No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Syftet med studien är att<strong> </strong>analysera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras; i en lärardiskurs, i diskursen i skriftliga omdömen samt historiskt i styrdokumenten Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94<strong>.</strong> För att studera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras har kritisk diskursanalys använts. Datainsamling har skett med hjälp av en fokusgruppsintervju med lärare. Även skriftliga omdömen och styrdokument har studerats. I en fokusgruppsintervju får en grupp diskutera ett på förhand givet ämne; i denna studie har ämnet varit omdömen och bedömning. Resultatet av datainsamlingen har analyserats utifrån Faircloughs tredimensionella modell som används i kritisk diskursanalys. Resultatet av analysen visar att trots att lärare arbetar på samma skola kan arbetet med bedömning se mycket olika ut. Tidigare läroplaner lever kvar i undervisning och bedömning samt i de skriftliga omdömenas kommentarer. De nu gällande styrdokumenten ger också stort tolkningsutrymme av undervisningen vilket kan vara en förklaring till att lärare kan fortsätta att arbeta som de alltid har gjort. I studien lyfter lärarna fram och hänvisar till ord och begrepp i styrdokumenten. Även de skriftliga omdömena förhåller sig normativt till styrdokumenten. Vidare visar resultatet att det är av stor vikt att tid ges till reflektion och pedagogiska diskussioner så att gemensamt språk utvecklas inte bara vid implementering av nya riktlinjer utan kontinuerligt i lärarnas fortsatta arbete.<strong> </strong></p>

Syftet med studien är att analysera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras; i en lärardiskurs, i diskursen i skriftliga omdömen samt historiskt i styrdokumenten Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. För att studera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras har kritisk diskursanalys använts. Datainsamling har skett med hjälp av en fokusgruppsintervju med lärare. Även skriftliga omdömen och styrdokument har studerats. I en fokusgruppsintervju får en grupp diskutera ett på förhand givet ämne; i denna studie har ämnet varit omdömen och bedömning. Resultatet av datainsamlingen har analyserats utifrån Faircloughs tredimensionella modell som används i kritisk diskursanalys. Resultatet av analysen visar att trots att lärare arbetar på samma skola kan arbetet med bedömning se mycket olika ut. Tidigare läroplaner lever kvar i undervisning och bedömning samt i de skriftliga omdömenas kommentarer. De nu gällande styrdokumenten ger också stort tolkningsutrymme av undervisningen vilket kan vara en förklaring till att lärare kan fortsätta att arbeta som de alltid har gjort. I studien lyfter lärarna fram och hänvisar till ord och begrepp i styrdokumenten. Även de skriftliga omdömena förhåller sig normativt till styrdokumenten. Vidare visar resultatet att det är av stor vikt att tid ges till reflektion och pedagogiska diskussioner så att gemensamt språk utvecklas inte bara vid implementering av nya riktlinjer utan kontinuerligt i lärarnas fortsatta arbete.

No description available.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur rektorer på olika skolor uppfattar och arbetar med Skolverkets uppdrag gällande implementering av skriftliga omdömen. Dessutom ska skillnader och likheter i upplägget av införandet samt skillnader i de skriftliga omdömenas utformning analyseras. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med rektorer verksamma i grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrån en fenomenografisk ansats. I studiens resultat framkommer att omdömenas utformning skiljer sig mellan skolorna och ibland även inom skolorna. Det har även framkommit att rektorernas uppfattningar av upplägg kring skriftliga omdömen skiljer sig. I resultatet framkommer även att rektorernas uppfattningar av lärande verkar ha bidragit till deras val av tillvägagångssätt vid införandet av de skriftliga omdömena.</p>

<p>The purpose of the essay is to study documentation of teachers in reports of students’ development at school. The study will concentrate on what teachers write in the reports, to what degree the written text refers to the aims of the Swedish curriculum and also to study what kind of language the teachers use in the reports, based on theories of professional language. The material used consists of written reports from two classes, one in the 6^th and one in the 8^th grade from two different schools. The reports come from six teachers altogether, and the text has been divided in phrases which have been categorized in different groups depending on the content and the language used. The result of the study shows that the content of the reports, the size and the language used vary much from one teacher to another, and that they seldom refer to the aims of the curriculum. Another result is that teachers often address the pupil directly and use a everyday language, or mixed everyday and learned language in the reports.</p>

No description available.