snabbt växande företag i Sverige. Av alla företag som startas och som existerar är det bara en liten andel som ens försöker att växa och en ännu mindre andel som kommer att växa överhuvudtaget. Den absoluta majoriteten av företag växer inte alls och detta är normaltillståndet för ett litet, ungt och ägarlett företag. Flera studier har visat att en stor andel småföretagare inte har någon önskan att expandera verksamheten ytterligare om det är möjligt att bibehålla den nuvarande storleken. Trots att detta faktum uppmärksammats sedan länge tar man i den mesta forskningen inte hänsyn till småföretagarnas tillväxtvilja, vilket är ett skäl till att kunskapen om småföretags tillväxt är begränsad. Intentionen med den här uppsatsen har varit att undersöka hur vanligt det är att småföretagare inte vill låta sina företag växa, varför dessa småföretagare inte vill låta sitt företag växa och om deras företag har några andra gemensamma drag. Studien har avgränsats till att bara undersöka treåriga småföretag. För att besvara studiens syfte användes kvantitativ metod med två kvantitativa undersökningar som underlag. Studien visar att andelen småföretagare som inte vill låta sina företag växa tycks variera över tiden, men ligger mellan 20 och 53 procent. Vi har även kunnat konstatera att majoriteten småföretagare som har en negativ inställning till tillväxt ser ”konkurrens”, ”svag efterfrågan”, ”dålig lönsamhet”, ”myndighetsregler, tillståndskrav och dylikt”, ”begränsad tillgång till lån”, ”begränsad tillgång till externt ägarkapital” och ”begränsad tillgång till lämplig arbetskraft” som hinder för tillväxt. Studien visar även att det finns statistiskt säkerställda samband mellan tillväxtvilja och bland annat småföretagets branschtillhörighet, omsättning, antal anställda och småföretagarens ålder.

I denna kandidatuppsats genomförs en studie på två småföretag som verkar inom den svenska modebranschen. Syftet med denna undersökning är att genom två fallstudier undersöka vilka konkurrensstrategier som är avgörande för att småföretag ska lyckas etablera sig inom den svenska modemarknaden. Syftet med undersökningen är även att ta reda på om de företagen som undersöks i studien använder sig av de strategier som beskrivs i teorin. Intresset för modet i Sverige är stort och ökar då bevakningen från media tilltar. Det allra flesta företag som verkar inom den svenska modeindustrin är små med endast ett fåtal anställda. Trots det stigande intresset för mode har småföretagen svårt att etablera sig och möter många hinder och en accelererande konkurrens. För att besvara syftet har en fallstudie genomförts på företagen Papagaio AB och Gram. Genom intervjuer har vi fått information kring vilka strategier som företagen använt sig av vid deras respektive etablering. Den teori som använts i studien utgår ifrån Michael E. Porters teorier om konkurrensstrategier. Resultatet från undersökningen visar att de undersökta företagen använder sig främst av allmänna konkurrensstrategier där differentiering anses vara den mest effektiva. Företagen tillämpar även konkurrensstrategins dimensioner. Resultatet visar även att de småföretag vi valt att undersöka använder sig av Porters teorier kring konkurrensstrategierna. Vi anser att de undersökta företagen utnyttjar strategierna men det kan vara så att företagen inte är fullt medvetna om det. Strategierna återfinns i det dagliga arbetet men utan att det reflekteras eller att arbetet är styrt efter tillvägagångssättet i strategierna.

<p><p>Aim: The purpose of this work is to investigate what differences there are between a credit union that is connected to Sweden’s Credit Association and an independent association, and how these differences have affected the union’s success.</p><p> </p><p>Method: A qualitative study has been made by means of email and telephone interviews. Respondents were chosen from Sweden’s Credit Association, Credit Guarantee Association in Gävleborg and Övre Norrland Guarantee Association. The interviews were then analyzed in the light of our theoretical studies.</p><p> </p><p>Result and conclusions: We have found that there are three major differences between the unions. One difference is the area they operate in, Övre Norrland credit union has an advantage in operating in a sparsely populated area where demand for these compounds is greater. The second difference is how unions are organized, we have concluded that there is not an advantage to belong to Sweden’s Credit Association. The third major difference we see is the risk awareness among unions, associations that are connected to Sweden Guarantee Association are experiencing a false sense of security and thereby take risks affecting the business.</p><p> </p><p>Suggestions for future research: In this work the guarantee association in Gävleborg represents all affiliated unions to the Swedish association. A further study could include more of the compounds that are connected to Sweden's Credit Association, in order to get more width in the work. Another suggestion for further research in this area is to investigate members and banks views on credit unions, in order to see how knowledge and awareness of these associations differ between different regions.   </p><p> </p><p>Contribution of the thesis: The essay has increased the understanding of the factors that may be crucial to the success of this type of organizations. We have found that the management of credit guarantee associations must be involved in managing the business and establish guidelines. They must also ensure that employees are risk aware and not take unnecessary risks.</p><p> </p><p>Key words: Credit Guarantee, small businesses, creditors, assets, organizational structure.</p></p>

<p>Småföretagen kan ses som en viktig del av samhällsekonomin i Sverige då de utgör 98 procent av Sveriges företag. Deras överlevnad kan därför vara betydelsefull, bl.a. som arbetsgivare. Men vilka är då dessa småföretagare: är det möjligt att se dem som jämförbara homogena grupper av individer i homogena branscher? Vi har därför i denna studie undersökt vilka dessa småföretagare är i en homogen bransch som plastindustribranschen och hur småföretagarna verkar i sitt företagande. Studien avgränsades till att endast omfatta företagare från de riktigt små aktiebolagen, mikroföretagen, med 2-9 anställda inom plastindustrin. Urvalet är gjort utifrån</p><p>företagens medlemskap i Svensk Plastindustriförening (SPIF). Företagarna studerades utifrån sina styrelseuppdrag i urvalets plastindustriföretag.</p><p>Ledningsskifte kan utgöra en stor och omvälvande förändring för ett litet företag, vanligen familjeföretag, då ofta både ledning och ägare byts. Vi har därför i studien gjort jämförelser mellan tre grupperingar av företag: de som genomfört ledningsskifte, de som troligen kommer att göra ledningsskifte inom en nära framtid och de som troligen inte kommer att göra ledningsskifte inom en nära framtid, för att se om det fanns några skillnader mellan dessa grupper. Dessa tre grupper studerades utifrån olika dimensioner som antal anställda, omsättning, könsfördelning, styrelsepositioner och kön, mikroföretagens ålder, ledningsstruktur, företagarnas ålder,</p><p>familjeföretagande eller kompanjoner samt multipelt företagande. Det visade sig att det inte förelåg några entydiga skillnader mellan de tre grupperingarna av företag varför vi inte kan se att ledningsskifte har avgörande betydelse för mikroföretag i plastbranschen.</p><p>Studiens resultat visade att det var svårt att se plastbranschens mikroföretagare som en homogen jämförbar grupp då de var mycket olika i sitt företagande trots vissa likheter. Överraskande många företagare kunde beskrivas som multipla företagare, vilket bidrar till svårigheten att se dem som homogen grupp då de är verksamma inom många olika branscher och verksamheter. Detta föranleder oss att se multipla mikroföretagare som ett område som borde studeras närmare.</p>

Aim: The purpose of this work is to investigate what differences there are between a credit union that is connected to Sweden’s Credit Association and an independent association, and how these differences have affected the union’s success.   Method: A qualitative study has been made by means of email and telephone interviews. Respondents were chosen from Sweden’s Credit Association, Credit Guarantee Association in Gävleborg and Övre Norrland Guarantee Association. The interviews were then analyzed in the light of our theoretical studies.   Result and conclusions: We have found that there are three major differences between the unions. One difference is the area they operate in, Övre Norrland credit union has an advantage in operating in a sparsely populated area where demand for these compounds is greater. The second difference is how unions are organized, we have concluded that there is not an advantage to belong to Sweden’s Credit Association. The third major difference we see is the risk awareness among unions, associations that are connected to Sweden Guarantee Association are experiencing a false sense of security and thereby take risks affecting the business.   Suggestions for future research: In this work the guarantee association in Gävleborg represents all affiliated unions to the Swedish association. A further study could include more of the compounds that are connected to Sweden's Credit Association, in order to get more width in the work. Another suggestion for further research in this area is to investigate members and banks views on credit unions, in order to see how knowledge and awareness of these associations differ between different regions.      Contribution of the thesis: The essay has increased the understanding of the factors that may be crucial to the success of this type of organizations. We have found that the management of credit guarantee associations must be involved in managing the business and establish guidelines. They must also ensure that employees are risk aware and not take unnecessary risks.   Key words: Credit Guarantee, small businesses, creditors, assets, organizational structure.

Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad väcktes vårt intresse för att studera entreprenörskap inom detta område. Genom att konkurrensutsätta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vårdmarknaden och valde att titta på sjukgymnaster vilket är en grupp som finns som privata aktörer i olika former på denna marknad. Syftet med denna rapport är att få en förståelse för hur det är att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som är viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare. Vi har intervjuat åtta sjukgymnaster, varav sex är privat praktiserande med en så kallad ersättningsetablering. Vi har även intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sälja företaget och istället arbeta kvar som verksamhetschef. Några av de teorier som har använt oss av utifrån vårt resultat är Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om små företagarens identitetsarbete. Vidare har vi använt oss av marknadsföringsteorier inom nätverk, word of mouth och diversifiering. Slutsatsen av studien är att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare än den som företagare. Drivkraften till att starta eget företag som sjukgymnast är ett större mått av frihet, möjligheten till att arbeta mer effektivt samt att kunna tjäna mer pengar. Kunddiversifiering är viktigt för att kunna expandera och klara sig bättre på en ombytlig marknad. Vidare har det framkommit att det är viktigt att bevara och skaffa nya kontakter. Slutligen kom vi fram till att word of mouth är det vanligaste sättet att marknadsföra sig på som privat praktiserande sjukgymnast.

Småföretagen kan ses som en viktig del av samhällsekonomin i Sverige då de utgör 98 procent av Sveriges företag. Deras överlevnad kan därför vara betydelsefull, bl.a. som arbetsgivare. Men vilka är då dessa småföretagare: är det möjligt att se dem som jämförbara homogena grupper av individer i homogena branscher? Vi har därför i denna studie undersökt vilka dessa småföretagare är i en homogen bransch som plastindustribranschen och hur småföretagarna verkar i sitt företagande. Studien avgränsades till att endast omfatta företagare från de riktigt små aktiebolagen, mikroföretagen, med 2-9 anställda inom plastindustrin. Urvalet är gjort utifrån företagens medlemskap i Svensk Plastindustriförening (SPIF). Företagarna studerades utifrån sina styrelseuppdrag i urvalets plastindustriföretag. Ledningsskifte kan utgöra en stor och omvälvande förändring för ett litet företag, vanligen familjeföretag, då ofta både ledning och ägare byts. Vi har därför i studien gjort jämförelser mellan tre grupperingar av företag: de som genomfört ledningsskifte, de som troligen kommer att göra ledningsskifte inom en nära framtid och de som troligen inte kommer att göra ledningsskifte inom en nära framtid, för att se om det fanns några skillnader mellan dessa grupper. Dessa tre grupper studerades utifrån olika dimensioner som antal anställda, omsättning, könsfördelning, styrelsepositioner och kön, mikroföretagens ålder, ledningsstruktur, företagarnas ålder, familjeföretagande eller kompanjoner samt multipelt företagande. Det visade sig att det inte förelåg några entydiga skillnader mellan de tre grupperingarna av företag varför vi inte kan se att ledningsskifte har avgörande betydelse för mikroföretag i plastbranschen. Studiens resultat visade att det var svårt att se plastbranschens mikroföretagare som en homogen jämförbar grupp då de var mycket olika i sitt företagande trots vissa likheter. Överraskande många företagare kunde beskrivas som multipla företagare, vilket bidrar till svårigheten att se dem som homogen grupp då de är verksamma inom många olika branscher och verksamheter. Detta föranleder oss att se multipla mikroföretagare som ett område som borde studeras närmare.