This thesis aims to examine the viability of various techniques for increased electricity generation in CHP plants and the effect of electricity price fluctuations on the profitability.The techniques examined are fuel dryer, pellet production, methane production, combined methane- and pellet production, seasonal heating storages in caverns and pit heat storages and condensing tail. Using Excel and Matlab, the prerequisites for investment costs, revenues and expenses were calculated. What affects the price of electricity is a combination of economic and technological development, energy prices, economic structure, population changes and weather. Different scenarios for the electricity price were therefore examined. In the base case, the electricity price was given by the Nord Pool electricity price statistics of area three in 2011. Thereafter, WiMo was used to design the electricity scenarios for 2030, which was then applied to the data to obtain the viability of various scenarios. The techniques examined were found to give greater profits to the CHP plant by increasing and optimizing the production of electricity. Methane production and combined methane and pellet production showed good revenue. These investments, however, require large initial capital and are somewhat sensitive to political fluctuations. Fuel drying is essential to invest in the polygeneration techniques but is according to this study, a risky single investment. Seasonal heat storages show signs of becoming a good investment. However, the technology is new and relatively untested. According to this study an investment in a condensing tail is not recommended, since it exhibits non-viability in all cases. / Detta examensarbete syftar till att undersöka lönsamheten i olika tekniker för utökad elproduktion i kraftvärme. Elpriset, som påverkar intäkterna från den utökade elproduktionen, analyseras särskilt för att påvisa hur lönsamheten i de olika teknikerna påverkas av elprisetsvariationer. De tekniker som undersöks är bränsletork, energikombinat i form av pellets-och metanproduktion, säsongsvärmelager och kondenssvans. Examensarbetet har utförts i samarbete med Sweco Energuide. Bakgrunden till rapporten är de förändringar som sker på värme- och elmarknaderna, där ökade krav på energieffektiviseringar i byggnader och utbyggnaden av förnyelsebar elproduktion kan leda till ett minskat värmebehov och mer varierande elpriser. Detta påverkar kraftvärmebranschens lönsamhet och kan leda till ett större intresse för att hitta nya användningsområden för värme och öka intresset för en mer flexibel elproduktion. Övriga faktorer som påverkar lönsamheten identifierades som tekniska förutsättningar, politiska styrmedel samt bränslepriser. De undersökta teknikerna är: • Bränsletork med hjälp av bäddtorksteknik. I en bränsletork värms bränslet upp innan det sätts in i pannan. Ett torrare bränsle ökar förbränningstemperaturen och reducerar rökgasflödet, vilket innebär att pannans effektivitet ökar. På detta sätt kan elverkningsgraden ökas samtidigt som det ger kraftvärmeproducenten mer flexibilitet då värmen från kraftvärmeverket antingen kan användas till att torka bränslet eller skickas ut på fjärrvärmenätet. • Energikombinatsystem som kan producera ytterligare nyttighet, i denna rapport i form av pellets och/eller metan, utöver att producera el och värme. För att framställa pellets och bränsle genom förgasning krävs att bränslet först torkas. Intäkter kan bestå i längre drifttid, ökad elproduktion och försäljning av kombinatet. • Säsongsvärmelager i form av bergrumslager och groplager. Säsongsvärmelager ökar möjligheten att frikoppla värmeproduktionen från elproduktion genom lagring av värme. Genom att lagra värme när värmebehovet hos fjärrvärmekunderna är lågt kan verket köras på fullast under större delar av året och producera mer el under denna tid. Värme från lagret kan sedan användas när efterfrågan på värme är stor och på så sätt minimera användningen av kostsamma oljepannor. • Kondenssvans som kopplas på den existerande kraftvärmeproduktionen. Genom att installera en kondensturbin efter den vanliga fjärrvärmeturbinen kan operatören välja mellan att producera både el och värme eller att leda ångan genom kondensturbinen och därmed endast producera el med högre elverkningsgrad. Detta kan vara lönsamt i situationer då efterfrågan på el är hög medan efterfrågan på värme är liten. Med hjälp av Excel och Matlab har grundförutsättningar för investeringskostnader, intäkteroch utgifter räknats ut. I grundfallet har elprisdata använts från NordPools statistik för år2011. Därefter har programmet WiMo, Swecos egna prognosprogram, använts för att utforma elprisscenarier för år 2030 som sedan applicerats på data för att få fram lönsamheten i olika scenarier. Att optimera elproduktionen mot elpriset visade sig ge större lönsamhet från elintäkterna i kraftvärmeverk för de undersöka teknikerna. De energikombinattekniker som i denna studie visar god lönsamhet är metanproduktion och kombinerad metan- och pelletsproduktion. Dessa investeringar kräver dock ett stort startkapital och lönsamheten påverkas till stor del av politiska styrmedel och marknadssvängningar. Bränsletork är en förutsättning för att kunna investera i energikombinatteknikerna men är enligt denna studie en riskfylld enskild investering. Säsongsvärmelager har goda förutsättningar att bli en god investering. För att säsongsvärmelager skall vara lönsamt krävs dock att det finns en oljeanvändning på vintern att minimera. Enligt denna studie är en investering i kondenssvans inte att rekommendera då den uppvisar olönsamhet i alla olika fall.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elområdesindelningen har påverkat företagen inom de olika elområdena. Elområdesindelningen trädde i kraft år 2011 då Sverige delades in i fyra olika elområden. Dessa fyra områden skapades för att det under vissa tidpunkter finns svårigheter att föra över elektricitet mellan områdena och innebär att elpriset kan variera mellan områdena. Efter elområdesindelningen har det visat sig att elområde fyra, placerat i södra Sverige, under vissa tidpunkter har haft högre elpriser än de andra tre elområdena. För att undersöka hur företag inom olika elområden har påverkats skickades ett frågeformulär ut till 62 företag, fördelat på alla fyra områdena. Företag med varierande energianvändning valdes ut för att skapa en bild av vilka typer av företag som främst har märkt av effekter av elområdesindelningen. Grundad teori har varit det övergripande metodvalet för denna studie och syftar till att datainsamlingen har varit öppen och till en början utan teoretisk referensram. Efter datainsamlingen har materialet sorterats efter mönster och likheter och därefter har teoritillämpning används. Analysen sker med hjälp av teorier om marknad, pris och konkurrens då detta visade sig vara ämnen relaterade till elområdesindelningen. Elområdesindelningen är en konsekvens av att elmarknaden är nordisk (och i förlängningen europeisk) och att den svenska marknaden gick från att vara en gemensam till fyra olika marknader kan påverka konkurrenssituationen inom landet. Ingen slutsats kan dras om att företag inom ett visst område inte märkbart påverkats av elområdesindelningen, men resultatet visar att för företag där elkostnaden utgör en liten andel av företagets kostnadsmassa verkar inte elområdesindelningen ha påverkat företaget i form av ökade eller minskade kostnader, ökad osäkerhet eller förmåga att överleva. För företag där el utgör en mer betydande del har dock företag mellan elområdena påverkats olika, där de flesta företag i elområde fyra har haft ökade produktionskostnader efter elområdesindelningen, medan företag i elområde ett och två inte påverkats av ökade produktionskostnader eller osäkerhetsfaktorer.

I denna rapport undersöktes det om det går att öka intäkterna och elprognoserna på Södra Cell AB i Mönsterås och om det går, hur ser det ut isåfall.   Detta gjordes genom att undersöka hur processen fungerar på Södra Cell AB i Mönsterås och vart intäkterna och utgifterna kommer ifrån. Det granskades hur elprognoserna fungerar och hur dessa skulle kunna göras bättre och mer effektiva. Det gjordes mestadels teoretiskt då pandemin hindrade de praktiska undersökningarna.  Elprognoserna granskades specifikt från den 23 mars 2021 och resultatet blev att den går att göra lite bättre. Det gick att öka elproduktionen och därmed höja elprognosen och få in extra intäkter.  Allmänna förbättringar som kunde öka intäkterna var, en stabilare körning på driften ger en bättre produktion och mindre inköp av olja ger mindre utgifter. Därefter framgick det att olika årstider ger olika elpriser på elmarknaden. Detta innebär att det går utnyttja detta genom att producerar så mycket som möjligt under de månaderna med högt elpris, för att maximera intäkterna. / This report examined whether it is possible to increase revenues and electricityforecasts at Södra Cell AB in Mönsterås and, if so, what does it look like in that case.This was done by examining how the process works at Södra Cell AB in Mönsteråsand where the income and expenses come from. It was examined how the electricityforecasts work and how these could be made better and more efficient. This wasmostly done theoretically as the pandemic hindered the practical investigations.The electricity forecasts were examined specifically from March 23, 2021 and theresult was that it can be done a little better. It was possible to increase electricityproduction and thereby increase the electricity forecast and bring in extra income.General improvements that could increase revenues were, a more stable run ofoperations results in better production and less purchases of oil result in less expenses.It then emerged that different seasons give different electricity prices in the electricitymarket. This means that it is possible to utilize this by producing as much as possibleduring the months with high electricity prices, in order to maximize revenues.

I ett kraftvärmeverk produceras både el och värme vilket är ett energieffektivt sätt att utnyttja energin i ett bränsle. Energikrävande verksamheter skulle med installation av ett eget biokraftvärmeverk kunna göra sig mindre beroende av elmarknaden samtidigt som el och värme produceras på ett förnyelsebart sätt. I denna rapport presenteras en ekonomisk fallstudie för Emåmejeriets investering i småskalig krafvärme baserat på förgasning. Emåmejeriet är ett smålänskt mejeri placerat i Hultsfred. I arbetet har ett beräkningsdokument skapats som ska kunna användas för aktörer som är intresserade av en investering av småskalig kraftvärme. I beräkningsdokumentet presenteras en känslighetsanalys där investeringkostnad, drift- och underhållskostnad, elpris, elertifikatpris och bränslepris (flis) är parametrar som studeras. I beräkningsdokumentet presenteras också ett tekniskt och ekonomiskt utfall. För Emåmejeriet skulle 12 % av elbehovet respektive 80 % av värmebehovet täckas av kraftvärmeverket. Det tekniska utfallet visade att Emåmejeriets investering var lönsam. Dock skulle investeringen inte vara lönsam utan investeringsstödet på 25 % som man fått. Investeringskostnaden var parametern som påverkade känslighetsanalysen mest.

<p>Industrin och dess företrädare har uttryckt stor oro över elprisutvecklingen i Sverige. Denna uppsats undersöker effekter och konsekvenser av elpriser på gjuteriföretag i Sverige under perioden 2002-2005. Elprisets nivå och variation står i centrum, då uppsatsen utgår från företagens kostnadsperspektiv. Uppsatsen ämnar pröva hypotesen att företagens resultat är starkt beroende av elprisets utveckling. För att bevisa eller förkasta detta samband utförs en korrelationsanalys på olika för företagen centrala nyckeltal såsom soliditet och nettoresultat, jämfört med elprisets utveckling. Utöver denna kvantitativa ansats kompletteras undersökningsresultaten med kvalitativa data i form av semistrukturerade intervjuer, detta för att ge en bredare grund för slutsatser.</p><p>Elpriserna har stigit sedan elmarknadsreformen 1996, då marknaden avreglerades. Vintern år 2003 blev elpriserna rekordhöga, vilket ledde till protester från industrin. Under 2006 har rekordhöga elpriser tyngt industrin, vilket lett till att företag som Rottneros AB flyttat delar av verksamheten till Polen.</p><p>Uppfattningen att svenska elpriser är höga och volatila prövas också genom att jämföra forskningsresultaten med statistik för Europa, genom statistik från den europeiska statistikbyrån Eurostat.</p><p>Slutsatserna av uppsatsen är att den eventuella krisen i svensk industri inte går att spåra i företagens bokslut. Företagen uppvisar till och med 2005 en i genomsnitt god finansiell ställning, trots att elpriset 2003 låg på rekordnivåer. Det går inte att visa ett statistiskt samband mellan elprisets utveckling och viktiga nyckeltal, vilket i sin tur innebär att elpriset inte kan sägas vara den enskilda framgångsfaktorn i sammanhanget utan att andra variabler har en större påverkan.</p>

No description available.

No description available.

Industrin och dess företrädare har uttryckt stor oro över elprisutvecklingen i Sverige. Denna uppsats undersöker effekter och konsekvenser av elpriser på gjuteriföretag i Sverige under perioden 2002-2005. Elprisets nivå och variation står i centrum, då uppsatsen utgår från företagens kostnadsperspektiv. Uppsatsen ämnar pröva hypotesen att företagens resultat är starkt beroende av elprisets utveckling. För att bevisa eller förkasta detta samband utförs en korrelationsanalys på olika för företagen centrala nyckeltal såsom soliditet och nettoresultat, jämfört med elprisets utveckling. Utöver denna kvantitativa ansats kompletteras undersökningsresultaten med kvalitativa data i form av semistrukturerade intervjuer, detta för att ge en bredare grund för slutsatser. Elpriserna har stigit sedan elmarknadsreformen 1996, då marknaden avreglerades. Vintern år 2003 blev elpriserna rekordhöga, vilket ledde till protester från industrin. Under 2006 har rekordhöga elpriser tyngt industrin, vilket lett till att företag som Rottneros AB flyttat delar av verksamheten till Polen. Uppfattningen att svenska elpriser är höga och volatila prövas också genom att jämföra forskningsresultaten med statistik för Europa, genom statistik från den europeiska statistikbyrån Eurostat. Slutsatserna av uppsatsen är att den eventuella krisen i svensk industri inte går att spåra i företagens bokslut. Företagen uppvisar till och med 2005 en i genomsnitt god finansiell ställning, trots att elpriset 2003 låg på rekordnivåer. Det går inte att visa ett statistiskt samband mellan elprisets utveckling och viktiga nyckeltal, vilket i sin tur innebär att elpriset inte kan sägas vara den enskilda framgångsfaktorn i sammanhanget utan att andra variabler har en större påverkan.

The purpose of this study is to describe and analyze how manufacturing companies are affected by the electricity crisis and what measures they have taken to maintain liquidity in their operations. To achieve this, the empirical evidence will be based on interviews with manufacturing companies located in electricity area 4. To answer the questions “In what way have manufacturing companies in electricity area 4 been affected during the current electricity crisis?” and “How have these companies changed their operations and managed their liquidity and costs during the electricity crisis?” the study is based on an abductive research and on a qualitative research method. The results of the study shows that companies with variable electricity contracts in combination with an electricity cost that makes up a larger part of their manufacturing cost have suffered the most from a liquidity point of view. The most common measures taken by the companies were to increase the selling price, reduce their electricity use and become more self-sufficient in electricity.