<p>Vårt arbete handlar om individuell läs-och skrivutveckling. Det vi har fokuserat på är om de intervjuvade lärarna individualiserar undervisningen för elever som redan kan läsa och skriva när de börjar skolan så att en individuell utveckling sker inom läs- och skrivinlärningen. I arbetet presenterar vi olika teorier och metoder inom läs- och skrivinlärning som framkommit under intervjuerna. I teori delen lyfter vi fram aktuell forskning inom läs- och skrivutveckling.</p>

Vårt arbete handlar om individuell läs-och skrivutveckling. Det vi har fokuserat på är om de intervjuvade lärarna individualiserar undervisningen för elever som redan kan läsa och skriva när de börjar skolan så att en individuell utveckling sker inom läs- och skrivinlärningen. I arbetet presenterar vi olika teorier och metoder inom läs- och skrivinlärning som framkommit under intervjuerna. I teori delen lyfter vi fram aktuell forskning inom läs- och skrivutveckling.

No description available.

Today there is still irrelevant pay differential in society. In Sweden in 2010, the average pay differential was 15,4 percent between the sexes. Only 0,8 percent better than EU:s average. In Sweden the individual salaries increasingly have begun to characterize the Swedish labor market. Based on this, the aim of this study is to highlight the issue of equal pay between men and women from the perspective of individual salary. This would also been doing with a background in the regulatory environment of equal pay. When it comes to equality between women and men it is the area of labor law in EU who is the most developed and in Sweden this is the area who is most affected by EU law. Both in EU and in Sweden it is prohibit with direct- and indirect pay discrimination based on sex in equal and equivalent work. Pay differentials can be objective based if, for example, it has to do with the person's performance or knowledge or market factors. In Sweden the market aspects have a big influence to the employers approach to differences in salaries. Sweden has increasingly moved towards to individual salaries but how individual the pay is depends on how it is regulated in collective agreements. What is important to consider in the individual salaries is that a well-developed job values is used. In a job values the works demands on knowledge and skills, effort, responsibility and working conditions should be measured. What is important is that job evaluation is used in the same way on all work and that the requirements are gender neutral. The second criterion we look at in the individual salaries is the person's performance and that usually is being judged on the person's skills, development and achievement. Both employees and workers have a responsibility when it comes to the person's individual salaries. The reason why there are pay differences between men and women in society is partly due to the tradition of what seems to be feminine and masculine elements. Since way back, it was the women's commission to take care of the children, the older and the sick. This has been followed with the world in to work and these jobs are now seen as women’s work and have a lower salary. There is a positive approach to the basic idea of individual salaries but there is also dissatisfactionwith how it is used in practice. The model can probably not itself contribute to equal pay. The societal view of femininity and masculinity must first be change.

Syfte och frågeställningar: Syftet med den här studien är att undersöka hur fyra lärare i ämnet idrott och hälsa i årskurs 6- 9 uppfattar åtgärdsprogram och förslaget på att avskaffa kravet på dessa. Vilken syn har de intervjuade lärarna på åtgärdsprogram? Vad anser de intervjuade lärarna om själva avskaffandet av kravet? Hur vill de intervjuade lärarna arbeta med elever som inte uppnår kunskapskraven? Metod Den här studien är en kvalitativ forskningsintervjustudie där fyra lärare i ämnet idrott och hälsa har deltagit i en öppen riktad intervju. Lärarna har fått besvara frågor och reflektera fritt kring inkludering, dokumentation och åtgärdsprogram som ett verktyg inom skolan. De har även reflekterat kring förslaget på att avskaffa kravet på åtgärdsprogram. Resultatet från intervjuerna har analyserats utifrån Dahlöfs ramfaktorteori och Antonovskys teori om Känsla Av sammmanhang. Resultat Studien visade att åtgärdsprogram idag skrivs för att kravet på åtgärdsprogram finns med i lagen. Åsikten från de intervjuade lärarna var att åtgärdsprogram upprättas för att skolan ska ha ”ryggen fri” och kunna bevisa i framtiden att skolan har följt riktlinjerna för elever i behov av särskilt stöd. Studien visade att någon form av dokumentation för elever som inte uppnår kunskapsmålen behövs men att dagens åtgärdsprogram är för omfattande. Lärarna uttryckte att det krävs en bättre utbildning i hur åtgärdsprogram skall upprättas och genomföras. Inom ämnet idrott och hälsa tycker samtliga intervjuobjekt att åtgärdsprogram inte behövs, utan att elevens individuella utvecklingsplaner räcker som dokumentation för att förtydliga åtgärder och mål för eleven. Slutsats Förslaget på avskaffandet av åtgärdsprogram för att minska det administrativa arbetet för lärare mottogs som ett bra förslag hos de fyra intervjuobjekten. De ansåg dock att det behövs någon form av dokumentation för att inkludera och utvärdera elever i behov av särskilt stöd. Samtliga lärare ansåg att åtgärdsprogram inte behövs i idrott och hälsa i samma utsträckning som i övriga ämnen. Lärarna ansåg att de befintliga individuella utvecklingsplanerna räcker som dokumentation för elever i behov av särskilt stöd i ämnet idrott och hälsa. / Aim The aim of this study is to examine how four teachers in physical education in grades 6-9 perceive individualized educational program (IEP) and the proposal to abolish the requirement for these. What is the interviewed teachers view on IEPs? What do the interviewed teachers think about the abolition of the requirement? How would the interviewed teachers like to work with students who do not achieve the learning objectives? Method This study is a qualitative research interview study in which four teachers of physical education participated in an open- directed interview. Teachers have had to answer questions and reflect freely about inclusion, documentation and action as a tool in school. They also reflected on the proposal to abolish the requirement for IEPs. The results from the interviews were analyzed with a curriculum studies perspective Dahlöf and Antonovsky's theory of sense of coherence. Results The study showed that the IEPs today are written because it’s required by the law. The view from the interviewed teachers were drawing up IEPs for the school to have “their back free" and to be able to prove in the future that the school has followed the guidelines for students in need of special support. The study showed that some form of documentation for students who do not achieve learning objectives is needed but that today's IEPs are too extensive. The teachers expressed that they needed better training in how programs should be established and followed. In physical education all the informants thought that IEPs were not needed, they thought that the documentation could be included in the students Individuella utvecklingsplaner (IUP). A document that gives the student and its parents an insight in the student schoolwork Conclusions The proposal to abolish the requirement for IEPs to reduce administrative work for teachers was received as a good suggestion by the four interviewees. They felt that they needed some kind of documentation to include and evaluate students in need of special support. All teachers felt that IEPs is not needed in physical education in the same way as in other subjects. The teachers felt that the existing IUP is sufficient as documentation for students with special needs in physical education.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2010.

Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur medarbetare i självstyrande grupper uppfattar formellt och informellt ledarskap med avseende på individuell motivation och delaktighet. Metod: Detta är en kvalitativ studie som bygger på konstruktionismens grunder, ett hermeneutiskt perspektiv och en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen fokuserar kring tidigare forskning och syftar till att skapa förförståelse, men har även en viktig roll i analysen av empirin. Det empiriska materialet har genererats genom semistrukturerade intervjuer med avsikten att analysera de likheter och skillnader som framkommit, dels jämfört med den teoretiska referensramen, men även genom jämförelser av empiri mot empiri. Resultat och slutsats: Studien bekräftar tidigare forskning och visar att formellt ledarskap kan uppfattas som hämmande i självstyrande grupper medan informellt ledarskap uppfattas positivt. Individuell motivation och delaktighet påverkas positivt av informellt ledarskap till följd av att det tenderar ge bättre samarbete och gruppdynamik. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det vore intressant om framtida forskning inom detta ämne belyser och undersöker det faktum att medarbetarnas uppfattning kan skilja sig åt beroende på om ledarskapet kommer från en man eller en kvinna. Studiens bidrag: Studiens teoretiska bidrag belyser skillnaden mellan formellt och informellt ledarskap i självstyrande grupper och hur individuell motivation och delaktighet bildar synergi med varandra. Det praktiska bidraget riktar sig till organisationers ledning och ser vikten av att låta den självstyrande gruppen vara självstyrande fullt ut för att uppnå självstyrets alla fördelar.

Syftet i studien är att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter kring individuell bedömning i förskolan och hur förskollärarna beskriver den individuella dokumentationen som görs i förskolan i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Forskningsfrågor i studien är: Vilka uppfattningar har förskollärarna kring individuella bedömningar i det pedagogiska utvecklingsarbetet i förskolan? Hur dokumenteras individuella bedömningar i förskolan av förskollärare enligt förskollärarnas egna erfarenheter? Studien är genomförd genom fokusgruppssamtal med förskollärare och genom fokusgruppssamtalen har vi fått vår empiri. Genom analys av empirin framkom fem teman: Bedömning i förskolan, observation i förskolan, dokumentation i förskolan, individuell kartläggning av barn i förskolan och utvecklingssamtal i förskolan. Inom dessa teman visar resultatet i studien att individuell bedömning förekommer dagligen i förskolan och vidare visar resultatet att bedömning sker i den individuella dokumentationen.

No description available.

Syftet med studien vad att undersöka vilka motiv som kan förklara varför individer väljer att engagera sig i individuell idrott i stället för lagbollspel. Frågeställningen som formulerades för att kunna besvara syftet var följande: Vilka motiv kan förklara varför individer väljer att engagera sig i individuell idrott i stället för lagbollspel? En kvalitativ samt explorativ metod i form av intervjuer har tillämpats. Totalt deltog sex deltagare i studien. Respondenterna har även fått möjlighet att få en uppfattning om sin egen individuella behovsprofil samt vilka basbehov som de ska betrakta som mycket viktiga, normalviktiga samt som inte så viktiga. Samtliga respondenter betraktade nyfikenhet (behovet av kunskap) samt fysisk aktivitet (behovet av muskelträning) som mycket viktigt. Flera respondenter uppgav att det med den nuvarande idrotten som idag intresserade dem mest samt drivkraften att utöva denna grundade sig i tävlande och utveckling. Samtliga respondenter förutom en hade inställningen till att individuell idrott i högre utsträckning än lagbollspel gynnar kroppens fysiska funktioner. I bakgrund ur Steven Reiss teori om de 16 basbehoven som formar vårt beteende så visar resultatet i denna studie att individer väljer individuell idrott framför lagbollspel för att det finns ett inre motiv i form av en nyfikenhet om och ett sökande efter kunskap om den idrottsliga omgivningen samt hur du som idrottare fungerar inom denna. Resultatet tyder även på att denna nyfikenhet kan grunda sig i uppfattningen att lagbollspel är enformigt genom att utövaren inte kan identifiera de egna idrottsliga färdigheterna.