<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, ekonomistyrning, Kurskod 2FE 90E Metod och examensarbete, VT 2010.</p><p> </p><p> </p><p><strong>Titel:                                                        </strong>Konkurrenskraft genom rätt strategier. En kvalitativ studie om småföretagens konkurrensstrategier inom den svenska trycksaksbranschen.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Bakgrund:                                                </strong>Varje företag har idag konkurrensstrategier vare sig de är medvetna eller omedvetna. Vikten av att ha en stark konkurrenskraft är stor inom en sådan bransch som trycksaksbranschen.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Författare:                                               </strong>Peter Andersen och Dragan Vergic<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Handledare:                                             </strong>Dr.<strong> </strong>Magnus Willesson<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte:                                                       </strong>Syftet med studien är ta reda på vilka konkurrensstrategier som de undersökta företagen använder sig av samt om de med hjälp av dessa strategier har lyckats upprätthålla en uthållig konkurrensfördel.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Avgränsningar:                                        </strong>Vi avgränsar oss till att undersöka tre företag samt att vi enbart fokuserar oss på ämnen runt konkurrensstrategier.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod:                                                     </strong>Vår studie har utgått ifrån en abduktiv ansats. Vidare har vi använt oss av en kvalitativ metod och upplysningar har insamlats genom intervjuer.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsatser:                                               </strong>Alla företag har tydliga strategier för vad de gör även om dessa är outtalade. De tydligaste strategierna hos alla tre företagen är: hög kundservice, hög kvalitet på produkterna samt hög kompetens inom företaget. Med hjälp av dessa strategier har våra fallföretag lyckats nå hållbara konkurrensfördelar inom branschen.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:                </strong>Ett förslag till vidare forskning är att göra en liknande undersökning på de större företagen inom tryckeribranschen för att få reda på vilken skillnad det är på konkurrensstrategierna mellan de små företagen och de stora inom trycksaksbranschen i Sverige.<strong></strong></p>

<p>I denna kandidatuppsats genomförs en studie på två småföretag som verkar inom den svenska modebranschen. Syftet med denna undersökning är att genom två fallstudier undersöka vilka konkurrensstrategier som är avgörande för att småföretag ska lyckas etablera sig inom den svenska modemarknaden. Syftet med undersökningen är även att ta reda på om de företagen som undersöks i studien använder sig av de strategier som beskrivs i teorin.</p><p>Intresset för modet i Sverige är stort och ökar då bevakningen från media tilltar. Det allra flesta företag som verkar inom den svenska modeindustrin är små med endast ett fåtal anställda. Trots det stigande intresset för mode har småföretagen svårt att etablera sig och möter många hinder och en accelererande konkurrens.</p><p>För att besvara syftet har en fallstudie genomförts på företagen Papagaio AB och Gram. Genom intervjuer har vi fått information kring vilka strategier som företagen använt sig av vid deras respektive etablering. Den teori som använts i studien utgår ifrån Michael E. Porters teorier om konkurrensstrategier.</p><p>Resultatet från undersökningen visar att de undersökta företagen använder sig främst av allmänna konkurrensstrategier där differentiering anses vara den mest effektiva. Företagen tillämpar även konkurrensstrategins dimensioner. Resultatet visar även att de småföretag vi valt att undersöka använder sig av Porters teorier kring konkurrensstrategierna.</p><p>Vi anser att de undersökta företagen utnyttjar strategierna men det kan vara så att företagen inte är fullt medvetna om det. Strategierna återfinns i det dagliga arbetet men utan att det reflekteras eller att arbetet är styrt efter tillvägagångssättet i strategierna.</p>

Sammanfattning Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, ekonomistyrning, Kurskod 2FE 90E Metod och examensarbete, VT 2010.     Titel:                                                        Konkurrenskraft genom rätt strategier. En kvalitativ studie om småföretagens konkurrensstrategier inom den svenska trycksaksbranschen.   Bakgrund:                                                Varje företag har idag konkurrensstrategier vare sig de är medvetna eller omedvetna. Vikten av att ha en stark konkurrenskraft är stor inom en sådan bransch som trycksaksbranschen.   Författare:                                               Peter Andersen och Dragan Vergic   Handledare:                                             Dr. Magnus Willesson   Syfte:                                                       Syftet med studien är ta reda på vilka konkurrensstrategier som de undersökta företagen använder sig av samt om de med hjälp av dessa strategier har lyckats upprätthålla en uthållig konkurrensfördel.   Avgränsningar:                                        Vi avgränsar oss till att undersöka tre företag samt att vi enbart fokuserar oss på ämnen runt konkurrensstrategier.   Metod:                                                     Vår studie har utgått ifrån en abduktiv ansats. Vidare har vi använt oss av en kvalitativ metod och upplysningar har insamlats genom intervjuer.   Slutsatser:                                               Alla företag har tydliga strategier för vad de gör även om dessa är outtalade. De tydligaste strategierna hos alla tre företagen är: hög kundservice, hög kvalitet på produkterna samt hög kompetens inom företaget. Med hjälp av dessa strategier har våra fallföretag lyckats nå hållbara konkurrensfördelar inom branschen.   Förslag till fortsatt forskning:                Ett förslag till vidare forskning är att göra en liknande undersökning på de större företagen inom tryckeribranschen för att få reda på vilken skillnad det är på konkurrensstrategierna mellan de små företagen och de stora inom trycksaksbranschen i Sverige.

I denna kandidatuppsats genomförs en studie på två småföretag som verkar inom den svenska modebranschen. Syftet med denna undersökning är att genom två fallstudier undersöka vilka konkurrensstrategier som är avgörande för att småföretag ska lyckas etablera sig inom den svenska modemarknaden. Syftet med undersökningen är även att ta reda på om de företagen som undersöks i studien använder sig av de strategier som beskrivs i teorin. Intresset för modet i Sverige är stort och ökar då bevakningen från media tilltar. Det allra flesta företag som verkar inom den svenska modeindustrin är små med endast ett fåtal anställda. Trots det stigande intresset för mode har småföretagen svårt att etablera sig och möter många hinder och en accelererande konkurrens. För att besvara syftet har en fallstudie genomförts på företagen Papagaio AB och Gram. Genom intervjuer har vi fått information kring vilka strategier som företagen använt sig av vid deras respektive etablering. Den teori som använts i studien utgår ifrån Michael E. Porters teorier om konkurrensstrategier. Resultatet från undersökningen visar att de undersökta företagen använder sig främst av allmänna konkurrensstrategier där differentiering anses vara den mest effektiva. Företagen tillämpar även konkurrensstrategins dimensioner. Resultatet visar även att de småföretag vi valt att undersöka använder sig av Porters teorier kring konkurrensstrategierna. Vi anser att de undersökta företagen utnyttjar strategierna men det kan vara så att företagen inte är fullt medvetna om det. Strategierna återfinns i det dagliga arbetet men utan att det reflekteras eller att arbetet är styrt efter tillvägagångssättet i strategierna.

Titel: ”Man vs. Robot” - En studie om hur organisationer hanterar anställdas kompetens i allt mer automatiserade verksamheter. Författare: Michelle Bredhammar och Amanda Färm Handledare: Olle Duhlin Examinator: Hans Wessblad Kurs: Företagsekonomi III – organisation, examensarbete, Human Resource Management, Linnéuniversitetet, VT 2018 Syfte och forskningsfrågor Syftet med studien är att identifiera hur organisationer hanterar kompetensen hos sina anställda i allt mer automatiserade verksamheter. Vi ämnar med den här studien att skapa förståelse för de utmaningar som personer i ledande positioner står inför med att hantera kompetens vid implementering av automation. Utifrån det här syftet skapades en forskningsfråga: • Hur hanterar organisationer anställdas kompetens i allt mer automatiserade verksamheter? Metod Studien är genomförd utifrån en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Den empiriska datainsamlingen har skett i form av åtta semi-strukturerade intervjuer varav en skedde i form av en telefonintervju. Slutsatser Vi har kunnat identifiera flera olika tillvägagångssätt och även utmaningar som personer i ledande positioner kommer få ta del av när det ny teknik implementeras. De här tillvägagångssätten och utmaningarna är avgörande för hur organisationer kommer hantera anställdas kompetens i allt mer automatiserade verksamheter. Vidare har vi kunnat utläsa att mycket av den automation vi har fått ta del av i den här studien har varit lovande för att kunna göra tillverkningsprocessen helt automatiserad. Däremot upplever vi att på grund av att den mänskliga faktorn som fortfarande saknas i dagens teknik, går det inte att använda automatisering fullt ut. Automatisering kan exempelvis inte i dagsläget utföra kvalitetskontroller och liknande på produkter, utan det kräver en mänsklig kreativitet och flexibilitet. Vi ser därför i dagsläget ingen nära framtid som påvisar att anställda kommer bli ersatta av maskiner eller robotar. Nyckelord Automation, Kompetens, Konkurrensstrategier. / Purpose and research questions The purpose of the study is to identify how organizations handle their employee’s skills in increasingly automated activities. With this essay, we aim to create an understanding of the challenges facing people in leading positions with regards to managing skills in implementing automation. Based on this objective, a research question was created: • How do organizations manage employees' competence in increasingly automated activities? Method The study is conducted on the basis of a qualitative research method with a deductive approach. The empirical data collection has taken the form of eight semi-structured interviews, one of which took place in the form of a telephone interview. Conclusions We have been able to identify several different approaches and even challenges that people in leading positions will get acquainted with when new technology is implemented. These approaches and challenges are crucial for how organizations will handle employee skills in increasingly automated businesses. Furthermore, we have been able to read that much of the automation we have examined in this study has been promising to make the manufacturing process fully automated. However, we cannot fully use automation because the human factor is still lacking in today's technology. For example, automation cannot currently perform quality controls and such on products, it requires human creativity and flexibility. Therefore, we currently do not see a close future demonstrating that employees will be replaced by machines or robots. Keywords Automation, Competence, Competition Strategies

<p>Syfte: På dagens fastighetsmäklarbransch finns det olika aktörer och samtliga säljare ställs inför ett val då de ska sälja sin bostad, sälja själv, genom en kontorsmäklare eller genom en Internetmäklare. Mitt syfte med uppsatsen är att öka kunskapen om Internetmäklare och dess förhållande till kontorsmäklare. För att kunna uppnå syftet har jag arbetat utifrån frågeställningen på vilket sätt kontorsmäklarens tjänst skiljer sig från Internetmäklarens tjänst.</p><p>Metod: För att besvara min frågeställning har jag valt att arbeta utifrån en hermeneutiskt utgångspunkt. Genom att utföra 4 personliga intervjuer samt 30 telefonintervjuer har jag kunnat skapa en bild av hur marknaden ser ut idag. Hur allmänheten ser på situationen har jag kunnat få fram genom att genomföra en enkätundersökning med frågor kring en potentiell bostadsförsäljning. Den teori jag valt att behandla i studien berör tjänsteutveckling samt konkurrensstrategier. Resultaten från dessa intervjuer samt enkätundersökningen har redovisats i löpande text för att sedan vävas samman med teoridelen i ett avslutande analys kapitel.</p><p>Resultat & slutsats: I dagsläget finns det en okunskap hos allmänheten kring Internetmäklare samt vad de har att erbjuda. Kontorsmäklarna har inte accepterat Internetmäklarnas position på marknaden och lever efter tron att Internetmäklare endast tar från självsäljarna och att de inte utgör ett direkt hot. Internetmäklarna i sin tur ser sig som ett komplement till kontorsmäklarna och anser att det är viktigt att arbeta tillsammans för att inta en accepterad position på marknaden. Internetmäklare är här för att stanna men behöver stärka sin position på marknaden och bli accepterade av allmänheten samt sina konkurrenter.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Att titta närmare på hur Internetmäklarna på bästa sätt kan ta sig in på marknaden. En mer grundlig undersökning av dessa företag skulle bidra till att marknaden på ett bättre sätt skulle kunna acceptera Internetmäklare som ett alternativ. Att om några år studera utvecklingen för Internetmäklarna är ett annat förslag.</p><p>Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till att informera om att det finns andra aktörer på marknaden än kontorsdrivna fastighetsmäklarföretag. Det visar nyexaminerade att mäklare att det finns olika former av fastighetsmäklare samt att det går att arbeta på olika sätt. Främst bidrar uppsatsen till att understryka att ett tjänsteföretag aldrig slutar att utvecklas.</p>

No description available.

No description available.

Syfte: På dagens fastighetsmäklarbransch finns det olika aktörer och samtliga säljare ställs inför ett val då de ska sälja sin bostad, sälja själv, genom en kontorsmäklare eller genom en Internetmäklare. Mitt syfte med uppsatsen är att öka kunskapen om Internetmäklare och dess förhållande till kontorsmäklare. För att kunna uppnå syftet har jag arbetat utifrån frågeställningen på vilket sätt kontorsmäklarens tjänst skiljer sig från Internetmäklarens tjänst. Metod: För att besvara min frågeställning har jag valt att arbeta utifrån en hermeneutiskt utgångspunkt. Genom att utföra 4 personliga intervjuer samt 30 telefonintervjuer har jag kunnat skapa en bild av hur marknaden ser ut idag. Hur allmänheten ser på situationen har jag kunnat få fram genom att genomföra en enkätundersökning med frågor kring en potentiell bostadsförsäljning. Den teori jag valt att behandla i studien berör tjänsteutveckling samt konkurrensstrategier. Resultaten från dessa intervjuer samt enkätundersökningen har redovisats i löpande text för att sedan vävas samman med teoridelen i ett avslutande analys kapitel. Resultat &amp; slutsats: I dagsläget finns det en okunskap hos allmänheten kring Internetmäklare samt vad de har att erbjuda. Kontorsmäklarna har inte accepterat Internetmäklarnas position på marknaden och lever efter tron att Internetmäklare endast tar från självsäljarna och att de inte utgör ett direkt hot. Internetmäklarna i sin tur ser sig som ett komplement till kontorsmäklarna och anser att det är viktigt att arbeta tillsammans för att inta en accepterad position på marknaden. Internetmäklare är här för att stanna men behöver stärka sin position på marknaden och bli accepterade av allmänheten samt sina konkurrenter. Förslag till fortsatt forskning: Att titta närmare på hur Internetmäklarna på bästa sätt kan ta sig in på marknaden. En mer grundlig undersökning av dessa företag skulle bidra till att marknaden på ett bättre sätt skulle kunna acceptera Internetmäklare som ett alternativ. Att om några år studera utvecklingen för Internetmäklarna är ett annat förslag. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till att informera om att det finns andra aktörer på marknaden än kontorsdrivna fastighetsmäklarföretag. Det visar nyexaminerade att mäklare att det finns olika former av fastighetsmäklare samt att det går att arbeta på olika sätt. Främst bidrar uppsatsen till att understryka att ett tjänsteföretag aldrig slutar att utvecklas.

<p>Bakgrunden börjar med att ta upp den svenska elmarknadens historia där Vattenfall har varit den dominerande aktören. Elmarknaden är sedan 1996 avreglerad, vilket innebar att elhandelssidan och produktionssidan är utsatt för konkurrens. Elmarknaden präglas av tre stora elhandelsföretag som har ungefär hälften av marknaden. De andra elhandelsföretagen måste nyttja strategier för att konkurrera mot de stora elhandelsföretagen samtidigt som konkurrensen möjligen är orättvis. Uppsatsens frågeställningar är: Hur ser konkurrensvillkoren ut på elmarknaden? Vad har de olika elhandelsföretagen för konkurrensstrategier? Hur använder elhandelsföretagen sina konkurrensstrategier för att bemöta andra elhandelsföretag? Syftet är att jämföra likheter och skillnader mellan elhandelsföretagens strategier för att försöka förstå och diskutera vad detta beror på. De teorier som har använts i uppsatsen är Porters branschstrukturanalys, Strategiska grupper, samt konkurrensstrategier. För att besvara syftet har vi använt oss av en fallstudie där intervjuer gjorts på de undersökta företagen. Ett snöbollsurval användes för att göra urvalet där de undersökta företagen är Vattenfall, E.ON, Fortum, Göteborg Energi Dinel, Telge Energi, GodEl, Kraft och Kultur, Kraftaktörerna samt O2. Dessa företag har delats in i tre kategorier beroende på hur stora de är. Vattenfall, E.ON och Fortum är de stora elhandelsföretagen. DinEl, Telge Energi samt GodEl är de mellanstora elhandelsföretagen. Kraft och Kultur, Kraftaktörerna samt O2 är de mindre elhandelsföretagen. Uppsatsen har kommit fram till att marknaden präglas av en hård konkurrens där kunderna oftast har fokus på ett lågt pris. De stora elhandelsföretagen agerar som marknadsledare där de försvarar sin kundstock. De stora elhandelsföretagen är lika i sin organisationsstruktur men har olika strategier. De mellanstora elhandelsföretagen är ganska olika i sin organisationsstruktur, dock har de försökt att hitta olika mervärden genom bland annat miljö och välgörenhet. Två av företagen är marknadsutmanare och en är marknadsnischare. De mindre elhandelsföretagen präglas av nischning, dock är ett av företagen en marknadsföljare. Skillnaderna bland elhandelsföretagen låg främst i vilken grad företagen är vertikalt integrerade samt i vilket utsträckning de gav service.</p>