Thesis (doctoral)--München, 1982.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en kvalitativ undersökning undersöka förhållandet mellan kön och identifikation. Diskussionen kommer att utgå från uppsatsens hypotes och frågeställning som är följande: Hur viktigt är det för en genres popularitet att få åskådarna att identifiera sig med karaktärerna i verk som tillhör genren? Kan åskådarnas identifikation med karaktärer i verk som tillhör genren action underlättas av att det finns en stark eller framträdande karaktär av samma kön som åskådaren?   Med hjälp av olika informationskällor, så som teorier, intervjuer och recensioner, kommer diskussioner samt analyser om förhållandet presenteras utifrån olika infallsvinklar. Studien visar att ämnet samt frågeställningen är väldigt komplex och att vidare forskning bör göras för att få ett konkret svar. Analysen har dock visar på tre viktiga aspekter som har stor påverkan på arbetet. Identifikation: Vad identifierar jag med mig? Mitt kön, min ålder, min hudfärg? Representation: Hur representeras de olika karaktärerna i verken? Porträtteras de olika könen på olika sätt och hur påverkar de identifikationsprocessen? Genre: Vad förväntar åskådarna av en genre? Vad händer om förväntningarna inte blir besvarade?

Vad som framkallar arbetstillfredsställelse inom organisationer är ett omtalat och välutforskat ämne. För att en anställd ska kunna känna sig tillfredsställd på sin arbetsplats samt med sitt arbete finns det många faktorer som kan påverka. Vi har valt att genomföra denna undersökning för att uppmärksamma betydelsen av sammanhållning och trivsel mellan kollegor. Det är viktigt att fokusera på människan i organisationen och dennes behov för att skapa arbetstillfredsställelse. Vi ville undersöka vilken påverkan faktorer som identifikation och gemenskap med arbetskamrater har på anställdas arbetstillfredsställelse.   Respondenterna var N = 81 anställda på en organisation i en medelstor stad i Västra Götaland, varav n = 51 kvinnor och n = 30 män. Respondenterna var i olika åldrar och var delaktiga i en arbetsgrupp på arbetsplatsen. En kvantitativ enkätundersökning utformades där respondenterna fick skatta 34 påståenden. Datamaterialet analyserades med hjälp av statistikprogrammet PASW 18.0 och med hjälp av programmet tog vi fram medelvärde, standardavvikelse och korrelation för de olika svarsalternativen i enkäten. Den teoretiska ram som är utgångspunkten för vår undersökning är social identitetsteori, självkategoriseringsteori, McMillans och Chavis en känsla av gemenskapsteori och Herzbergs motivation-hygienteori. Resultatet av undersökningen visade att medelvärdet var starkt för alla påståenden eftersom standardavvikelsen var låg. Korrelationen mellan gemenskap och arbetstillfredsställelse visade ett högre korrelationsvärde mellan varandra än identifikation och arbetstillfredsställelse. I analysen kan man urskilja att de anställda inom organisationen känner arbetstillfredsställelse och att identifikation och i synnerhet gemenskap har en positiv inverkan.

<p>Vad som framkallar arbetstillfredsställelse inom organisationer är ett omtalat och välutforskat ämne. För att en anställd ska kunna känna sig tillfredsställd på sin arbetsplats samt med sitt arbete finns det många faktorer som kan påverka. Vi har valt att genomföra denna undersökning för att uppmärksamma betydelsen av sammanhållning och trivsel mellan kollegor. Det är viktigt att fokusera på människan i organisationen och dennes behov för att skapa arbetstillfredsställelse. Vi ville undersöka vilken påverkan faktorer som identifikation och gemenskap med arbetskamrater har på anställdas arbetstillfredsställelse.  </p><p>Respondenterna var N = 81 anställda på en organisation i en medelstor stad i Västra Götaland, varav n = 51 kvinnor och n = 30 män. Respondenterna var i olika åldrar och var delaktiga i en arbetsgrupp på arbetsplatsen. En kvantitativ enkätundersökning utformades där respondenterna fick skatta 34 påståenden. Datamaterialet analyserades med hjälp av statistikprogrammet PASW 18.0 och med hjälp av programmet tog vi fram medelvärde, standardavvikelse och korrelation för de olika svarsalternativen i enkäten.</p><p>Den teoretiska ram som är utgångspunkten för vår undersökning är social identitetsteori, självkategoriseringsteori, McMillans och Chavis en känsla av gemenskapsteori och Herzbergs motivation-hygienteori.</p><p>Resultatet av undersökningen visade att medelvärdet var starkt för alla påståenden eftersom standardavvikelsen var låg. Korrelationen mellan gemenskap och arbetstillfredsställelse visade ett högre korrelationsvärde mellan varandra än identifikation och arbetstillfredsställelse. I analysen kan man urskilja att de anställda inom organisationen känner arbetstillfredsställelse och att identifikation och i synnerhet gemenskap har en positiv inverkan.    </p>

Zugl.: St. Gallen, Universiẗat, Diss. 2008.

Zugl.: Bonn, Univ., Diss., 2007

Stuttgart, Univ., Studienarb., 2003.

Zugl.: Giessen, Univ., Diss., 2010

Univ., Diss., 2008--Frankfurt (Main).

Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2003 u.d.T.: Hölzer, Henrike: "Sündiger Genuss"