Problem. Sponsorship has increased continuously during the 21st century, however, at the same time the public interest of traditional promotion has been diminishing. The meaning of sponsorship is a very diffuse and therefore the concept needs to be investigated. Due to the multitude of sponsorship and its impreciseness about its financial value, it is difficult to evaluate sponsorship for companies, especially when there is a difficulty in choosing a decent method for evaluation. Purpose. The purpose of this thesis is to investigate the concept of sponsorship, motives for sponsorship and evaluation of sponsorship according to the theory and give empirical examples of how these areas are being managed by companies. Method. On the basis of the purpose, a qualitative method was chosen with personal interview and telephone interviews as tools. The choice of method and tool was based on the demand for rich and deep information, since this was needed to solve the purpose. Volvo Event Management, SEB, Assa Abloy and Djuice were the sample of the thesis, and have all been involved in sponsoring of the Volvo Ocean Race. Results. The concept of sponsorship has no universal definition, though it is important that companies understand the concept. By stating some cornerstones of the definition it might help explaining the problem and the indistinctness with sponsorship. Sponsorship as a communication tool is unique and therefore makes it possible for companies to differentiate on the market, since the public is getting tired on traditional promotion. Additionally, there are numerous motives to use sponsorship, but exposure is one of the most common according to the participating companies in this study, closely followed by relations. Motives can further on be categorized in two different groups, internal and external, which simplify and give a better perspective of companies’ motives. Finally, the study has shown that companies evaluate sponsorship using different theoretical tools, however, according to literature and theorists companies are not evaluating. Hence, a disagreement arises between the academic and the real world. In spite of the progression that has been made, there are still doubts concerning the trustworthiness surrounding the translation of exposure to a financial value, which contributes to that the value of sponsorship becomes more uncertain. / Problem. Sponsring är ett kommunikationsverktyg som ökat avsevärt under 2000-talet, i takt med att allmänhetens intresse för traditionell reklam har mättats. Sponsring som verktyg är ett mångfacetterat begrepp på grund av olika definitioner i kombination med olika motiv till att sponsra vilket gör att begreppet behöver utredas. På grund av sponsringens mångfald och oklarheter kring dess finansiella värde är det svårt att utvärdera sponsringsinsatser för företag, framförallt när det finns en svårig-het att välja lämplig metod för utvärdering. Syfte. Syftet med denna uppsats är att utreda begreppet sponsring, motiv till sponsring och utvärdering av sponsring enligt teorin samt ge exempel på hur dessa områden hanteras av företag i praktiken. Metod. Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats, med personlig intervju och telefonintervju som verktyg. Val av metodansats och verktyg grundades på att rik och djup information efterfrågades, då det krävdes för att lösa vårt syfte. Urvalet bestod av Volvo Event Management, SEB, Assa Abloy och Djuice som alla varit delaktiga i sponsring av Volvo Ocean Race. Resultat. Begreppet sponsring har inte någon universal definition, däremot är det viktigt att företag förstår begreppet och genom att vissa hörnstenar ingår i definitionen kan det klargöra problemet och otydligheten med sponsring. Sponsring som kommunikationsverktyg är unikt och gör att företag på ett bra sätt kan differentiera sig på marknaden eftersom allmänheten allt mer tröttnar på traditionell reklam. Vidare finns det ett flertal motiv med att använda sponsring, varav exponering är det vanligast förekommande enligt studiens företag, följt av relationer. Motiv kan vidare delas in i två olika kategorier, nämligen interna och externa, som förenklar och ger en mer överskådlig bild av företags motiv som vidare underlättar hela processen med spons-ringsarbetet. Slutligen har studien visat att företagen i praktiken utvärderar i stor utsträckning i enlighet med de modeller som finns i teorin, även om litteraturen hävdar motsatsen. Trots att framsteg gjorts råder det dock fortfarande tvivel om trovärdigheten kring att översätta exponering till ett finansiellt värde vilket gör att värdet av sponsring blir osäkrare.

Hur kan sponsring stärka ett företags varumärke och vilka skillnader och likheter finns det mellan hur tjänsteföretag och producerande företag använder sig av sponsring i syfte att stärka varumärket? Syftet är att studera hur företag använder sig av sponsring i avsikt att stärka varumärket samt identifiera skillnader och likheter mellan tjänsteföretags och producerande företags sponsringsverksamheter. En tvärsnittsstudie har genomförts på fyra fallföretag. Primärdatan samlades in genom semistrukturerade personliga intervjuer. Den teoretiska referensramen baseras på vår modifierade undersökningsmodell, AEGM-modellen, som är utformad utifrån befintliga teorier inom ämnesområdena varumärke och sponsring. Empiri i form av presentation av de undersökta företagens sponsringsverksamhet och intervjupersonernas syn på hur företagen använder sponsring i syfte att stärka varumärket. Slutsats: Det förefaller skillnader, men även många likheter, mellan hur tjänsteföretag och producerande företag använder sig av sponsring. Ett varumärke kan stärkas med hjälp av sponsring, exempelvis genom att kunden involveras i arrangemanget och att sponsringen kombineras med andra marknadsföringsaktiviteter.

Sponsring är ett relativt nytt sätt för marknadsföring som genom åren har blivit allt vanligare för företag att använda sig av. Idag är det ett av de mest använda marknadsföringsinstrumenten. Det finns ingen särskild reglering av avdragsrätten för sponsring i skattelagstiftningen, utan utgifter för sponsring faller normalt under 16 kap. 1 § IL. Denna huvudregel är väldigt allmänt skriven vilket medfört att rättsfall står för den huvudsakliga regleringen på området. Utgifter för sponsring har i rättspraxis medgetts vara avdragsgilla som reklam- och PR-kostnader, forsknings- och utvecklingskostnader, personalkostnader och representationskostnader. Sammanfattningsvis kan sägas att följande förutsättningar skall vara uppfyllda för att avdragsrätt skall medges för sponsring: -Utgiften utgör inte gåva, -Sponsringsutgiften är avsedd att öka eller bibehålla företagets inkomster och -Sponsorn erhåller en direkt motprestation från den sponsrade som förväntas ha ett marknadsvärde som motsvarar sponsringsutgiften eller att utgiften är en indirekt omkostnad på grund av att det finns en stark anknytning mellan sponsorns och den sponsrades verksamheter. Det som framförallt ställer till problem vid avdragsbedömningen är att gränsdragningen mellan sponsring och icke avdragsgill gåva många gånger är väldigt svår att göra, framförallt då den skattskyldige erhåller indirekta motprestationer. Den nuvarande regleringen av sponsring har blivit utsatt för massiv kritik från många håll då den bl.a. anses vara oförutsägbar och alldeles för restriktiv. Det är speciellt kravet på anknytning mellan sponsorns och den sponsrade verksamhet som krävs vid indirekta motprestationer som kritiserats. Detta eftersom denna anknytning medför att det är relativt lätt att få avdrag då sponsorn erhåller direkta motprestationer men förhållandevis svårt då denne erhåller indirekta motprestationer. Från många håll krävs en ny reglering av sponsring. Regeringen och riksdagen har dock hittills menat att nuvarande regler är tillräckliga och att det i princip är omöjligt att utforma regler om avdragsrätt för sponsring som utesluter gränsdragningsproblem och samtidigt täcker in samtliga fall. Jag är av den åsikten att nuvarande reglering inte är tillfredsställande. För att komma tillrätta med detta förslår jag att det införs ny lagtext i IL som reglerar avdragsrätten för sponsring. Detta sker enligt mig bäst genom att ny lagtext införs i 16 kap. 9a § IL och att det görs ett tillägg i 9 kap. 2 § 2 st IL. / Sponsoring is a relatively new way of marketing, but has during the years become more common for companies to use and is today one of the most used ways of marketing. There is no exclusive regulation of the deduction for sponsoring, therefore expenses for sponsoring are normally regulated by Chapter 16 section 1 of the Swedish Income Tax Act (IL). This main regulation is written in a very general way and therefore cases stand for the main regulation on the area. Expenses for sponsoring have in cases been adnmitted to be deductable as advertising- and PR-expenses, research- and development expenses, personnel expenses and official expenses. To sum up the following conditions have to be fulfilled for sponsoring to be deducted: -The expense does not constitute a gift, -The sponsoring expense is meant to increase or to maintain the companys incomes and -The sponsor receives a direct return from the sponsored party that is expected to have a market value that correspond to the sponsoring expense or that the expense is a indirect expense due to that there is a strong connection between the sponsors and the sponsored partys activities. What first and foremost causes a problem when making the appraisal of deduction is that establishing a boundary between sponsoring and not deductable gift many times is very difficult to make, especially when the sponsor receives a indirect return. The present regulation of sponsoring has been the subject of a lot of criticism, among others that it is not predictable enough and much too restrictive. It is first and foremost the reguirement that there needs to be a strong connection between the sponsors and the sponsored partys activities that have been criticized. This requirement results in that it is pretty easy for the sponsor to get a deduction when he gets a direct return but pretty difficult when he receives a indirect return. Many people and organisations demand a new regulation of sponsoring. The government and parliament have so far said that present regulations are sufficient and that there almost is impossible to design regulations concerning deduction for sponsoring that exclude the establishing of a boundary and at the same time covers all situations. I think that the present regulation is not satisfactory. To cope with this I suggest that a new regulation that regulates the deduction of sponsoring is introduced into the Swedish Income Tax Act (IL). This is according to me best done through the introcution of a new regulation in Chapter 16 section 9a of the Swedish Income Tax Act (IL) and a addition in Chapter 9 section 2 para. 2 of the Swedish Income Tax Act (IL).

Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för begreppet sponsringen genom att identifiera och analysera bakomliggande motiv till sponsring, faktorer som avgör val av sponsorobjekt samt om och hur sponsringen utvärderas. Studien genomfördes ur ett företagsperspektiv. Vår insamlade primärdata bygger på intervjuer med sponsoransvariga på Folksam, Svenska Spel och Scania. Metoden som tillämpades i uppsatsen bygger på Strauss & Corbins tankegångar kring grundad teori. Genom en interaktiv process av datainsamling och analys fick vi fram kategorier, relationer och olika mönster som vi förde ett resonemang kring. Resultat vi kan fastställa är att motiv och mål inte är exkluderande utan flera kan uppnås med en och samma sponsorsatsning. Varav sponsring kan beskrivas som ett verktyg med pluralistiska möjligheter. Det främsta och tillika viktigaste motivet till att företagen väljer att sponsra är möjligheten detta ger att associera sig med ett visst objekt och på så sätt ta del av positiva värden vilket kan stärka deras eget varumärke. Det främsta kriteriet som företagen grundar valet av sponsorobjekt på är att det ska vara starkt kopplat till deras kärnverksamhet. Möjligheten att nå målgruppen är även en tydlig faktor som påverkar företagens val av sponsorobjekt. Det framgår i denna studie att fallföretagen inte förbiser utvärdering av deras sponsorverksamhet utan ser detta som en självklar och viktig process. Men det påvisas samtidigt svårigheter med att kunna urskilja vilka effekter som direkt kan härledas till varje sponsorsatsning.

Sammanfattning Denna uppsats behandlar det samarbete som sedan 2003 finns mellan Linköpings Hockey Club (LHC) och Linköpings Fotboll Club (LFC), som innebär en kombination av herr- och damidrott. Samarbetet är unikt och de båda föreningarna har ett gemensamt varumärke och till stor del samma management. Syftet med denna uppsats är att få förståelse för det gemensamma varumärket i samband med sponsring och identifiera de värden som kan finnas i samarbetet LHC/LFC. Detta utifrån några av de nuvarande större sponsorernas perspektiv, samt även hur andra nationella storsponsorer som generellt verkar inom idrottssponsring uppfattar det. Resultatet av studien är ämnat att vara av intresse för LHC/LFC och målet är att kunna ge dem ny kunskap i området och för att visa hur sponsorer uppfattar samarbetet. Detta görs genom att intervjua nio intressanta företag som alla verkar i sponsringsbranschen. Av de nio företagen är fem nuvarande sponsorer och fyra är nationella storföretag som verkar generellt inom sponsring men som inte samarbetar med LHC/LFC i dagsläget. Syftet med att undersöka stora nationella företag är för att se hur de uppfattar ett samarbete likt det som LHC/LFC har, och om de ser några värden i den kombinationen. Utgångspunkten för studien ligger i de teorier som valts som behandlar sponsring, varumärken och värden. Utifrån teorierna utformades relevanta frågor till de intervjuer som genomfördes som datainsamlingsmetod med de nio företagen, och svaren från dem utgör till största delen empirin i studien. Övrig empiri består av tryckt material från LHC/LFC samt Internet i form av deras hemsidor och företagshemsidor. De nuvarande sponsorerna och de nationella företagen skildes åt i analysen, och empirin analyserades utifrån de valda teorierna. De övergripande slutsatserna som kan dras av studien är att det största värdet i samarbetet mellan LHC och LFC ligger i kombinationen av herr- och damidrott. Sponsorerna använder eller kan använda detta på olika sätt, beroende på vad deras motiv med sponsringen är. / Abstract This thesis is about the cooperation between Linköpings Hockey Club (LHC) and Linköpings Fotboll Club (LFC), which is a combination between male and female sports, ice-hockey and soccer. It is a unique cooperation with mutual management and a mutual brand. The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding in the mutual brand and identify the values that can occur in the cooperation between LHC and LFC in sponsorship. This will be examined in two different perspectives, the present sponsors and some larger companies in the sponsorship field. The purpose of examine the larger companies that not are in cooperation with LHC/LFC at the moment, is to find out their thoughts about a combination like the one that LHC/LFC have got. The empirical data has been collected through interviews with nine different companies. The questions for the interviews are based upon relevant theories about sponsorship, brands and values. The study shows that the most companies understand and can observe that there are strong values, especially in the combination of male and female sports. There is a big difference between how companies use these values in their sponsorship, often it depends on the companies’ motives.

Denna uppsats kommer att behandla ämnet sponsring, sett ur ett föreningsperspektiv. Sponsring är idag ett viktigt ekonomiskt stöd i idrottsverksamheten och för dess utveckling. När vi som författare tänker sponsring tänker vi på affärer, avtal, marknadsföring, hjärta, samarbete och stöd. Vårt intresse inom sport samt marknadsföring har lett oss till vårt ämnesval. Av egna erfarenheter vet vi hur svårt det är att få ekonomiskt stöd från företag utan att ha en väl förberedd strategi.   Sponsringen har utvecklats de senaste 20 åren från en välgörenhet till ett givande och tagande mellan idrottsföreningar och företag. Företagen vill marknadsföra sig själva genom att synas i samband med idrottsklubbar, idrottsprofiler och olika events. Företagen har en tydlig strategi för hur de ska göra detta men hur arbetar elitidrottsföreningar med sponsring? Syftet med studien är att undersöka samt identifiera vad idrottsföreningarna i Umeå har för sponsringsstrategier samt om dagens finanskris påverkar deras ekonomi.   Genom att utföra en kvalitativ studie där vi intervjuade fyra elitidrottsföreningar i Umeå vill vi ge läsaren en inblick i hur de arbetar med sponsring. Vi har intervjuat Umeå IK, Umeå FC, IFK Umeå badminton och IKSU Innebandy för att få olika åsikter gällande sponsringsarbete. Vi valde dessa för att de syns i media och har olika förutsättningar gällande sponsringsarbete.   Slutsatserna som vi drog av vår studie var att samtliga respondenter arbetar olika med sponsring. Vi fann även att det fanns vissa framträdande strategier som idrottsföreningarna använde sig av. Alla idrottsklubbarna var beroende av det ekonomiska stödet som sponsringen genererade, men de strävade ändå efter att ha sponsorer som stärkte det egna varumärket, hälften av respondenterna hade tackat nej till sponsorer och de övriga skulle kunna tacka nej till sponsring av företag som kunde vara skadliga för det egna varumärket.   En annan sak som vi fann intressant var att alla idrottsklubbar ville bygga ett nätverk av sponsorer, vissa hade en mer utvecklad strategi för hur de skulle göra för att lyckas med denna strategi men alla ville utveckla detta.   Slutligen så visade studien att det var endast en förening som sa att de inte påverkades negativt av dagens ekonomiska läge. Enligt dem själva berodde det på att de hade lagt ner mycket energi och arbete på sponsringen i år.

Syfte: Syftet med denna uppsats ge en ökad inblick i individuell sponsring då litteraturen kring detta fortfarande är väldigt begränsad. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats då vi ansåg att detta skulle ge det djup vi eftersökte för att finna svaret på hur företag resonerar kring sina sponsringsåtgärder. Vi började med att studera den tillgängliga litteratur som vi fann både i bibliotek och i databaser, för att sedan jämför dessa teorier med de tre semistrukturerade intervjuer som genomförts i empiri kapitlet. Vår avgränsning gjorde urvalet av respondentföretag väldigt limiterat, dock fann vi tillslut tre företag som passade våra preferenser väl, vilket bidrog till en ökad validitet i arbetet. Resultat & slutsats: De tre olika respondentföretagen definitioner av sponsring skiljde sig åt, dock var kärnan i deras definition densamma. Vi tror även att sponsring inte skall användas i alla sammanhang. Istället bör företag noggrant överväga vilka personer och events som varumärket vill bli förknippade med, vilket stärker företagets profilering hos deras respektive målgrupp. Vi anser att det finns flera fördelar att rikta sina sponsringsinsatser gentemot individer istället för lag, då varumärkesbyggandet kring en individ gör att allmänheten lättare kan identifiera sig med en person då dennes värderingar avspeglar sig på varumärket. Även relationen mellan företag och sponsringsobjekt blir närmare och därmed ökar chanserna till ett framgångsrikt samarbete. Likt den begränsade litteratur inom individ sponsring är även företagens kompetens inom vissa av sponsringens områden begränsad. Vår empiriska undersökning visar att företag behöver ta ställning till fler parametrar och arbeta mer strategiskt för att uppnå sponsringens fulla potential. Förslag till fortsatt forskning: Individuell sponsring är ett fortfarande ett område som kräver mer forskning. Det vi finner intressant att utreda vidare är allmänhetens uppfattning om sponsring som marknadsföringsåtgärd kontra vad företagen anser de får ut. Uppsatsens bidrag: Då det finns begränsat med litteratur om individuell sponsring, kan denna uppsats ses som ett bidrag till ett outforskat ämnesområde. / Aim: The purpose with this essay is to give a deeper insight of individual sponsorship, beacuse today the litterature is very limited. Method: The scientific approch we have used in this essay is a qualitative method, we used this method to give a deeper insight of corporates toughts about sponsorship as a marketing tool. We begun by study the avalible litterature on the subject, witch we found in both librarys and computer databases. Then we compared the theorys against the semistructerd interviews. Our delimitation made the selection smaller. Eventually we found there cooperating firms, that matched our prefrences. Result & Conclusions: The three companies we questioned had different definition of sponsrship, yet the cores in all definitions were the same. We believe that sponsorship not should be used in all coherence. In stead companies should carefully consider which individuals and events the brand are most liked to be associeted with, which can strenghten the opinion from respective target. We consider that there are severel advantages with individual sponsorship towards sponsoring a team. Brandbuilding around an individual makes it easier for the generell public to identify themselves with a indivudual. It´s also easier to build a closer relation between the company and the sponsored, which improves the chance for a succesful collaborate. Just like the limited literature on the subject, the companies’ capability in parts of the subject is limited. Our empirical study showed that the companies need to be aware of the several aspects of sponsorship. To achive the full potential of sponsorship the companies have to work more strategic. Suggestions for future research: We would find it interesting to find out the generel publics opinion of sponsorship as a marketing tool compared to corporates point of view. Contribution of the thesis: Since there is still very limited litterature in this subject. This essay can be used as a contribution to further research.

No description available.

Syfte: Syftet med studien är att analysera och undersöka hur ett företags varumärke stärks genom sponsring samt på vilket sätt. Vi kommer även att göra en jämförelse mellan huvudsponsorer och mindre sponsorer.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod, det vill säga intervjuer. Vi har intervjuat en sponsoransvarig från de tre sponsorerna vi har valt samt en representant från Rosa Bandet kampanjen.Resultat och slutsats:Ett företags varumärke stärks genom sponsring beroende på vilka förutsättningar företagen har. Med det menas alltså samarbetets styrka mellan sponsorgivare och sponsortagare. Ju mer en sponsor bidrar med, desto mer utrymme får den hos sponsortagaren och därmed stärks varumärket mer. Graden på styrkan beror på hur välanpassad varumärket är inom A-ERIK modellen. / Purpose: The purpose of this study is to analyze and investigate how a company’s brand is strengthened by the sponsorship and in which way. We will also make a comparison between a main sponsor and smaller sponsors.Method: We have used a qualitative method, i.e. interviews. We interviewed a sponsor charge by the three sponsors, we have chosen and a representative from the Pink Ribbon Campaign.Results and Conclusion: A company’s brand is strengthened by the sponsorship depending on what conditions the companies have. This means the strength of cooperation between donors and sponsor takers have. The more a sponsor helps the more space it takes, thus strengthening the brand more. The degree of strength depends on how appropriate the brand is in the A-ERIC model.

CSR är viktigare än någonsin i dagens ekonomi och konceptet är numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intäkter är omdiskuterat. CSR inom underhållningsbranschen har dock inte fått någon större uppmärksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien är att undersöka om, och hur, CSR kan användas som ett strategiskt verktyg i jakten på sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen. Uppsatsen består av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll. Vi har intervjuat både anställda på Hammarby Fotboll och flera av klubbens sponsorer för att få en nyanserad bild av CSR:s betydelse för sponsorintäkter. Undersökningen visar att sponsorer är positivt inställda till CSR-arbete, men att det inte är ett motiv till deras sponsorskap. Det finns således inte något direkt samband mellan CSR och sponsorintäkter. Vi anser dock att det finns ett indirekt samband.