Effectively communicating climate change issues to the public have been proven to be a complicated task. Increasing scientific research explaining how humans have caused changes on climate, have led to a decreasing concern, contributing to the Psychological Climate Paradox. The aim of this study is to analyze how the issue of climate change is communicated in the documentary trailers of Anthropocene: The human epoch (Baichwal, Burtynsky & de Pencier, 2018) and Kiss the Ground (Tickell & Tickell, 2020), and whether these contribute to the Psychological Climate Paradox or not. To do so, the presence of three out of five barriers to effective climate communications, which help uphold the Psychological Climate Paradox were taken into consideration. The method of the research consisted of a modified Multimodal Critical Discourse Analysis (MCDA), focusing on the semiotic aspects of denotation and connotation, visual codes, and the linguistic aspect of vocabular choice The study concludes that the three psychological barriers which contribute to climate communication were clearly present in the Anthropocene trailer. However, the Kiss the Ground trailer rather presented the audience with the solutions to the barriers, known as the new Psychological Strategies, which Stoknes (2015) argues contribute to more effective climate change communication.

Problem Att få användarna i hushåll att konsumera och använda el hållbart är en del av utvecklandet av ett smart elnät. Detta menar man ska möjliggöras med tekniska lösningar, som digitala verktyg. Forskning menar dock att vi måste förstå mer än bara möjligheten och belyser vikten av att förstå hur digitala verktyg ska användas för att möjliggöra ett smart elnät. Vi bör inte bortse ifrån är att digitala verktyg står i relation till användaren och kräver därmed förståelse för användarens behov och hur dessa kan bemötas med digitala verktyg för att användaren ska konsumera och använda el hållbart. Syfte Studien syftar till att öka förståelsen för hur och varför universitetsstudenter av Generation Z resonerar och agerar som de gör kring sin elkonsumtion och elanvändning i hemmet. Detta för att förstå deras behov kring deras elkonsumtion och elanvänding och belysa hur de ska konsumera och använda el hållbart med hjälp av digitala verktyg. Metod Studien bygger på en kvalitativ studie baserad på en abduktiv ansats där data bygger på enskilda semistrukturerade intervjuer med universitetsstudenter av Generation Z för att förstå hur de förhåller sig till sin elanvändning och elkonsumtion. Innehållsanalys har sedan tillämpats. Slutsats Uppsatsens resultat visar på att gruppen inte gör många aktiva beslut för att konsumera och använda el hållbart till följd av deras attityd vilket kan förklaras med deras bekvämlighet och okunskap. Detta är något digitala verktyg kan bemöta genom att på ett tvingande sätt driva ett hållbart beteende. Vi ser därför att ett smart elnät kan möjliggöras med passiv användare som konsumera och använder el på ett hållbart sätt som är värdefullt för dem.