<p>Validerat; 20160612 (global_studentproject_submitter)</p>

<p>This examination project focuses on the pupils and teachers experience of written assessments and grades.  To highlight the significance of assessments and grades we will present the background to the development of the current educational view of knowledge, assessment and marking models.  Today’s current laws and policies are described as is a proposal for a future law and grading scheme.</p><p>The project is based on literature we have read and the empirical material is derived from interviews with eight students and two teachers. Four of the students are eleven years old, the other four are between seventeen and nineteen. The teachers teach years four and five. Each sex is equally represented.  The interview questions are based on the students memories and personal development discussions in which the written assessments were presented. The results are based on interviews that have been studied and categorized. The purpose of the study is to determine if the written assessment is a help, or otherwise, for the individual student.  Furthermore, it reflects on similarities and differences between girls and boys and examines students with strong and weak knowledge of their written assessment and grades. It also examines the teachers understanding of the student’s experience.</p><p>The result indicates that the biggest difference in how the students react to the written assessment and grade is related to the sexes. Girls take the assessment more personally. All girls in this study felt anxious and nervous ahead of the assessment, while the boys did not take it personally. The results showed no big differences between students with strong and weak knowledge of the assessments. The formulation of the assessment is a critical factor    for the student. An informative assessment gives the student more information and helps to improve their academic result and leads to a satisfactory summary and conclusion of the assessment. All students expressed a positive attitude to written assessments and grades. All sources, including the students and teachers, think that a new seven point scale would be a fairer grading structure leading to a fairer grading system overall.</p> / <p>Detta examensarbete handlar om elevers och lärares upplevelser av skriftliga omdömen samt betyg. För att belysa betydelsen av omdömen och betyg ges en historisk presentation av skolans utveckling gällande kunskapssyn samt bedömningsmodeller. Dagens aktuella lagar och förordningar beskrivs samt framtida lagförslag om en ny betygsskala.</p><p>Examensarbetet grundar sig på läst litteratur och det empiriska materialet utgörs av en intervjustudie med åtta elever och två lärare. Fyra av eleverna är elva år och de övriga fyra eleverna är mellan sjutton och nitton år. De båda lärarna undervisar i årskurs fyra och fem. Fördelningen mellan könen är lika stor. Intervjufrågorna utgår från elevernas minnen och upplevelser av utvecklingssamtal där de skriftliga omdömena presenteras. Resultatet baseras på inspelade intervjuer som bearbetats och kategoriserats. Syftet med studien är att undersöka om skriftliga omdömen och betyg hjälper eller stjälper den enskilda eleven. Vidare granskas likheter och skillnader mellan flickor och pojkar samt mellan kunskapsstarka och kunskapssvaga elevers upplevelser av skriftliga omdömen och betyg samt lärarnas uppfattningar om elevernas upplevelser.</p><p>Av resultatet framgår att den största skillnaden i hur elever uppfattar skriftliga omdömen och betyg är könsrelaterat. Flickor tar sitt omdöme mer personligt. Alla fyra flickor i denna studie kände oro och nervositet inför utvecklingssamtalen och omdömena medan pojkarna inte berördes personligen. I resultatet framkom inga stora skillnader mellan kunskapsstarka och kunskapssvaga elever. Utformningen av bedömningen är av betydelse för eleven, en formativ bedömning ger eleven mer information och hjälp till att förbättra sitt studieresultat och den avslutande summativa bedömningen. Alla elever ställer sig positiva till skriftliga omdömen och betyg. Samtliga informanter, såväl elever som lärare anser att en ny sjugradig betygsskala kan leda till en mer rättvis bedömning.</p>

<p>Kunskapsbedömning – elevers inställning till och uppfattning om bedömning är en kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund där den formativa bedömningen står i centrum.Studiens syfte är att erhålla kunskap om elevers inställning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken inställning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, läxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven är på lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras inställning till bedömning varierade från glädje till prestationsångest. Resultatet kanockså visa på en relation mellan ansträngning och oro, där de elever som inte upplevde att detvar ansträngande att bli bedömd inte heller upplevde oro i samma utsträckning som de eleversom upplevde att det var ansträngande att bli bedömd.Resultatet visar att eleverna hade en oklar bild av vad skriftliga omdömen är tillika en oklarinställning till dessa.</p>

Kunskapsbedömning – elevers inställning till och uppfattning om bedömning är en kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund där den formativa bedömningen står i centrum.Studiens syfte är att erhålla kunskap om elevers inställning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken inställning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, läxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven är på lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras inställning till bedömning varierade från glädje till prestationsångest. Resultatet kanockså visa på en relation mellan ansträngning och oro, där de elever som inte upplevde att detvar ansträngande att bli bedömd inte heller upplevde oro i samma utsträckning som de eleversom upplevde att det var ansträngande att bli bedömd.Resultatet visar att eleverna hade en oklar bild av vad skriftliga omdömen är tillika en oklarinställning till dessa.

This examination project focuses on the pupils and teachers experience of written assessments and grades.  To highlight the significance of assessments and grades we will present the background to the development of the current educational view of knowledge, assessment and marking models.  Today’s current laws and policies are described as is a proposal for a future law and grading scheme. The project is based on literature we have read and the empirical material is derived from interviews with eight students and two teachers. Four of the students are eleven years old, the other four are between seventeen and nineteen. The teachers teach years four and five. Each sex is equally represented.  The interview questions are based on the students memories and personal development discussions in which the written assessments were presented. The results are based on interviews that have been studied and categorized. The purpose of the study is to determine if the written assessment is a help, or otherwise, for the individual student.  Furthermore, it reflects on similarities and differences between girls and boys and examines students with strong and weak knowledge of their written assessment and grades. It also examines the teachers understanding of the student’s experience. The result indicates that the biggest difference in how the students react to the written assessment and grade is related to the sexes. Girls take the assessment more personally. All girls in this study felt anxious and nervous ahead of the assessment, while the boys did not take it personally. The results showed no big differences between students with strong and weak knowledge of the assessments. The formulation of the assessment is a critical factor    for the student. An informative assessment gives the student more information and helps to improve their academic result and leads to a satisfactory summary and conclusion of the assessment. All students expressed a positive attitude to written assessments and grades. All sources, including the students and teachers, think that a new seven point scale would be a fairer grading structure leading to a fairer grading system overall. / Detta examensarbete handlar om elevers och lärares upplevelser av skriftliga omdömen samt betyg. För att belysa betydelsen av omdömen och betyg ges en historisk presentation av skolans utveckling gällande kunskapssyn samt bedömningsmodeller. Dagens aktuella lagar och förordningar beskrivs samt framtida lagförslag om en ny betygsskala. Examensarbetet grundar sig på läst litteratur och det empiriska materialet utgörs av en intervjustudie med åtta elever och två lärare. Fyra av eleverna är elva år och de övriga fyra eleverna är mellan sjutton och nitton år. De båda lärarna undervisar i årskurs fyra och fem. Fördelningen mellan könen är lika stor. Intervjufrågorna utgår från elevernas minnen och upplevelser av utvecklingssamtal där de skriftliga omdömena presenteras. Resultatet baseras på inspelade intervjuer som bearbetats och kategoriserats. Syftet med studien är att undersöka om skriftliga omdömen och betyg hjälper eller stjälper den enskilda eleven. Vidare granskas likheter och skillnader mellan flickor och pojkar samt mellan kunskapsstarka och kunskapssvaga elevers upplevelser av skriftliga omdömen och betyg samt lärarnas uppfattningar om elevernas upplevelser. Av resultatet framgår att den största skillnaden i hur elever uppfattar skriftliga omdömen och betyg är könsrelaterat. Flickor tar sitt omdöme mer personligt. Alla fyra flickor i denna studie kände oro och nervositet inför utvecklingssamtalen och omdömena medan pojkarna inte berördes personligen. I resultatet framkom inga stora skillnader mellan kunskapsstarka och kunskapssvaga elever. Utformningen av bedömningen är av betydelse för eleven, en formativ bedömning ger eleven mer information och hjälp till att förbättra sitt studieresultat och den avslutande summativa bedömningen. Alla elever ställer sig positiva till skriftliga omdömen och betyg. Samtliga informanter, såväl elever som lärare anser att en ny sjugradig betygsskala kan leda till en mer rättvis bedömning.

Alla elever i den svenska skolan ska varje termin ha ett utvecklingssamtal där lärare, elev och föräldrar diskuterar elevens utveckling. Den individuella utvecklingsplanen (IUP) ska stödja elevens fortsatta lärande och fr.o.m. juli 2008 infördes krav på skriftliga omdömen i elevens IUP. Bedömningen ska enligt skolverket ha en formativ funktion d.v.s. att beskriva elevens nuvarande kunskaper i förhållande till de kursmål man arbetat mot och förslag på hur elevens fortsatta lärande ska ske. Bakgrunden till reformen är en önskan om ökad tydlighet om elevens kunskapsutveckling till elever och föräldrar.  I en granskning gjord av Skolverket visade det sig att det fanns stora brister i utformningen av omdömen, oftare var de summativa snarare än formativa och innehåll till stor del beskrivningar av elevernas personliga egenskaper snarare än deras kunskaper. Det övergripande syftet med uppsatsen är att beskriva innehållet i de skriftliga omdömena utifrån en teori om feedback. Är innehållet i dokumenten skrivna på ett sätt som är nära kopplat till lärandet, d.v.s. ger det en bra information om vad eleven behöver utveckla för att komma vidare i sitt lärande? För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning har jag använt en kvantitativ metod för att samla in data och en textanalys med fasta kategorier för att beskriva innehållet i dokumenten. Slutsatserna av analysen är att de undersökta dokumenten till största delen har en formativ funktion ,74,3 %, medan 25,7 % har en summativ funktion.  I 39,2 % av fallen ges feedback på en nivå som kan leda till ökat lärande medan 35,5% innehåller information som inte är effektiv ur det avseendet. 24,3% är formativa men ger inte feedback som effektivt ökar lärandet.

Motivering till val av undersökning är att jag efter egna erfarenheter upplevt en stor arbetsbörda kring skriftliga omdömen och ville undersöka den pågående verksamheten kring dem, samt hur man skulle kunna förbättra dess funktion.Syftet är att undersöka lärares och rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen, samt deras upplevda betydelse för verksamheten. Syftet är också att undersöka om skriftliga omdömen har påverkat lärares och rektorers uppdrag, samt deras framtidssyn om dem.Den valda metoden är kvalitativa intervjuer vilka konstaterar att fyra lärare samt två rektorer har intervjuats verksamma i grundskolans tidigare år.I studien har jag kommit fram till att skriftliga omdömen uppfattas som något positivt, men att lärarna behöver bättre förutsättningar och mer tid för att omdömena ska vara effektiva. Lärarna och rektorerna har arbetat verksamt med pedagogiska planeringar och skriftliga omdömen, men behöver utveckla metoden kring dem. Lärarna i studien efterlyser bra bedömningsverktyg för att lättare kunna arbeta med skriftliga omdömen. Nyckelord: (i bokstavsordning)Bedömning, formativ bedömning, individuella utvecklingsplaner, pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen, summativ bedömning,

Intentionen är att studera innehållet i de skriftliga omdömena utifrån tre olika teman som ställs i relation till varandra. Intentionen är också att studera om några skillnader kan utläsas i årskurs 1-3 gentemot 4-6. Detta är intressant då tidigare studier pekar på svårigheter med utformning av omdömet och en osäkerhet hos lärarna. Totalt 50 omdömen samlades in från tre olika skolor. Textanalys användes därefter för att besvara vårt syfte. Resultatet visar en stor variation av de skriftliga omdömena angående formuleringar, utformning och innehåll. Åldersaspekten behandlas i två olika delstudier då vi vill skapa en jämförande aspekt. Jämförandet av åldersaspekten visar på skillnader i innehåll i omdömena mellan årskurserna t.ex. vad gäller bedömningen av tidsåtgång och provresultat. Nyckelord: Bristfokus, framgångsperspektiv, ämneskunskap, övrig utveckling, formativ och summativ bedömning.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares gemensamma språk i omdömen inför utvecklingssamtal. Studien fokuserar på aspekter som betonas eller utelämnas, perspektiv som intas och tydliga mönster i bedömningarna samt på vilken språklig nivå dessa uttrycks. Tidigare forskning kring lärares yrkesspråk visar att lärare använder sig av olika språkliga nivåer i sitt yrkesutövande: vardagsspråk, pseudometaspråk/blandspråk och metaspråk. Metaspråket kännetecknas av ett reflekterat och övervägt språkbruk till skillnad från vardagsspråket som är mer oreflekterat och spontant. Studien omfattar ett antal omdömen från sex olika klasser/program på två grundskolor och en gymnasieskola. I undersökningen kategoriseras och analyseras 676 stycken fraser från de olika omdömena. Resultatet visar att lärare betonar beröm, problem och uppmaningar i omdömena. Beröm som avser elevens sociala utveckling är mer vanligt förekommande än beröm som avser elevens kunskapsmässiga utveckling. Problem eller svårigheter relateras vanligtvis till eleven. Omdömena är genomgående formulerade på vardagsspråk, men med vissa metaspråkliga inslag. I kategorin konstruktiva uppmaningar återfinns flest goda exempel på vad som kan tolkas som metaspråk, eftersom formuleringarna inte enbart tydliggör vad eleven bör utveckla, utan även hur och varför. Kommunikationsstrategin att ange positiv kritik före negativ kritik, återfinns i omdömen. Däremot saknas nästan uteslutande kopplingar till de nationella målen.

Utifrån vårt formulerade syfte har vi undersökt vilken dokumentation och information som överförs och under vilka former den överlämnas när elever byter skola. Vi har även avsett synliggöra pedagogers tankar kring dokumentation och information samt formerna för överlämningen. Den information och dokumentation som förs vidare och den information och dokumentation som önskas av mottagande skola överensstämmer till största delen. Resultatet kan sammanfattas med att överlämnande och mottagande personal i stort är eniga om att IUP med skriftliga omdömen och åtgärdsprogram är dokumentationsformer som alltid används. Man är även överens om att muntlig information är viktig vid överlämningen. Det finns dock viss skillnad i synen på dokumentationens och informationens relevans mellan överlämnande och mottagande lärare. Formerna för överlämnandet visar större diskrepanser mellan överlämnande skolors och mottagande skolas uppfattningar. Det verkar som om strukturen för överlämningsproceduren förändras från år till år. Några anger att klasslärare/mentor, rektor och specialpedagog deltar och andra anger att endast rektorer och specialpedagoger deltar. Man är eniga om att överlämningskonferenserna sker på mottagande skola men kan vara av olika åsikt om var den borde ske. Det går ej att finna något regelverk som styr formerna vare sig på nationell eller kommunal nivå, utan det är upp till varje skoldistrikt eller ett antal rektorer inom ett skolområde att skapa strukturen för överlämningen. En önskan om ökad tydlighet kring överlämning uttrycks där pedagogernas tankar efterfrågas. Elevers lärande ses som det primära i den elevinformation som överlämnas och med stöd av aktuell forskning bör informationen och dokumentationen vid överlämningar främja goda förutsättningar för elever som byter skola mellan år fem och sex. För att förbättra strukturen kring överlämningsförfarandet bör tydliga riktlinjer som anger en hållbar struktur utarbetas av ledningen i samarbete med pedagogerna på berörda skolor. Ledningen bör säkerställa att överlämningsformerna blir formella och utgår från aktuell forskning om elevers lärandeprocess, våra styrdokument och pedagogers beprövade erfarenhet.