Syftet med uppsatsen är att presentera en översikt av studier där instrumentvariabler används för att estimera den kausala effekten av att ta ut pension på hälsa. Studier där två olika typer av instrument används inkluderas i forskningsöversikten: (1) studier där åldersgränser används som instrument, och (2) studier där reformer används för att skapa instrument. I samtliga studier används ”Two stage least squares” för att estimera effekten. Villkoret om att instrument behöver vara exkluderade ur den strukturella modellen för att den kausala effekten av att ta ut pension på hälsa ska kunna identifieras diskuteras, och tillvägagångssätt och vissa resultat från tester som används i studierna för att uppfylla villkoret presenteras. Även villkoret om att det krävs tillräckligt starka instrument för att identifiera den kausala effekten diskuteras, och tillvägagångssätt och tester från studierna presenteras. Huvudresultaten från studierna om effekten av att ta ut pension på hälsa presenteras och diskuteras. Resultaten varierar mellan studierna, vilket antas bero på att måtten som används för att mäta hälsa varierar, att populationerna som studeras skiljer sig från varandra, och att metoderna skiljer sig åt mellan studierna.

This thesis examines how an econometric model, which allows for simultaneity, performs when estimating electricity supply and demand on the Swedish aggregated electricity market, divided into its four price areas. Previous research and theory points to the importance of taking simultaneity into consideration when estimating simultaneous equation models. The purpose of the thesis is to clarify whether a simultaneous equation model is adequate for estimation of the Swedish electricity market. To answer the question, the existence of simultaneity between electricity price and quantity (produced and consumed electricity) is examined. Regression analyses are performed for each price area and the coefficients are estimated with 2SLS, while Hausman tests and F-tests are carried out to unveil potential simultaneity. The results show that the performance of the model of the thesis varies: the coefficients of the price variables in the demand functions are never statistically significant, while the coefficients of the monthly dummy variables in most cases have expected signs and are statistically significant, especially during summer. Regarding the supply side, the results show that net export have the expected positive statistically significant effect on quantity of electricity supplied in price areas 2, 3, and 4, while the signs and significance of the coefficients of the price variables varies. A price increase in area 3 has a statistically significant positive effect on supply in all areas, while the price of area 4 has a statistically significant negative effect on supply in area 3 and 4. A price increase in area 1 leads to a statistically significant positive effect on supply only in area 2, while such a change in the price of area 2 is associated with a statistically significant decrease of the supply in that same area. As to simultaneity between price and quantity demanded, the Hausman tests gives sufficient evidence to conclude that simultaneity exists in all price areas. Similarly, on the supply side the performed F-tests result in clear evidence of existence of simultaneity. / Denna uppsats undersöker hur en ekonometrisk modell som tar hänsyn till simultanitet presterar vid estimering av utbjuden och efterfrågad kvantitet av elektricitet på den svenska aggregerade elmarknaden, uppdelad efter de fyra elområdena. Tidigare forskning och teori visar på betydelsen av att ta simultanitet i beaktning när simultana ekvationsmodeller estimeras. Uppsatsen syftar till att klarlägga om en simultan ekvationsmodell är lämplig för estimering av den svenska elmarknaden. För att få svar på frågan undersöks om det förekommer simultanitet mellan elpris och kvantitet (producerad och konsumerad el). Regressionsanalyser utförs för varje elområde och koefficienterna skattas med hjälp av 2SLS, medan Hausmantest och F-test utförs för att upptäcka eventuell simultanitet. Uppsatsens modell levererar varierande resultat: i efterfrågeekvationerna är prisvariabeln aldrig statistiskt signifikant medan månadsvariablerna i de flesta fall har förväntat tecken och är statistiskt signifikanta, framför allt under sommarhalvåret. För utbudssidan visar resultatet att nettoexport har väntad positiv statistiskt signifikant effekt på utbjuden kvantitet i elområde 2, 3 och 4, medan tecken och signifikans för prisvariablernas koefficienter varierar. En ökning av priset i område 3 leder till en statistiskt signifikant utbudsökning i alla områden, medan priset i område 4 har en statistiskt signifikant negativ effekt på utbudet i område 3 och 4. En prisökning i elområde 1 leder endast till en statistiskt signifikant positiv utbudsökning i område 2, medan en prisökning i elområde 2 i stället endast leder till en statistiskt signifikant utbudsminskning i samma område. Vad gäller simultanitet mellan pris och kvantitet på efterfrågesidan visar Hausmantesten att det finns tillräckligt starka statistiska bevis för att påstå att simultanitet förekommer i alla elområden. Även för utbudssidan resulterar de utförda F-testen i tydliga bevis för förekomst av simultanitet.