År 1996 avreglerades den Svenska elmarknaden vilket innebar att elpriset övergick från att vara reglerat till att bli konkurrensutsatt. I denna uppsats analyseras elmarknaden och dess förändring i struktur och prisbildning sedan avregleringen. Detta görs genom en Structure-Conduct-Performance analys där marknadsprestationen ses ha ett samband med marknadsstrukturen. Marknadsprestationen belyses närmare genom en analys av konsument och producentöverskottet. Våpr slutsats är att inga välfärdsvinster har uppstått till följd av avregleringen utan snarare tvärtom, och det verkar inte heller bli en mer konkurrenskraftig marknad i framtiden.

<p><p>År 1996 avreglerades den Svenska elmarknaden vilket innebar att elpriset övergick från att vara reglerat till att bli konkurrensutsatt. I denna uppsats analyseras elmarknaden och dess förändring i struktur och prisbildning sedan avregleringen. Detta görs genom en Structure-Conduct-Performance analys där marknadsprestationen ses ha ett samband med marknadsstrukturen. Marknadsprestationen belyses närmare genom en analys av konsument och producentöverskottet. Våpr slutsats är att inga välfärdsvinster har uppstått till följd av avregleringen utan snarare tvärtom, och det verkar inte heller bli en mer konkurrenskraftig marknad i framtiden.</p></p>

<p>Bakgrunden börjar med att ta upp den svenska elmarknadens historia där Vattenfall har varit den dominerande aktören. Elmarknaden är sedan 1996 avreglerad, vilket innebar att elhandelssidan och produktionssidan är utsatt för konkurrens. Elmarknaden präglas av tre stora elhandelsföretag som har ungefär hälften av marknaden. De andra elhandelsföretagen måste nyttja strategier för att konkurrera mot de stora elhandelsföretagen samtidigt som konkurrensen möjligen är orättvis. Uppsatsens frågeställningar är: Hur ser konkurrensvillkoren ut på elmarknaden? Vad har de olika elhandelsföretagen för konkurrensstrategier? Hur använder elhandelsföretagen sina konkurrensstrategier för att bemöta andra elhandelsföretag? Syftet är att jämföra likheter och skillnader mellan elhandelsföretagens strategier för att försöka förstå och diskutera vad detta beror på. De teorier som har använts i uppsatsen är Porters branschstrukturanalys, Strategiska grupper, samt konkurrensstrategier. För att besvara syftet har vi använt oss av en fallstudie där intervjuer gjorts på de undersökta företagen. Ett snöbollsurval användes för att göra urvalet där de undersökta företagen är Vattenfall, E.ON, Fortum, Göteborg Energi Dinel, Telge Energi, GodEl, Kraft och Kultur, Kraftaktörerna samt O2. Dessa företag har delats in i tre kategorier beroende på hur stora de är. Vattenfall, E.ON och Fortum är de stora elhandelsföretagen. DinEl, Telge Energi samt GodEl är de mellanstora elhandelsföretagen. Kraft och Kultur, Kraftaktörerna samt O2 är de mindre elhandelsföretagen. Uppsatsen har kommit fram till att marknaden präglas av en hård konkurrens där kunderna oftast har fokus på ett lågt pris. De stora elhandelsföretagen agerar som marknadsledare där de försvarar sin kundstock. De stora elhandelsföretagen är lika i sin organisationsstruktur men har olika strategier. De mellanstora elhandelsföretagen är ganska olika i sin organisationsstruktur, dock har de försökt att hitta olika mervärden genom bland annat miljö och välgörenhet. Två av företagen är marknadsutmanare och en är marknadsnischare. De mindre elhandelsföretagen präglas av nischning, dock är ett av företagen en marknadsföljare. Skillnaderna bland elhandelsföretagen låg främst i vilken grad företagen är vertikalt integrerade samt i vilket utsträckning de gav service.</p>

Bakgrunden börjar med att ta upp den svenska elmarknadens historia där Vattenfall har varit den dominerande aktören. Elmarknaden är sedan 1996 avreglerad, vilket innebar att elhandelssidan och produktionssidan är utsatt för konkurrens. Elmarknaden präglas av tre stora elhandelsföretag som har ungefär hälften av marknaden. De andra elhandelsföretagen måste nyttja strategier för att konkurrera mot de stora elhandelsföretagen samtidigt som konkurrensen möjligen är orättvis. Uppsatsens frågeställningar är: Hur ser konkurrensvillkoren ut på elmarknaden? Vad har de olika elhandelsföretagen för konkurrensstrategier? Hur använder elhandelsföretagen sina konkurrensstrategier för att bemöta andra elhandelsföretag? Syftet är att jämföra likheter och skillnader mellan elhandelsföretagens strategier för att försöka förstå och diskutera vad detta beror på. De teorier som har använts i uppsatsen är Porters branschstrukturanalys, Strategiska grupper, samt konkurrensstrategier. För att besvara syftet har vi använt oss av en fallstudie där intervjuer gjorts på de undersökta företagen. Ett snöbollsurval användes för att göra urvalet där de undersökta företagen är Vattenfall, E.ON, Fortum, Göteborg Energi Dinel, Telge Energi, GodEl, Kraft och Kultur, Kraftaktörerna samt O2. Dessa företag har delats in i tre kategorier beroende på hur stora de är. Vattenfall, E.ON och Fortum är de stora elhandelsföretagen. DinEl, Telge Energi samt GodEl är de mellanstora elhandelsföretagen. Kraft och Kultur, Kraftaktörerna samt O2 är de mindre elhandelsföretagen. Uppsatsen har kommit fram till att marknaden präglas av en hård konkurrens där kunderna oftast har fokus på ett lågt pris. De stora elhandelsföretagen agerar som marknadsledare där de försvarar sin kundstock. De stora elhandelsföretagen är lika i sin organisationsstruktur men har olika strategier. De mellanstora elhandelsföretagen är ganska olika i sin organisationsstruktur, dock har de försökt att hitta olika mervärden genom bland annat miljö och välgörenhet. Två av företagen är marknadsutmanare och en är marknadsnischare. De mindre elhandelsföretagen präglas av nischning, dock är ett av företagen en marknadsföljare. Skillnaderna bland elhandelsföretagen låg främst i vilken grad företagen är vertikalt integrerade samt i vilket utsträckning de gav service.

I denna uppsats skapar vi en modell för forwardkurvan på den nordiska elmarknaden. Vårt mål är attskapa en modell som är lättanvänd och inte kräver kunskaper om dynamiken hos elpriset. Vår modellär baserad på en modell av Benth, Koekebakker &amp; Ollmar (2007) men justeras med avseende på vårakrav om en lättanvänd modell. Vi validerar vår modell och nner att den har möjlighet att föutspåpriset på ett kvartlaskontrakt med en felmarginal på 1.1 procent. Vi lyckas förutspå en säsongsvariationutan att specikt ange en funktion för säsongsvariationen.

Machine learning models has gained traction as an effective tool for short-term electricity price forecasting, namely day ahead and hourly price forecasting. Efficient and accurate forecasting is crucial for demand and capacity planning to ensure stability and optimal use of resources. This project applies two proven machine learning models, LSTM and TCN, to electricity futures contracts in the Swedish pricing areas SE1 and SE3. Future contracts are used to secure the price of electricity in the future. A multivariate time series of fundamental data that correlates with electricity prices is used as input for the forecasting. Fur- thermore, a portfolio approach for hedging is evaluated based on the predictive performance of the models. The forecasting accuracy of the multivariate TCN model outperform the LSTM model. The optimal hedging strategy based on the TCN model indicated potential cost savings of 1.43% compared to a benchmark method. / Maskininlärnings modeller har vunnit mark som effektiva verktyg för att prognosticera kortsiktiga elpriser, för dagen före och timpriser. Effektiv och korrekt prognosticering är viktigt för att skatta behovs- och kapacitetsplanering för optimal resursanvändning. Det här projektet applicerar två välbeprövade modeller, LSTM och TCN, för att prognosticera terminskontrakt i de två svenska pris- områdena SE1 och SE3. Terminskontrakt används för att säkra elpriser i framtiden. En tidsserie, med flera variabler av fundamental data som korrelerar med elpriser, används för att prognosticera elpriser. Vidare utvärderas en portfölj approach för prissäkring baserat på prognoserna från modellerna. TCN modellen gav högre noggrannhet än LSTM modellen. Optimal prissäkringsstrategi baserad på TCN modeller resulterade i 1.43% lägre elpriser jämfört med bench- marks.

The purpose of this bachelor thesis was, together with the company Tvinn, to develop a smart charging system in python that accurately predicts the electrical prices in Sweden electrical zone SE3 seven days ahead of time with an hourly frequency. The first objective was to acquire what parameters influence the electrical price in SE3, then continuously download all relevant historical data with API:s and lastly choose an appropriate forecast model. The final product that was constructed were two hybrid models that utilizes an XGBoost, Deeplearning RigedCv algorithms. The models created did not achieve the set up accuracy goal but is a good indicator as to how the price generally behaves daily.

Electricity production from renewable energy resources such as wind energy and photovoltaics is variable. Integration of these intermittent resources into the electricity system leads to new challenges in how to manage imbalance between supply and demand on the grid. One way to meet these challenges is to develop so-called smart grid solutions. One idea, called demand response, is to adjust the amount or timing of energy consumption, e.g. by control of household appliances, to provide flexibility that could be used to balance the grid. In aggregate, when applied to many units across the system, large volumes of energy could be made available when needed and this grid flexibility can be used as a product on the electricity regulation market. Despite the potential benefits, the number of demand response bids is currently low. The aim of this thesis is to identify barriers in the Swedish regulation market, and togive Sweden's transmission system operator, Svenska kraftnät, recommendations on how to facilitate implementations of the technique. This has been done throughliterature studies and a wide range of interviews with people within the electricity market sector. The results indicate that a combination of several elements in the complex energy system impede the introduction of demand response. The main issues are related to market regulations and profitability difficulties. The authors recommend that Svenska kraftnät lowers the minimum bid size in all of the Swedish bidding areas, and adjusts the balance responsibility agreement and the system of balancing settlement.

This thesis examines how an econometric model, which allows for simultaneity, performs when estimating electricity supply and demand on the Swedish aggregated electricity market, divided into its four price areas. Previous research and theory points to the importance of taking simultaneity into consideration when estimating simultaneous equation models. The purpose of the thesis is to clarify whether a simultaneous equation model is adequate for estimation of the Swedish electricity market. To answer the question, the existence of simultaneity between electricity price and quantity (produced and consumed electricity) is examined. Regression analyses are performed for each price area and the coefficients are estimated with 2SLS, while Hausman tests and F-tests are carried out to unveil potential simultaneity. The results show that the performance of the model of the thesis varies: the coefficients of the price variables in the demand functions are never statistically significant, while the coefficients of the monthly dummy variables in most cases have expected signs and are statistically significant, especially during summer. Regarding the supply side, the results show that net export have the expected positive statistically significant effect on quantity of electricity supplied in price areas 2, 3, and 4, while the signs and significance of the coefficients of the price variables varies. A price increase in area 3 has a statistically significant positive effect on supply in all areas, while the price of area 4 has a statistically significant negative effect on supply in area 3 and 4. A price increase in area 1 leads to a statistically significant positive effect on supply only in area 2, while such a change in the price of area 2 is associated with a statistically significant decrease of the supply in that same area. As to simultaneity between price and quantity demanded, the Hausman tests gives sufficient evidence to conclude that simultaneity exists in all price areas. Similarly, on the supply side the performed F-tests result in clear evidence of existence of simultaneity. / Denna uppsats undersöker hur en ekonometrisk modell som tar hänsyn till simultanitet presterar vid estimering av utbjuden och efterfrågad kvantitet av elektricitet på den svenska aggregerade elmarknaden, uppdelad efter de fyra elområdena. Tidigare forskning och teori visar på betydelsen av att ta simultanitet i beaktning när simultana ekvationsmodeller estimeras. Uppsatsen syftar till att klarlägga om en simultan ekvationsmodell är lämplig för estimering av den svenska elmarknaden. För att få svar på frågan undersöks om det förekommer simultanitet mellan elpris och kvantitet (producerad och konsumerad el). Regressionsanalyser utförs för varje elområde och koefficienterna skattas med hjälp av 2SLS, medan Hausmantest och F-test utförs för att upptäcka eventuell simultanitet. Uppsatsens modell levererar varierande resultat: i efterfrågeekvationerna är prisvariabeln aldrig statistiskt signifikant medan månadsvariablerna i de flesta fall har förväntat tecken och är statistiskt signifikanta, framför allt under sommarhalvåret. För utbudssidan visar resultatet att nettoexport har väntad positiv statistiskt signifikant effekt på utbjuden kvantitet i elområde 2, 3 och 4, medan tecken och signifikans för prisvariablernas koefficienter varierar. En ökning av priset i område 3 leder till en statistiskt signifikant utbudsökning i alla områden, medan priset i område 4 har en statistiskt signifikant negativ effekt på utbudet i område 3 och 4. En prisökning i elområde 1 leder endast till en statistiskt signifikant positiv utbudsökning i område 2, medan en prisökning i elområde 2 i stället endast leder till en statistiskt signifikant utbudsminskning i samma område. Vad gäller simultanitet mellan pris och kvantitet på efterfrågesidan visar Hausmantesten att det finns tillräckligt starka statistiska bevis för att påstå att simultanitet förekommer i alla elområden. Även för utbudssidan resulterar de utförda F-testen i tydliga bevis för förekomst av simultanitet.

Sammanfattning Elförsörjning är en av samhällets mest vitala funktioner och el förbrukas daligen av konsumenter. För att konsumentens ska kunna elförsörjas krävs det bland annat att denne ingår avtal om köp av el med elhandelsbolaget. Avtalet ålägger konsumenten en betalningsskyldighet för den förbrukade elen. Försummar konsumenten sin betalningsskyldighet kan elhandelsbolaget, i enlighet med 11 kapitlet ellagen och avtalet, vara berättigat att vidta avbrott i elöverföringen. För att rätten till avbrott i elöverföringen ska få vidtas krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda. Dessa förutsättningar utgör en del av konsumentskyddet på elmarkanaden och elhandelsbolaget hindras därmed från att hur som helst vidta avbrott i elöverföringen. Detta konsumentskydd består av ett antal förutsättningar och är alla förutsättningar inte uppfyllda får avbrott i elöverföringen inte vidtas. Exempel på när avbrott i elöveföringen inte får vidtas är när socialnämnden åtar sig betalningsansvaret för elskulden. I realiten torde enbart vissa ekonomiskt utsatta konsumenter beröras av bestämmelserna om avbrott i elöverföringen. Därmed torde socialnämndens betalningsåtagande vara avgörande för dennes fortsatta rätt till el. Socialnämnden beviljar enbart ekonomiskt bistånd som sista möjliga utväg. Därmed kommer enbart vissa av de ekonomiskt utsatta konsumenterna att behålla rätten till el medan övriga berövas denna rätt. Elhandelsbolagets rätt till avbrott i elöverföringen tillförsäkras redan genom lag vilket innebär att standardavtalet är överflödigt. Avtalets grundläggande funktion är att kunna garantera att konsumenten betalar. Därmed bör konsumentens betalningsskyldighet lagstadgas. / Abstract Electricity supply is one of society's most vital functions and electricity is daily consumed by consumers. To be supplied with electricity the consumer must enter into a contract agreement with the electricity trading company. The contract imposes the consumer to pay for the consumed electricity. If the consumer neglects to pay the electricity trading compa-ny may be, in accordance with chapter 11 The Electricy Act and the contract, entitled to discontinue the electricity transmission. Before the company terminates the electricity transmission certain conditions must be met. These conditions are part of the consumer protection on the electricity market and consequently the electricity trading company is hindered from taking unfound disconnection. This protection consists of a set of condi-tions and for the disconnection to be justified all of those conditions must be met. An ex-ample of a condition that hinders the electricity company from pursuing disconnection is if the Social Welfare Board agrees to take on the liability for the electricity debt. In reality on-ly some economically vulnerable consumers are going to be affected by the provisions re-garding disconnection of transmission of electricity. In such cases the Social Welfare Boards’ commitment to pay is crucial for the consumers’ right to continuing consuming electricity. The Social Welfare Board grants the financial assistance as a last possible resort. Therefore only some of the most financially vulnerable consumers will be able to retain electricity, while others are deprived of this right. The Electricity Trading Company’s right to disconnect the transmission of electricity is en-sured already by law which means that the contract is superfluous. The Contracts’ basic function is to ensure that the consumer pays. Therefore the consumers’ obligation to pay should in an explicit manner be legislated.