No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elområdesindelningen har påverkat företagen inom de olika elområdena. Elområdesindelningen trädde i kraft år 2011 då Sverige delades in i fyra olika elområden. Dessa fyra områden skapades för att det under vissa tidpunkter finns svårigheter att föra över elektricitet mellan områdena och innebär att elpriset kan variera mellan områdena. Efter elområdesindelningen har det visat sig att elområde fyra, placerat i södra Sverige, under vissa tidpunkter har haft högre elpriser än de andra tre elområdena. För att undersöka hur företag inom olika elområden har påverkats skickades ett frågeformulär ut till 62 företag, fördelat på alla fyra områdena. Företag med varierande energianvändning valdes ut för att skapa en bild av vilka typer av företag som främst har märkt av effekter av elområdesindelningen. Grundad teori har varit det övergripande metodvalet för denna studie och syftar till att datainsamlingen har varit öppen och till en början utan teoretisk referensram. Efter datainsamlingen har materialet sorterats efter mönster och likheter och därefter har teoritillämpning används. Analysen sker med hjälp av teorier om marknad, pris och konkurrens då detta visade sig vara ämnen relaterade till elområdesindelningen. Elområdesindelningen är en konsekvens av att elmarknaden är nordisk (och i förlängningen europeisk) och att den svenska marknaden gick från att vara en gemensam till fyra olika marknader kan påverka konkurrenssituationen inom landet. Ingen slutsats kan dras om att företag inom ett visst område inte märkbart påverkats av elområdesindelningen, men resultatet visar att för företag där elkostnaden utgör en liten andel av företagets kostnadsmassa verkar inte elområdesindelningen ha påverkat företaget i form av ökade eller minskade kostnader, ökad osäkerhet eller förmåga att överleva. För företag där el utgör en mer betydande del har dock företag mellan elområdena påverkats olika, där de flesta företag i elområde fyra har haft ökade produktionskostnader efter elområdesindelningen, medan företag i elområde ett och två inte påverkats av ökade produktionskostnader eller osäkerhetsfaktorer.

<p>Det finns begränsat med forskning kring hjälpbehovet hos personer med schizofreni. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka detta hjälpbehov på ett förutsättningslöst sätt. Sju personer intervjuades och data analyserades med Grundad Teori. Resultatet visade att det som upplevdes som viktigt var att erhålla hjälp till ett vanligt liv. Följande efterfrågades: Information om sjukdomen och om olika stödinsatser till patienter och anhöriga. Information till allmänheten i fördomsreducerande syfte. Att bli hörd och sedd i trygga kontinuerliga relationer till professionella. Flera mötesplatser och hembesök i syfte att bryta social isolering. Arbete och meningsfull sysselsättning. Stöd till att klara av ett eget boende. Resultatet diskuterades utifrån existerande och tänkbara hjälpinterventioner som syftar till att öka livskvaliteten hos denna patientgrupp.</p>

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Detta är en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mångfald i organisationer. Här ligger fokus på politiker och chefstjänstemän i kulturnämnd/förvaltning i två medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mångfald. Syftet är att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjänstemän dels bidra till att öka förståelsen av begreppet etnisk mångfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mångfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar på den induktiva metoden och närmare bestämt den Grundade teorin. Resultatet och analysen bygger på genomförda intervjuundersökningar samt två SOU-utredningar (Integrationens svarta bok, Mångfald är framtiden). Slutresultatet som är en teori beskrivs som en modell, som bygger på Hartmans empiriska teori om processer för teorigenerering, visar på hur man kan uppnå etnisk mångfald i en organisation.</p><p>Nyckelord: Etnisk mångfald, teoriutveckling, Grundad teori, kulturförvaltning, kulturnämnd</p>

<p>Enligt styrdokumenten för grundskolan är det av vikt att alla barn har rätt till den hjälp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad på sina villkor är en rättighet för allaelever. Då det är rektor som är ansvarig för verksamheten i skolan är det betydelsefullt hurrektor ser på begreppet inkludering när det gäller elevers rätt till specialundervisning.För att få reda på hur några rektorer tänker runt inkludering valde vi att intervjua sju rektorermed hjälp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden då det ger ettförutsättningslöst samtal utifrån en enda fråga: Hur tänker rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angående inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet. Det framkom att ingen av de intervjuade rektorerna använde inkludering på ettsätt som motsvarar de politiska styrdokument och den akademiska forskningens riktlinjer ochråd. Vår teori är att detta mynnar ut i ett otydligt ledarskap hos rektorer när det gäller eleversrätt till specialundervisning av inkluderande karaktär.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för begreppet sponsringen genom att identifiera och analysera bakomliggande motiv till sponsring, faktorer som avgör val av sponsorobjekt samt om och hur sponsringen utvärderas. Studien genomfördes ur ett företagsperspektiv. Vår insamlade primärdata bygger på intervjuer med sponsoransvariga på Folksam, Svenska Spel och Scania.</p><p>Metoden som tillämpades i uppsatsen bygger på Strauss & Corbins tankegångar kring grundad teori. Genom en interaktiv process av datainsamling och analys fick vi fram kategorier, relationer och olika mönster som vi förde ett resonemang kring.</p><p>Resultat vi kan fastställa är att motiv och mål inte är exkluderande utan flera kan uppnås med en och samma sponsorsatsning. Varav sponsring kan beskrivas som ett verktyg med pluralistiska möjligheter. Det främsta och tillika viktigaste motivet till att företagen väljer att sponsra är möjligheten detta ger att associera sig med ett visst objekt och på så sätt ta del av positiva värden vilket kan stärka deras eget varumärke.</p><p>Det främsta kriteriet som företagen grundar valet av sponsorobjekt på är att det ska vara starkt kopplat till deras kärnverksamhet. Möjligheten att nå målgruppen är även en tydlig faktor som påverkar företagens val av sponsorobjekt.</p><p>Det framgår i denna studie att fallföretagen inte förbiser utvärdering av deras sponsorverksamhet utan ser detta som en självklar och viktig process. Men det påvisas samtidigt svårigheter med att kunna urskilja vilka effekter som direkt kan härledas till varje sponsorsatsning.</p>

<p>Vi lever i ett alltmer datoriserat samhälle där information och funktionella informationssystem är av största vikt. Detta gör att det är en stor efterfrågan på systemutvecklare och vår nyfikenhet i frågan har väckts genom att vi kände att vår utbildning inte passade in i den yrkesprofil som efterfrågas. Vi hade en känsla av att det finns olika synsätt på systemutveckling och därför gjorde vi denna undersökning. I uppsatsen har vi undersökt samtliga kandidatutbildningar som utbildar inom systemutveckling samt gjort en fördjupning inom informatikområdet för att se vad det är man utbildar inom. Vi har funnit att det finns två olika synsätt där ett är tekniskt inriktat och ett är mer verksamhetsorienterat. Vi fann även att man inom informatiken fortfarande utbildar inom klassisk systemutveckling. För att finna vilka högskolor som utbildar inom systemutveckling har vi sökt på högskolornas hemsidor och på VHS sida www.studera.nu. Som forskningsmetod har vi använt grounded theory som genom sin struktur har hjälpt oss att koda ett stort datamaterial.</p>

Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för begreppet sponsringen genom att identifiera och analysera bakomliggande motiv till sponsring, faktorer som avgör val av sponsorobjekt samt om och hur sponsringen utvärderas. Studien genomfördes ur ett företagsperspektiv. Vår insamlade primärdata bygger på intervjuer med sponsoransvariga på Folksam, Svenska Spel och Scania. Metoden som tillämpades i uppsatsen bygger på Strauss &amp; Corbins tankegångar kring grundad teori. Genom en interaktiv process av datainsamling och analys fick vi fram kategorier, relationer och olika mönster som vi förde ett resonemang kring. Resultat vi kan fastställa är att motiv och mål inte är exkluderande utan flera kan uppnås med en och samma sponsorsatsning. Varav sponsring kan beskrivas som ett verktyg med pluralistiska möjligheter. Det främsta och tillika viktigaste motivet till att företagen väljer att sponsra är möjligheten detta ger att associera sig med ett visst objekt och på så sätt ta del av positiva värden vilket kan stärka deras eget varumärke. Det främsta kriteriet som företagen grundar valet av sponsorobjekt på är att det ska vara starkt kopplat till deras kärnverksamhet. Möjligheten att nå målgruppen är även en tydlig faktor som påverkar företagens val av sponsorobjekt. Det framgår i denna studie att fallföretagen inte förbiser utvärdering av deras sponsorverksamhet utan ser detta som en självklar och viktig process. Men det påvisas samtidigt svårigheter med att kunna urskilja vilka effekter som direkt kan härledas till varje sponsorsatsning.