No description available.

Stora idrottsevenemang är till stor del beroende av de intäkter som kommer från sponsrandeföretag. Inför skid-VM i Falun 2015 startade organisationen Beyond Skiing Foundation ABett projekt i form av ett sponsornätverk. Projektet kom att kallas Beyond Skiing och syftet varatt försöka locka regionala- företag, kommuner och organisationer att sponsra skid-VM.Tanken med sponsornätverket var att ge ett värde till projektets medlemmar som ville varamed och sponsra skid-VM, men som inte ville betala den summa pengar som krävdes för attbli huvudsponsorer till evenemanget.Syftet med denna undersökning är att förklara varför en heterogen grupp sponsorer utspriddaöver en stor region ingick i ett regionalt sponsornätverk. Urvalet bestod av medlemmarna iBeyond Skiing. Vidare gjordes ett urval att medlemmarna skulle vara lokaliserade i Dalarna,men utanför Falun. Anledningen till varför regionala sponsorer utan direkt geografiskkoppling till Falun valdes, var att kopplingen mellan deras sponsring av skid-VM kan påförhand ses som mer komplex och onaturlig jämfört med sponsorer från Falun, eftersomsponsring i mindre skala tenderar att röra samarbeten med sponsrade enheter inom samma ort.Data till studien samlades in genom fem kvalitativa telefonintervjuer. Resultatet indikerar påatt medlemmarna i Beyond Skiing hade tydliga kommersiella mål med sin sponsring av skid-VM och att sponsra endast genom goodwill var i detta fall mindre förekommande. Studien harvisat att sponsringssamarbetes specifika erbjudanden och regionala motiv har varit tvåbidragande orsaker till varför sponsorerna ville sponsra skid-VM. Särskilt nöjda varsponsorerna med nätverksträffarna som Beyond Skiing Foundation anordnade förmedlemmarna inom Beyond Skiing. / Major sporting events are largely dependent on the revenues that come from the sponsoringcompany. To the Ski World Championships in Falun in 2015 started the organization BeyondSkiing Foundation AB, a project in the form of a sponsorship network. The project was calledBeyond Skiing and the purpose was to try to attract from regional companies, municipalitiesand organizations to sponsor the World Ski Championships. The idea of the sponsorshipnetwork was to provide a value to the members that wanted to sponsor the World Ski Cup.The purpose of this study is to explain why a heterogenous group of sponsors scattered over alarge region wants to be a part of a regional sponsorship network. The sample consisted of themembers of Beyond Skiing. Futhermore the sample only focused on members located inDalarna, but outside Falun. The reason why I chose regional sponsors without directgeographic connection to Falun was that the link between their sponsorship of the World SkiChampionships can be pre-viewed as more complex compared with the sponsors from Falun,because smaller scale sponsorship tend to concern partnerships with sponsored entities withinthe same locality.Data for the study was collected through five qualitative telephone interviews. The resultindicates that the members of Beyond Skiing had clear commercial business objectives withits sponsorship and sponsoring only through goodwill was in this case of less importance. Thestudy has shown that the sponsorship network Beyond Skiing’s design and regionaldevelopment have been two contributing reasons why the sponsors wanted to sponsor theWorld Ski Cup. The members were particularly pleased with the network meetings thatBeyond Skiing Foundation provided to the members in the Beyond Skiing.

<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

Skatterätten påstås från olika håll, framförallt från advokater, präglas av bristfällig förutsebarhet, vilket föranleder en diskussion kring hur förutsebar lagstiftning bör se ut samt om dagens lagstiftning kan anses rättssäker ur förutsebarhetsperspektiv. För att undersöka detta har vi använt oss av hanteringen av sponsringsutgifter som exempel samt prövat om dessa kan anses förutsebara. Vi menar att, om bestämmelserna kring sponsring inte kan anses förutsebara och därmed rättssäkra, kan inte heller skatterätten som område anses rättssäkert. Notera dock att, i det fall vi finner att regleringarna som tillämpas på sponsringsutgifter är rättssäkra, betyder inte det att skatterätten i stort är det. Exemplet tillåter sig således bara göras åt motsatt håll - finns en felande länk i systemet kan systemet i stort inte anses fulländat. Säkerställer man däremot att en länk av många fungerar, kan man inte utifrån det påstå att systemet i stort är fungerande. I dagens rättsläge tillämpas huvudregeln för avdrag respektive gåvoförbudsregeln i inkomstskattelagen på sponsringsutgifter, således finns inga specifika definitioner och regleringar av sponsring i lagen. Den allmänt hållna regleringen har gett upphov till vissa frågetecken kring hur utgifterna ska hanteras. Principiellt är frågan genom praxis avgjord, men många advokater hävdar att förutsebarheten på skatteområdet inte är så omfattande som den bör kunna förväntas vara. Utifrån en nedbrytning av begreppet rättssäkerhet samt jämförelser med områden som ansetts genomsyras av liknande problem, varpå man ändrat eller utvidgat lagstiftningen, har vi kommit fram till att, för att en lagstiftare ska kunna råda bot på bristfällig förutsebarhet av denna karaktär, bör regleringarna vara så utförliga och komplexa att förutsebarheten snarare kan komma att anses bristfällig av den anledningen. Vår slutsats landar i att skatterätten som område, på grund av hanteringen av sponsringsutgifter, i dagens rättsläge inte kan anses präglas av sådan bristfällig förutsebarhet att området därav inte kan anses rättssäkert.

<p>Hur sponsring av ändamålsrelaterad karaktär kan användas för att skapa goodwill.</p>

No description available.

<p>”Rätt hanterat är sponsringsinstrumentet fantastiskt!” Detta uttalande kommer från Grönkvist (1999, s. 40) och med detta citat inleder vi vår studie om området sponsring. Vi har i vår undersökning valt att fördjupa oss i detta område för att behandla den problematik som kantar området. Det är främst de skattemässiga bestämmelserna som reglerar området vi, ur ett kvalitativt undersökningsperspektiv, har tittat närmare på. Vi har funnit att meningarna skiljer sig i hur väl dessa bestämmelser är utformade och hur svårt det är att följa dessa. Inom området finns inga specifika lagregler. Man får istället gå till de kringliggande reglerna i Inkomstskattelagen för att kunna rama in hur sponsringen ska hanteras för att detta ska innebära en avdragsgill kostnad för dem som är givare av sponsringsbidragen. Vi har även tittat på hur man definierar sponsring och hur den används på olika sätt i näringslivet för att få en bild av begreppet. Som underlag för vår undersökning har vi, förutom litteratur även intervjuat ett antal respondenter från olika delar av näringslivet. De vi har intervjuat har varit representanter från Färjestad BK, Löfbergs Lila, Light It, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Skatteverket samt även höjdhopparen Stefan Holm. Samtliga respondenter har alla haft en stark koppling till sponsringsområdet i sin verksamhet och har alla olika syn på problematiken och användandet av sponsringen. Samtliga tillfrågade respondenter vet vad sponsring är men när de ska förklara den skiljer sig deras uppfattning åt. Det vi framför allt såg bland de respondenter som antingen sponsrade eller själva blev sponsrade såg vi en tendens till att de förklarade sponsring ur sitt eget perspektiv. Liksom definitionen av sponsring visar på så finns det olika syn på vad sponsring innebär, detta gäller även vid synen på de skattemässiga reglerna. Vi har kommit fram till att detta främst beror på att de olika respondenterna var och en för sig har skiftande kunskaper om området utifrån sina olika positioner inom respektive verksamhet.</p>

No description available.

”Rätt hanterat är sponsringsinstrumentet fantastiskt!” Detta uttalande kommer från Grönkvist (1999, s. 40) och med detta citat inleder vi vår studie om området sponsring. Vi har i vår undersökning valt att fördjupa oss i detta område för att behandla den problematik som kantar området. Det är främst de skattemässiga bestämmelserna som reglerar området vi, ur ett kvalitativt undersökningsperspektiv, har tittat närmare på. Vi har funnit att meningarna skiljer sig i hur väl dessa bestämmelser är utformade och hur svårt det är att följa dessa. Inom området finns inga specifika lagregler. Man får istället gå till de kringliggande reglerna i Inkomstskattelagen för att kunna rama in hur sponsringen ska hanteras för att detta ska innebära en avdragsgill kostnad för dem som är givare av sponsringsbidragen. Vi har även tittat på hur man definierar sponsring och hur den används på olika sätt i näringslivet för att få en bild av begreppet. Som underlag för vår undersökning har vi, förutom litteratur även intervjuat ett antal respondenter från olika delar av näringslivet. De vi har intervjuat har varit representanter från Färjestad BK, Löfbergs Lila, Light It, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Skatteverket samt även höjdhopparen Stefan Holm. Samtliga respondenter har alla haft en stark koppling till sponsringsområdet i sin verksamhet och har alla olika syn på problematiken och användandet av sponsringen. Samtliga tillfrågade respondenter vet vad sponsring är men när de ska förklara den skiljer sig deras uppfattning åt. Det vi framför allt såg bland de respondenter som antingen sponsrade eller själva blev sponsrade såg vi en tendens till att de förklarade sponsring ur sitt eget perspektiv. Liksom definitionen av sponsring visar på så finns det olika syn på vad sponsring innebär, detta gäller även vid synen på de skattemässiga reglerna. Vi har kommit fram till att detta främst beror på att de olika respondenterna var och en för sig har skiftande kunskaper om området utifrån sina olika positioner inom respektive verksamhet.

Hur sponsring av ändamålsrelaterad karaktär kan användas för att skapa goodwill.