<p>Sponsring är ett relativt nytt sätt för marknadsföring som genom åren har blivit allt vanligare för företag att använda sig av. Idag är det ett av de mest använda marknadsföringsinstrumenten. Det finns ingen särskild reglering av avdragsrätten för sponsring i skattelagstiftningen, utan utgifter för sponsring faller normalt under 16 kap. 1 § IL. Denna huvudregel är väldigt allmänt skriven vilket medfört att rättsfall står för den huvudsakliga regleringen på området.</p><p>Utgifter för sponsring har i rättspraxis medgetts vara avdragsgilla som reklam- och PR-kostnader, forsknings- och utvecklingskostnader, personalkostnader och representationskostnader. Sammanfattningsvis kan sägas att följande förutsättningar skall vara uppfyllda för att avdragsrätt skall medges för sponsring:</p><p>-Utgiften utgör inte gåva,</p><p>-Sponsringsutgiften är avsedd att öka eller bibehålla företagets inkomster och</p><p>-Sponsorn erhåller en direkt motprestation från den sponsrade som förväntas ha ett marknadsvärde som motsvarar sponsringsutgiften eller att utgiften är en indirekt omkostnad på grund av att det finns en stark anknytning mellan sponsorns och den sponsrades verksamheter.</p><p>Det som framförallt ställer till problem vid avdragsbedömningen är att gränsdragningen mellan sponsring och icke avdragsgill gåva många gånger är väldigt svår att göra, framförallt då den skattskyldige erhåller indirekta motprestationer.</p><p>Den nuvarande regleringen av sponsring har blivit utsatt för massiv kritik från många håll då den bl.a. anses vara oförutsägbar och alldeles för restriktiv. Det är speciellt kravet på anknytning mellan sponsorns och den sponsrade verksamhet som krävs vid indirekta motprestationer som kritiserats. Detta eftersom denna anknytning medför att det är relativt lätt att få avdrag då sponsorn erhåller direkta motprestationer men förhållandevis svårt då denne erhåller indirekta motprestationer. Från många håll krävs en ny reglering av sponsring.</p><p>Regeringen och riksdagen har dock hittills menat att nuvarande regler är tillräckliga och att det i princip är omöjligt att utforma regler om avdragsrätt för sponsring som utesluter gränsdragningsproblem och samtidigt täcker in samtliga fall. Jag är av den åsikten att nuvarande reglering inte är tillfredsställande. För att komma tillrätta med detta förslår jag att det införs ny lagtext i IL som reglerar avdragsrätten för sponsring. Detta sker enligt mig bäst genom att ny lagtext införs i 16 kap. 9a § IL och att det görs ett tillägg i 9 kap. 2 § 2 st IL.</p> / <p>Sponsoring is a relatively new way of marketing, but has during the years become more common for companies to use and is today one of the most used ways of marketing. There is no exclusive regulation of the deduction for sponsoring, therefore expenses for sponsoring are normally regulated by Chapter 16 section 1 of the Swedish Income Tax Act (IL). This main regulation is written in a very general way and therefore cases stand for the main regulation on the area.</p><p>Expenses for sponsoring have in cases been adnmitted to be deductable as advertising- and PR-expenses, research- and development expenses, personnel expenses and official expenses. To sum up the following conditions have to be fulfilled for sponsoring to be deducted:</p><p>-The expense does not constitute a gift,</p><p>-The sponsoring expense is meant to increase or to maintain the companys incomes and</p><p>-The sponsor receives a direct return from the sponsored party that is expected to have a market value that correspond to the sponsoring expense or that the expense is a indirect expense due to that there is a strong connection between the sponsors and the sponsored partys activities.</p><p>What first and foremost causes a problem when making the appraisal of deduction is that establishing a boundary between sponsoring and not deductable gift many times is very difficult to make, especially when the sponsor receives a indirect return.</p><p>The present regulation of sponsoring has been the subject of a lot of criticism, among others that it is not predictable enough and much too restrictive. It is first and foremost the reguirement that there needs to be a strong connection between the sponsors and the sponsored partys activities that have been criticized. This requirement results in that it is pretty easy for the sponsor to get a deduction when he gets a direct return but pretty difficult when he receives a indirect return. Many people and organisations demand a new regulation of sponsoring.</p><p>The government and parliament have so far said that present regulations are sufficient and that there almost is impossible to design regulations concerning deduction for sponsoring that exclude the establishing of a boundary and at the same time covers all situations.</p><p>I think that the present regulation is not satisfactory. To cope with this I suggest that a new regulation that regulates the deduction of sponsoring is introduced into the Swedish Income Tax Act (IL). This is according to me best done through the introcution of a new regulation in Chapter 16 section 9a of the Swedish Income Tax Act (IL) and a addition in Chapter 9 section 2 para. 2 of the Swedish Income Tax Act (IL).</p>

<p>Problem. Sponsorship has increased continuously during the 21st century, however, at the same time the public interest of traditional promotion has been diminishing. The meaning of sponsorship is a very diffuse and therefore the concept needs to be investigated. Due to the multitude of sponsorship and its impreciseness about its financial value, it is difficult to evaluate sponsorship for companies, especially when there is a difficulty in choosing a decent method for evaluation.</p><p>Purpose. The purpose of this thesis is to investigate the concept of sponsorship, motives for sponsorship and evaluation of sponsorship according to the theory and give empirical examples of how these areas are being managed by companies.</p><p>Method. On the basis of the purpose, a qualitative method was chosen with personal interview and telephone interviews as tools. The choice of method and tool was based on the demand for rich and deep information, since this was needed to solve the purpose. Volvo Event Management, SEB, Assa Abloy and Djuice were the sample of the thesis, and have all been involved in sponsoring of the Volvo Ocean Race.</p><p>Results. The concept of sponsorship has no universal definition, though it is important that companies understand the concept. By stating some cornerstones of the definition it might help explaining the problem and the indistinctness with sponsorship. Sponsorship as a communication tool is unique and therefore makes it possible for companies to differentiate on the market, since the public is getting tired on traditional promotion. Additionally, there are numerous motives to use sponsorship, but exposure is one of the most common according to the participating companies in this study, closely followed by relations. Motives can further on be categorized in two different groups, internal and external, which simplify and give a better perspective of companies’ motives. Finally, the study has shown that companies evaluate sponsorship using different theoretical tools, however, according to literature and theorists companies are not evaluating. Hence, a disagreement arises between the academic and the real world. In spite of the progression that has been made, there are still doubts concerning the trustworthiness surrounding the translation of exposure to a financial value, which contributes to that the value of sponsorship becomes more uncertain.</p> / <p>Problem. Sponsring är ett kommunikationsverktyg som ökat avsevärt under 2000-talet, i takt med att allmänhetens intresse för traditionell reklam har mättats. Sponsring som verktyg är ett mångfacetterat begrepp på grund av olika definitioner i kombination med olika motiv till att sponsra vilket gör att begreppet behöver utredas. På grund av sponsringens mångfald och oklarheter kring dess finansiella värde är det svårt att utvärdera sponsringsinsatser för företag, framförallt när det finns en svårig-het att välja lämplig metod för utvärdering.</p><p>Syfte. Syftet med denna uppsats är att utreda begreppet sponsring, motiv till sponsring och utvärdering av sponsring enligt teorin samt ge exempel på hur dessa områden hanteras av företag i praktiken.</p><p>Metod. Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats, med personlig intervju och telefonintervju som verktyg. Val av metodansats och verktyg grundades på att rik och djup information efterfrågades, då det krävdes för att lösa vårt syfte. Urvalet bestod av Volvo Event Management, SEB, Assa Abloy och Djuice som alla varit delaktiga i sponsring av Volvo Ocean Race.</p><p>Resultat. Begreppet sponsring har inte någon universal definition, däremot är det viktigt att företag förstår begreppet och genom att vissa hörnstenar ingår i definitionen kan det klargöra problemet och otydligheten med sponsring. Sponsring som kommunikationsverktyg är unikt och gör att företag på ett bra sätt kan differentiera sig på marknaden eftersom allmänheten allt mer tröttnar på traditionell reklam. Vidare finns det ett flertal motiv med att använda sponsring, varav exponering är det vanligast förekommande enligt studiens företag, följt av relationer. Motiv kan vidare delas in i två olika kategorier, nämligen interna och externa, som förenklar och ger en mer överskådlig bild av företags motiv som vidare underlättar hela processen med spons-ringsarbetet. Slutligen har studien visat att företagen i praktiken utvärderar i stor utsträckning i enlighet med de modeller som finns i teorin, även om litteraturen hävdar motsatsen. Trots att framsteg gjorts råder det dock fortfarande tvivel om trovärdigheten kring att översätta exponering till ett finansiellt värde vilket gör att värdet av sponsring blir osäkrare.</p>

För att den svenska idrottsrörelsen ska kunna bedrivas och utvecklas är sponsringsintäkter en viktig inkomstkälla. Sponsring har tidigare varit nära kopplat till välgörenhet där ett företag går in med pengar till ett projekt utan att räkna med någon motprestation. Idag har sponsringens funktion utvecklats och ses alltmer som ett strategiskt verktyg för att förbättra ett företags position på marknaden. Ridsporten är en av Sveriges största sporter och för att i framtiden kunna utveckla sina sponsringsprojekt syftar denna explorativa studie till att bidra till en djupare förståelse för hur företag värderar ridsportens varumärke och använder sig av ridsportsponsring som marknadsföringsmetod. En kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer av fyra företag som är involverade i olika typer av ridsportsponsring har genomförts. Företagens motiv till sponsring av ridsport bygger framför allt på sportens unika image som företagen kan associeras med samt möjligheten att nå ut till en intressant målgrupp för företagens respektive affärsverksamheter. Studiens resultat leder till tre rekommendationer som föreslås ligga till grund för fortsatta studier av sponsring inom den svenska idrottsrörelsen. Rekommendationerna inkluderar imagens påverkan på sponsring inom olika idrotter och sponsringssammanhang,resursernas påverkan på resultat av sponsring samt hur synergieffekter skapas när sponsring blir en integrerad del i företagens totala marknadsföring.

Vi har i denna studie beskrivit och förklarat vilka bakomliggande motiv multinationella företag har då de väljer att sponsra elitidrottsföreningar. Hypotesprövning visar att exponering -good citizen -personal och relationsmotivet, är motiv till varför svenska multinationella företag sponsrar elitidrottsföreningar. Vad gäller exponeringsmotivet har vi kommit fram till att svenska multinationella företag ser sponsringen som ett tillfälle att bli exponerade i olika medier i samband med exempelvis ishockeymatcher. Vår studie visar att då ett företag väljer att sponsra utifrån ett good citizen-motiv handlar detta om att de vill bidra med något till samhället utöver den företagsmässiga verksamheten. Multinationella företag vill uppfattas som en god samhällsmedborgare som stöttar föreningar med koppling till regionen. Vidare visar studien även att personalmotivet som motiv till sponsring beskriver att multinationella företag sponsrar idrottsföreningar eftersom företagen vill skapa en ökad sammanhållning inom sin egen personalstyrka genom att kunna erbjuda exempelvis matchbiljetter. Det skapar en ökad sammanhållning och en stärkt motivation inom personalen som leder till bättre output för företaget på grund av mer tillfredställda medarbetare. Vår studie visar till slut även att relationsmotivet är ett motiv multinationella företag använder sig av då det skapar möjligheter till att bygga och stärka relationer med samarbetspartners till företaget under ett evenemang så som en ishockeymatch.

Titel:                                       Leverera mera – En fallstudie på Volvo Trucks   Författare:                                              Erik Bylund &amp; Johan Kristensson   Handledare:                                             Ulf Aagerup   Nivå:                                       Kandidatuppsats, Internationell Marknadsföring (15hp), VT 2014.   Nyckelord:                                               Sponsring, Leveraging och Ambush Marketing   Problemformuleringar:        - Hur använder Volvo Trucks leveraging i samband med deras sponsorskap? - Hur motverkar Volvo Trucks Ambush Marketing i samband med deras sponsorskap?                                             Syfte:                                      Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur ett aktivt sponsrande multinationellt företag på B2B-marknaden använder sig av leveraging i samband med deras sponsorskap för att öka nyttan av deras investering. Vi vill även undersöka undersöka och beskriva hur de motverkar Ambush Marketing i samband med deras sponsorskap för att skydda deras investering.                       Teoretisk referensram:         Kapitlet inleds med grundläggande teorier kring sponsorskap för att sedan gå vidare till beskrivning av termerna leveraging och Ambush Marketing.   Metod:                                    Fallstudien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod och en induktiv ansatts. Personliga intervjuer med högt uppsatt och kompetent personal inom Volvo Trucks legat till grund för insamlingen av våra data.   Empiri:                                   Empirin presenterar de kvalitativa intervjuer som gjorts med respondenter inom Volvo Trucks.   Analys:                                   Analysen jämför den insamlade empirin gentemot den teoretiska referensramen.   Slutsats:                                  Volvo Trucks använder sig av en omfattande leveragingstrategi där de genom sin 360-approach försöker vara närvarande på samtliga plan och kanaler. Det finns ett klart fokus på aktiverande leveraging med avsikt att bygga och stärka kundrelationer. Deras övergripande, långsiktiga sponsringsstrategi att äga event och vara titelsponsor ger dem stort inflytande och gör att de kan vara dominanta i sin exponering. Även om Volvo Trucks själva hävdar att deras primära strategi mot Ambush Marketing är att skriva noggranna kontrakt menar vi att deras övergripande strategier (omfattande leveraging och långvariga titelsponsorskap) också utgör ett viktigt skydd. / Title:                                                                               Leverera mera – En fallstudie på Volvo Trucks   Authors:                                                  Erik Bylund &amp; Johan Kristensson   Advisor:                                                   Ulf Aagerup   Level:                                      Bachelor thesis, International Marketing (15 ECTS), Spring 2014   Keywords:                                               Sponsoring, Leveraging, Ambush Marketing   Problem:                                - How do Volvo Trucks make use of leveraging in conjunction with their sponsorships? - How do Volvo Trucks counteract Ambush Marketing in conjunction with their sponsorships?   Purpose:                                 The purpose of this paper is to explore and describe how an active multinational sponsor in the B2B market make use of leveraging in conjunction with their sponsorship to increase the benefits of their investment. We also want to investigate and describe how they combat Ambush Marketing in conjunction with their sponsorship to protect their investment.   Method:                                  The study has a qualitative research method with an inductively approach. Interviews with senior and knowledgeable employees within Volvo Trucks have been conducted to provide answers to the problem.   Frame of reference:              The chapter begins with basic theories about sponsorship and then proceed to the description of the terms and leveraging Ambush Marketing.   Empiric:                                 The empirical data presents the qualitative interviews conducted with respondents at Volvo Trucks.   Analysis:                                 The analysis compares the collected empirical data in relation to the theories studied in sponsorship, leveraging and ambush marketing.   Conclusion:                            Volvo Trucks uses a comprehensive leveraging strategy which through their 360 approach tries to be present at all levels and channels. There is a clear focus on activational leveraging with the intent to build and strengthen customer relationships. Their overall long-term sponsorship strategy to own events and titles sponsorship gives them great influence and enables them to be dominant in their exposure. Although Volvo Trucks themselves claim that their primary strategy against Ambush Marketing is to write detailed contracts, we propose that their overall strategies (including leveraging and longstanding title sponsorship) also provides an important protection.

Titel: Sponsring till vilken nytta- för filantropi eller PR?   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Elin Jacksson och Elin Åkerblom   Handledare: Agneta Sundström   Datum: 2015 - Juni   Syfte: Syftet är att skapa ökad förståelse för företagens arbete med sponsring, vad som motiverar dem och vilken nytta arbetet bidrar till.   Metod: Uppsatsen har kvalitativ metod och komparativ design som omfattar tio semistrukturerade intervjuer riktade mot tio företag som marknadsför ett sponsorarbete på idrottsarenor. Data har sammanställts genom att infoga nyckelord i en tabell som sedan ligger till grund för analys där teoretiskt stöd finns från vetenskapliga artiklar.   Resultat &amp; slutsats: Företag arbetar med sponsring i huvudsak för att bidra till samhällsnytta samtidigt som företagen marknadsförs, de använder sponsring både för att skapa nytta för samhället och nytta för företaget. Vi har funnit att företagen befinner sig i utvecklingsfas där vikten nu är att samarbeta och kräva något tillbaka från de organisationer som erhåller stöd.   Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår fler studier som studerar den utvecklingsfas företag befinner sig inom och om samarbetsavtal är effektivare än sponsoravtal, om företagens arbete för hållbart samhälle uppfattas som mer trovärdigt med samarbetsavtal än med sponsoravtal.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att ge ökad förståelse för företagens sponsorarbete och visar att samhällsnyttan är det som motiverar till sponsorarbete. Vi har funnit att företagen befinner sig i en utveckling där största vikten av sponsoravtal bygger på samarbete där sponsorstagaren förväntas motprestera för att erhålla stöd.   Nyckelord: CSR, Filantropi, Sponsring, PR, Samhällsnytta, Image

Influencervärlden har växt sig och blivit en mångmiljonindustri och det händer ofta att det skickas produkter och erbjuds tjänster utan att en influencer ingått avtal med företaget. Skatteverket har lyft problematiken och menar att alla dessa ska tas upp till inkomstbeskattning i inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet, beroende på verksamhetens omfattning. Medan influencer tillsammans uttalat att resor och liknande stora saker som de får bör förmånsbeskattas samtidigt som andra mindre saker exempelvis böcker och smink som de inte önskar inte bör beskattas. Andra menar att alla dessa produkter och tjänster är ett arbetsredskap och att deras arbetsuppgift inte går att utföra utan dem.  För att det ska kunna beskattas får det inte anses utgöra gåvor då de är skattefria enligt 8 kap. 2 § IL. Vad en gåva är finns inte definierat i någon lag, skatterättsligt eller civilrättsligt. Däremot har det förklarats i civilrätten att det finns tre rekvisit som kan anses utgöra typiska drag för en gåva, förmögenhetsöverföring, frivillighet och gåvoavsikt. Dessa har dock inte getts exakt samma betydelse i skatterätten som i civilrätten och därför är det upp till domstolen att avgöra från fall till fall. Dessutom måste hänsyn tas till remuneratoriska gåvor, som är ett tack för redan utförd prestation mot vederlag. De är inte skattefria enligt 8 kap. 2 § IL då det föreligger en motprestation. Om det inte är en gåva får det antas vara en inkomst. Vad som är en inkomst är inte heller uttömmande i IL, men det avser idag inte bara kontanta medel. Naturaförmåner kan idag beskattas då vad som är en inkomst har utvidgats i takt med samhällets utveckling. Men naturaförmåner kan vara kluriga då de ofta kan användas både i tjänsten och privat, varav det måste avgöras om de är en privatlevnadskostnad eller ett nödvändigt arbetsredskap. Är de nödvändiga i tjänsten kan de eventuellt utgöra en kostnad som kan dras av i inkomstslaget tjänst. Det har visat sig att det finns alternativ i denna fråga och att produkter kan skickas tillbaka eller att det kan skickas färdiga bilder till influencern, vilket gör att de kan anses utgöra privata levnadskostnader i många fall. I uppsatsen konstateras att alla produkter och tjänster ska beskattas som tillfaller en influencer oavsett om influencern bedriver företag eller inte.  Dessutom måste en bedömning göras utifrån givarens sida gällande avdragsrätten för kostnader. Här finns inget uttalande från forskare eller myndigheter eller något avgörande från domstol varav ledning fått hämtas från liknande rättsfrågor, sponsring. Sponsring kan vara av många olika typer av verksamheter men vanligast är inom idrotten och kulturen. Företag sponsrar i hopp om att i motprestation få reklam och förknippas med den sponsrade. Det samma gäller vid marknadsföring via influencer där företagen vill få sina produkter och tjänster förknippade med en influencer som då har möjlighet att påverka konsumenter. Efter en rättsfallsanalys konstateras att det trots allt finns tydliga tecken på vad som gäller för avdrag för sponsring idag och att liknande resonemang bör kunna användas för marknadsföring via en influencer. Därmed måste en motprestation kunna utläsas från mottagaren för avdrag ska få göras hos givaren.

Sport has a unique ability to convey different values. With a set of values that convey joy and fellowship, democracy and participation, the right to be with, and fair play, it is no wonder that the sport now has a major impact on society. Sports organizations has become an attractive platform for companies to establish their marketing strategies. This is accomplished through sponsorship. Sponsorship as a marketing strategy has increased tremendously in the past two decades compared to traditional marketing. Being seen through sponsorships has become a part of many companies marketing strategy. Sponsorship can be applied when companies, for example, wants to strengthen their operations and reach out to their target customer. However, it has been difficult to measure if the companies that sponsor sees impact of their sponsorship. What makes businesses out of the invested capital to a sports organization?

Det här är en kandidat uppsats i företagsekonomi med inriktning marknadsföring som är gjord på Handels- och IT Högskolan I Borås. Inriktningen på uppsatsen är sponsring och vi har valt att fokusera studien på hur företag använder sig av strategisk sponsring. Syftet med rapporten är att kartlägga hur företag arbetar med strategisk sponsring samt försöka skapa en förståelse kring hur företagen i undersökningen beslut om sponsrings ser ut. Resultatet av studien är tänkt att även kunna hjälpa de som söker sponsring att utveckla erbjudanden till sina sponsorer. Vi har utfört en litteraturstudie och intervjuer med sex olika företag. Efter genomförd studie så framkom flera olika aspekter av sponsring, bland annat att alla företagen i undersökningen arbetar med sponsring. Det framkom även att företagen i undersökningen ibland sponsrar bara för att uppnå goodwill och att de inte heller har någon nedskriven sponsringspolicy med ett undantag. Några av de slutsatser som vi kom fram till är att de lokala företagen i undersökningen kan sponsra mer lokalt på ett sätt som de större konkurrenterna inte kan vilket gör att de lokala företagen i undersökningen tjänar mer på den lokala sponsringen. De deltagande företagen använder sponsring även som nätverk då de genom sin sponsring får tillgång till ett nätverk med de andra sponsrande företagen. Nätverk är ett bra exempel på vad sponsorsökande aktörer kan ta med i sitt erbjudande när de söker sponsring. Vi har även märkt en tydlig brist hos företagen i undersökningen av att använda sponsringen i sin övriga marknadsföring. Vi anser därför att de tappar mycket värde av sponsringen.

Podcast är ett relativt nytt medium som ständigt ökar. Allt fler företag börjat få upp ögonen för podcast som marknadsföringskanal eftersom de kan nå en viss målgrupp. IF Skadeförsäkring var ett av de första företagen i Sverige att använda podcast som marknadsföringskanal genom ett längre sponsringssamarbete. De har sedan 2013 varit huvudsponsor av Alex och Sigges podcast. Samarbetet mellan IF och journalisterna och författarna Alex Schulman och Sigge Eklund handlar till stor del om att budskapet om IF vävs in i innehållet, med så kallad native advertising, till skillnad från många andra podcaster där sponsorerna nämns som inlägg separata från övriga innehållet. I denna studie studeras hur IF arbetar för att bygga sitt varumärke, vilka kärnvärden och mål de har och hur budskapet om IF kommer till uttryck i Alex och Sigges podcast som drivs av för IF externa aktörer. Metoden som används är en semistrukturerad intervju med IF samt en innehållsanalys av totalt 18 podcastavsnitt som analyseras med hjälp av tematisk analys. Resultatet indikerar att IF arbetar utifrån strategier för integrerad marknadskommunikation där marknadsföring och PR kombineras, där de arbetar med både reklam och publicitet. Målet med varumärkesbyggandet är att skapa en känsla för varumärket hos konsumenter, vilket liknar det som Matteo och Dal Zotto (2015) menar är typiskt för postmodern konsumism. Budskapet om IF i podcasten som förmedlas genom native advertising och storytelling liknar IF:s egna budskap utifrån företagets kärnvärden.