I projektet kartläggs elanvändningen i Uppsala kommun baserat på data från kommunens egna fastigheter. Syftet var att öka kunskapen och informationen kring hur kommunens elanvändning ser ut; dels totalt sett och dels på mer detaljerad nivå. För att få tillgång till en mer detaljerad bild över elanvändningen och se olika konsumtionsmönster kategoriserades datan utifrån verksamhet och geografi. Vidare har även projekt haft som avsikt att resulterande eldata ska kunna ligga som grund för klimat- och energisimuleringar, samt vidare forskning och arbeten inom området. Fastigheterna vars elanvändning har kartlagts ägs av olika kommunala bolag, vilka har Vattenfall AB och Eon som elleverantörer. Från elleverantörerna har eldata, i den mån den funnits tillgänglig, hämtats ut från respektive elabonnemang. Den resulterande kartläggning består av 799 olika elabonnemang, från 13 kommunala bolag av totalt sett cirka 3000 aktiva elabonnemang som existerar. Att endast 799 kunde ingå i denna kartläggning beror på sekretess- och tillgänglighetsproblematik med leverantörer. I och med detta har även en projektstruktur utvecklats med intention att underlätta för framtida, vidare, kartläggning. Projektstrukturen består av instruktioner och styrdokument för guidning. Utifrån sammanställd eldata skapades flertalet lastprofiler som exemplifierar kommunens elanvändning, både totalt sett och för olika verksamhetsindelningar. Slutligen konstateras att, trots det låga antalet tillgängliga elabonnemang, kan trender och konsumtionsmönster identifieras. Men för att få en helhetsbild och fullständig kartläggning över elanvändningen behövs register över kommunens verksamheter samt ett bättre samarbete med elleverantörer.

Problem Att få användarna i hushåll att konsumera och använda el hållbart är en del av utvecklandet av ett smart elnät. Detta menar man ska möjliggöras med tekniska lösningar, som digitala verktyg. Forskning menar dock att vi måste förstå mer än bara möjligheten och belyser vikten av att förstå hur digitala verktyg ska användas för att möjliggöra ett smart elnät. Vi bör inte bortse ifrån är att digitala verktyg står i relation till användaren och kräver därmed förståelse för användarens behov och hur dessa kan bemötas med digitala verktyg för att användaren ska konsumera och använda el hållbart. Syfte Studien syftar till att öka förståelsen för hur och varför universitetsstudenter av Generation Z resonerar och agerar som de gör kring sin elkonsumtion och elanvändning i hemmet. Detta för att förstå deras behov kring deras elkonsumtion och elanvänding och belysa hur de ska konsumera och använda el hållbart med hjälp av digitala verktyg. Metod Studien bygger på en kvalitativ studie baserad på en abduktiv ansats där data bygger på enskilda semistrukturerade intervjuer med universitetsstudenter av Generation Z för att förstå hur de förhåller sig till sin elanvändning och elkonsumtion. Innehållsanalys har sedan tillämpats. Slutsats Uppsatsens resultat visar på att gruppen inte gör många aktiva beslut för att konsumera och använda el hållbart till följd av deras attityd vilket kan förklaras med deras bekvämlighet och okunskap. Detta är något digitala verktyg kan bemöta genom att på ett tvingande sätt driva ett hållbart beteende. Vi ser därför att ett smart elnät kan möjliggöras med passiv användare som konsumera och använder el på ett hållbart sätt som är värdefullt för dem.

This thesis examines how an econometric model, which allows for simultaneity, performs when estimating electricity supply and demand on the Swedish aggregated electricity market, divided into its four price areas. Previous research and theory points to the importance of taking simultaneity into consideration when estimating simultaneous equation models. The purpose of the thesis is to clarify whether a simultaneous equation model is adequate for estimation of the Swedish electricity market. To answer the question, the existence of simultaneity between electricity price and quantity (produced and consumed electricity) is examined. Regression analyses are performed for each price area and the coefficients are estimated with 2SLS, while Hausman tests and F-tests are carried out to unveil potential simultaneity. The results show that the performance of the model of the thesis varies: the coefficients of the price variables in the demand functions are never statistically significant, while the coefficients of the monthly dummy variables in most cases have expected signs and are statistically significant, especially during summer. Regarding the supply side, the results show that net export have the expected positive statistically significant effect on quantity of electricity supplied in price areas 2, 3, and 4, while the signs and significance of the coefficients of the price variables varies. A price increase in area 3 has a statistically significant positive effect on supply in all areas, while the price of area 4 has a statistically significant negative effect on supply in area 3 and 4. A price increase in area 1 leads to a statistically significant positive effect on supply only in area 2, while such a change in the price of area 2 is associated with a statistically significant decrease of the supply in that same area. As to simultaneity between price and quantity demanded, the Hausman tests gives sufficient evidence to conclude that simultaneity exists in all price areas. Similarly, on the supply side the performed F-tests result in clear evidence of existence of simultaneity. / Denna uppsats undersöker hur en ekonometrisk modell som tar hänsyn till simultanitet presterar vid estimering av utbjuden och efterfrågad kvantitet av elektricitet på den svenska aggregerade elmarknaden, uppdelad efter de fyra elområdena. Tidigare forskning och teori visar på betydelsen av att ta simultanitet i beaktning när simultana ekvationsmodeller estimeras. Uppsatsen syftar till att klarlägga om en simultan ekvationsmodell är lämplig för estimering av den svenska elmarknaden. För att få svar på frågan undersöks om det förekommer simultanitet mellan elpris och kvantitet (producerad och konsumerad el). Regressionsanalyser utförs för varje elområde och koefficienterna skattas med hjälp av 2SLS, medan Hausmantest och F-test utförs för att upptäcka eventuell simultanitet. Uppsatsens modell levererar varierande resultat: i efterfrågeekvationerna är prisvariabeln aldrig statistiskt signifikant medan månadsvariablerna i de flesta fall har förväntat tecken och är statistiskt signifikanta, framför allt under sommarhalvåret. För utbudssidan visar resultatet att nettoexport har väntad positiv statistiskt signifikant effekt på utbjuden kvantitet i elområde 2, 3 och 4, medan tecken och signifikans för prisvariablernas koefficienter varierar. En ökning av priset i område 3 leder till en statistiskt signifikant utbudsökning i alla områden, medan priset i område 4 har en statistiskt signifikant negativ effekt på utbudet i område 3 och 4. En prisökning i elområde 1 leder endast till en statistiskt signifikant positiv utbudsökning i område 2, medan en prisökning i elområde 2 i stället endast leder till en statistiskt signifikant utbudsminskning i samma område. Vad gäller simultanitet mellan pris och kvantitet på efterfrågesidan visar Hausmantesten att det finns tillräckligt starka statistiska bevis för att påstå att simultanitet förekommer i alla elområden. Även för utbudssidan resulterar de utförda F-testen i tydliga bevis för förekomst av simultanitet.

Studien ämnar att tillgängliggöra kunskap om svenska hushålls konsumtionsbeteenden i en ekonomiskt svår tid; en tid präglad av hög inflation och höga elpriser. Kunskap och förståelse för svenska hushålls konsumtionsbeteenden är en avgörande faktor för att Sverige ska nå uppställda klimatmål – genom träffsäkra policyer och utveckling av klimatsmarta verktyg.   Genom en litteraturstudie, enkätundersökning samt semi-strukturerade intervjuer har detta utretts och av detta framgår att majoriteten av svenska hushåll har minskat sin elkonsumtion utan att uppfatta att denna förändring har en stor påverkan på livskvalitet. Det framgår även att 59% hushåll som minskat sin elkonsumtion inte uppskattar att deras elkonsumtion kommer att återgå till högre nivåer i det fall då priserna sjunker. Det kartläggs även att det bland svenska hushåll råder en hög kunskapsnivå som är en avgörande faktor för att medvetenheten även ska mynna ut i träffsäkra energieffektiviserings- och besparingsåtgärder. / This study aims to increase knowledge about the electricity consumption patterns observed in Swedish households during economically challenging times, characterised by inflation and high electricity prices. Knowledge and understanding of Swedish households' consumption patterns is a crucial factor in increasing Sweden’s ability to reach set climate goals – through accurate policies and through development of climate-smart tools.  Through a literature study, a survey, and semi-structured interviews, this has been investigated and it appears that a majority of Swedish households have reduced their electricity consumption without perceiving their applied changes as having a major impact on their quality of life. It is also observed that 59% of the households that have reduced their electricity consumption do not estimate that their electricity consumption will return to higher levels in the event that electricity prices were to decrease. This study also shows that there is a high level of knowledge among Swedish households, which is a decisive factor for the awareness to also result in accurate energy efficiency and saving measures.

Since the creation of Bitcoin, the virtual currency has attracted the attention of many people and is now a household name synonymous with cryptocurrencies. Today, many thousands of different variants of cryptocurrencies exist, and more are being launched each day. The increase in popularity over the recent years has made them grow exponentially in value but at the same time also created a significant increase in energy consumption. Many of the cryptocurrencies we know today are based on Proof of Work, which is very energy intensive. There are also new and upcoming currencies based on alternative algorithms, such as Proof of Stake, which can considerably reduce the energy consumption of cryptocurrencies. However, Proof of Stake has not been proven to be as resilient and secure as Proof of Work. This study explores the future energy consumption and carbon emission of cryptocurrencies and reflects on their sustainability via exploratory scenario analysis. It includes three scenarios. Scenario 1 – Business as usual is the reference scenario. Scenario 2 – Change in the market, is based on the possibility of the market naturally switching over to PoS. Scenario 3 – under regulation is based on the possibility of a ban of PoW within the EU.  The results of this study indicate that the current emissions might be much lower than previously considered and that they might only be 30 percent of what had previously been reported. The fact that the emission is lower today does not mean that they will be sustainable in the future. Suppose Bitcoin and Ethereum energy consumption continues to grow as it has been doing for the last two years. In that case, the combined electricity consumption of the two currencies will have the possibility to surpass 650 TWh, which is an increase of over 300 percent from today's estimates. Banning Proof of Work within the EU would not yield the desired outcome of reducing carbon emissions but would instead increase carbon emissions. A continually growing Proof of Work based network, as it is used today, cannot be seen as sustainable. The recommendations to both industry and policymakers are to find and facilitate areas where Proof of Work would have the possibility to provide added value to society. / Sedan Bitcoin först lanserades har den virtuella valutan väckt mycket intresse. Många känner till Bitcoin men det finns flera tusen olika kryptovalutor och flera skapas varje dag. Det växande intresset har fått flertalet kryptovalutor att öka enormt i värde, men också i dess energiåtgång. Många av dagens kryptovalutor drivs av en algoritm som kallas Proof of Work, vilket är väldigt energikrävande. Det finns även nya och växande kryptovalutor baserade på alternativa algoritmer så som Proof of Stake, vilket har stora möjligheter att minska energiåtgången avsevärt. Dock har inte Proof of Stake bevisats vara lika motståndskraftigt vid attacker så som Proof of Work.  Denna studie utforskar den framtida energikonsumtionen och koldioxidutsläppen från kryptovalutor och har som avsikt att reflektera på hållbarheten via en utforskande scenarioanalys. Där tre scenarios utforskats. Scenario 1 – Business as usual är referensscenariot. Scenario 2 – Change in the market, är baserat på att marknaden själv glider över till PoS och Scenario 3 – under regulation vilket är baserat på ett förbud av PoW inom EU. Resultatet från studien visar att de nuvarande utsläppen kanske är mycket lägre än vad som tidigare trotts och kanske bara är 30 procent av det som tidigare rapporterats. Faktumet att kryptovalutor kanske släpper ut mindre koldioxid idag betyder inte att de kan anses hållbara i framtiden. Anta att Bicoin och Ethereum fortsätter växa som de har gjort de senaste två åren, då kommer de två valutorna ha en möjlighet att förbruka mer än 650 TWh per år vid 2025. Detta är en ökning med mer än 300 procent från dagens energikonsumtion. Att införa ett förbud på Ptoof of Work inom EU kommer dock inte ge de önskade förhoppningarna om att minska koldioxidutsläppen, utan skulle snarare kunna öka dem. Med det sagt så kan ett ständigt växande Proof of Work nätverk inte anses vara hållbart. Därför är rekommendationerna till industrin och beslutsfattarna att identifiera och främja områden där Proof of Work kan implementeras för att skapa ett mervärde till samhället.

The Industrial Internet of Things (IIoT) is growing day by day and is implemented in many industries. The centralized architecture of an IIoT system is composed of several devices that communicate with a special device only via one link, in an instance where this one link is attacked, major problems could occur for the whole system. The solution is to decentralize the entire architecture, a feature that the implementation of blockchain technology provides. Blockchain technology uses numerous consensus algorithms and some of the consensus algorithms require a large amount of computational power , such as the proof of work consensus algorithm. The problem is that IIoT devices have limited processor performance therefore it is important to find consensus algorithms that are suitable for an IIoT system in terms of time efficiency and electricity consumption. The question then becomes, which of the following different consensus algorithms; proof of work, proof of stake and proof of authentication performs best in an IIoT environment in terms of time efficiency and electricity consumption?  This question can be answered by implementing blockchain technology using the three aforementioned consensus algorithms in an IIoT environment to see which consensus algorithm is the most time efficient and uses the smallest amount of electricity. The results showed that proof of stake was the best consensus algorithm both in terms of time efficiency and electricity consumption. / Sakernas internet inom industrin (IIoT) växer dag för dag och används i flertalet industrier. Den centraliserade arkitekturen av ett IIoT-system består av flera enheter som kommunicerar med en speciell enhet endast via en länk och detta kan skapa stora problem för hela systemet om endast denna länk attackeras. Lösningen är att decentralisera hela arkitekturen, en funktion som implementeringen av blockkedjeteknologi förser. Inom blockkedjeknologi används flertalet algoritmer och bland algoritmerna finns det flera som kräver hög processorprestanda, som t.ex proof of work algoritmen. Problemet är att IIoT-enheter har begränsad processorprestanda, och ett viktigt skäl är att hitta algoritmer som är anpassade för ett IIoT-system beträffande tidseffektivitet samt elkonsumtion. Frågan blir då, vilken av de olika konsensus algoritmerna; proof of work, proof of stake och proof of authentication presterar bäst i en IIoT-miljö sett ur tidseffektivitet och elkonsumtion?  Denna fråga kan besvaras genom att implementera blockkedjeteknologi med de tre ovannämnda algoritmer i en IIoT-miljö för att se vilken algoritm är den mest tidseffektiva och har lägst elkonsumtion. Resultatet visade att proof of stake var den bästa konsensus algoritmen både tidsmässigt och elkonsumtion mässigt.