Det övergripande syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare i två olika kommuner talar om sitt arbete med att ta emot och inkludera nyanlända barn i förskolan. I studien har jag redogjort för hur förskollärarna beskrev organisationen kring sitt mottagande och sin inkludering och vad förskollärarna diskuterade som möjliga hinder och möjligheter i arbetet med att inkludera nyanlända barn. Jag har också undersökt vilka resurser som förskollärarna beskrev att de använde sig av eller önskade få mer av i detta arbete. Slutligen redogör denna studie också för förskollärarnas uttalanden om hur de tolkade begreppet likvärdighet. Studien är skriven utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Jag utgår från att kunskap skapas genom människors interaktion och att såväl kunskap som sanningar konstrueras i olika sociala och kulturella sammanhang. I studien har jag intervjuat 6 förskollärare. I varje kommun besökte jag två olika förskolor och höll en singelintervju och en parintervju i varje kommun. Efter insamlandet av min empiri så har materialet analyserat med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre olika huvudteman som jag har valt att kalla för: Organisering av mottagande och inkludering, Inkludering i barngrupp och Möjligheter och hinder för inkludering. Resultaten av studien visar att förskollärarna i de olika kommunerna beskrev sitt mottagande och sin inkludering av nyanlända barn på olika sätt. Förskollärarna i kommun Syd talade om de nyanlända barnen som en specifik grupp som erbjöds speciella rutiner bl.a. i form av hembesök och ett särskilt välkomstsamtal med tolk. Förskollärarna i kommun Nord poängterade att de nyanlända barnen inte behandlades på något speciellt sätt utan att de togs emot och erbjöds samma rutiner som alla andra barn på förskolan. Resultatet visar också på pedagogers viktiga uppgift att hjälpa nyanlända barn att få tillträde till lekgemenskap och förskolebarns uppgift att välkomna och bjuda in nyanlända barn i sin lekgemenskap. Vidare visar studiens resultat att det finns faktorer som utgör såväl möjligheter som hinder för att kunna inkludera nyanlända barn. Några av dessa faktorer diskuteras utifrån rubrikerna: Bemötande av nyanlända barn samt kommunala riktlinjer och likvärdighet. Till sist visar studiens resultat på att förskolan som en inkluderande praktik utgör starten för en god integration

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare och förskolechefer resonerar kring förskolans arbete med nyanlända flyktingbarn samt vilka typer av verktyg som förskolechefer och pedagoger fått ta del av utifrån, och hur mottagandet av barnen och föräldrarna går till. Vi ville ta reda på hur pedagoger och förskolechefer ser på arbetet med nyanlända barn i verksamheten, hur de kände inför mottagandet av dessa barn, samt om de hade några speciella hjälpmedel till hands.Genom intervjuer som kvalitativ metod har vi samlat in vårt underlag och i studien deltog sju förskollärare från fem förskolor, samt sex förskolechefer, samtliga respondenter från tre större kommuner. Resultatet har sedan jämförts med tidigare forskning kring ämnet.Resultatet visade att den information och de resurser som förskolorna får ta del av inte alltid räcker till, och det saknas tillräcklig kunskap för att kunna hantera situationer som kan uppstå i samband med mottagandet av nyanlända flyktingbarn i förskolan. I resultatet har det även visat sig att modersmålsläraren är en viktig resurs som inte får negligeras.AbstractThis study was made as a result of the current immigrant situation in Sweden, and showcases the thoughts and reactions of seven preschool teachers from five different preschools, aswell as six principals all from within three municipalities in Sweden.The purpose of the study was to find out what the preschoolteachers and principals thoughts were on the reception of immigrant refugee children into preschool and what sort of external resourses they may or may not have access to.Through interviews and research we have gathered the information we needed to conduct this study, and the results show that the information given to the preschoolteachers and principals is, for the most part, not enough, and even though they do the best they can, they feel a lack of the knowledge needed to handle the situations that may arise during the recieving of immigrant refugee children and their families into preschool. we have also noted that the native language teachers are an important resource, and that they should not be neglected.

Ensamkommande flyktingbarns erfarenheter är unika då de har upplevt svåra förhållanden på sin flykt till ett nytt land. Syftet med studien är att undersöka ensamkommande flyktingbarns föreställningar och förväntningar på Sverige, upplevelserna av migrationsprocessen samt vilken framtidssyn de har. Studien bygger på data från två kvalitativa fokusgruppsintervjuer tillsammans med ensamkommande unga. Studien visar ungdomarnas föreställningar och förväntningar på Sverige innan flykten var få. Ungdomarna tog sig igenom svårigheter under flykten för att påbörja ett nytt liv. Studiens teoretiska utgångsram består av KASAM, systemteori samt beskrivning av familjebegreppet och mottagande- och etableringsprocessen. Trots svårigheterna de upplevt under migrationen har de ambitioner och ser positivt på framtiden. Denna studie kan ge en förståelse för ensamkommande flyktingbarns behov och därmed underlätta för deras etablering i Sverige.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur utredningar och bedömningar genomförs och på vilka grunder beslut om mottagande till grundsärskolan fattas. Antalet elever mottagna i grundsärskolan har under de senaste 10-15 åren ökat, invandringen har ökat och den medicinska forskningen har utvecklats. Detta har medfört att vi har fått nya elevgrupper i grundsärskolan. För att undersöka vårt syfte har vi genomfört intervjuer med rektorer/ särskolesamordnare i tre olika kommuner. Vi har sedan utifrån våra intervjuer jämfört dessa kommuners rutiner med de riktlinjer och rekommendationer som vi funnit. Därefter valde vi att fördjupa oss i en av dessa kommuner och intervjua de personer som i sin profession gör de bedömningar som ska/bör göras, pedagogisk, psykologisk, social och medicinsk bedömning, och som tillsammans ska klargöra om eleven är aktuell för att bli mottagen i grundsärskolan. Vi har i undersökningen kommit fram till att de rutiner som studiens kommuner har inför mottagande i grundsärskola ser olika ut och att de endast till viss del stämmer med de riktlinjer och rekommendationer som finns. Efter intervjuer med de professioner som genomför de bedömningar som ska ligga till grund för beslut om mottagande i grundsärskola, kan vi dra slutsatsen att samarbetet kring dessa bedömningar bör öka samt att flera informanter lyfter fram vikten av att bedömningen bör ske utifrån en helhetssyn av elevens förmågor.

Denna studie syftade till att öka förståelsen för hur mottagandet av äldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. Frågeställningarna rörde hur företrädare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. Företrädare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjänstemän har deltagit i en fokusgruppsintervju i ämnet. Med hjälp av Aaron Antonovskys individteori känsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt. Studiens resultat visade att ingen särskild planering görs för att ta emot äldre invandrare. Både företrädarna för invandrarorganisationerna och de yrkesverksamma var kritiska till mottagandet i kommunen. Kritiken rörde bristen på planering och samarbete mellan organisationer som möter invandrare. Särskilt påpekades vikten av att tillvarata kunskaper från integrerade landsmän för att skapa förståelse för kulturella skillnader.

Syftet med denna studie är att belysa språkets betydelse vid integrering av nyanlända invandrarelever. Jag har undersök hur vida eleverna uppfattar sitt mottagande i den svenska skolan och hur eller om lärare kartlägger elevens språk- och kunskapsutveckling. Resultaten är baserade på information från personintervjuer och hur denna information korrelerar med min valda teori. Jag använde ett teoretiskt ramverk av Lev Semjonovitj Vygotskij som är en erkänd pedagogisk teoretiker. Resultaten av min studie visar att svaren från mina intervjuer stämmer väl överens med min valda teori: att omgivning och utveckling går hand i hand. Jag har kommit fram till att mottagande, kartläggning och integration är av största betydelse för den språkliga utvecklingen hos en nyanländ invandrarelev och dess fortsatta integration i det svenska skolsystemet då ett barns utveckling har visat sig ske i samspel med deras omgivning. Nyckelord: Mottagande, Kartläggning, Nyanlända invandrarelever, integration / The purpose of this study is to highlight the importance of language in the integration of newly arrived immigrant students . I examine how the students perceive their reception in the Swedish school and how or if the teacher charts the student's language and knowledge . Results are based on information from personal interviews and how this information correlates with my chosen theory. I used a theoretical framework of Lev Semenovich Vygotsky , a recognized educational theorists .   The results of my study show that the responses from my interviews is consistent with my chosen theory : that environment and development go hand in hand. I have concluded that the receipt , identification and integration is of paramount importance to the linguistic development of a newly arrived immigrant students and its continued inclusion in the Swedish school system when a child's development has been shown to occur in interaction with its environment.Keywords: Reception,Mapping, newly arrived immigrant students ,integration

Alla barn i Sverige har rätt till en likvärdig utbildning. Det innefattar även nyanlända elever, men skolan lyckas inte möta de nyanländas behov. Det framkommer bland annat att många av de nyanlända eleverna inte når kunskapskraven i matematiken, vilket till stor del visar sig bero på att eleverna inte inkluderas i den ordinarie undervisningen. Dessutom saknas det i skolorna resurser och kompetens för att utbilda elever med svenska som andraspråk. Det svenska språket, som spelar en central roll i den svenska skolan, är en förutsättning för lärande då undervisningen sker på svenska. För att de nyanlända eleverna ska kunna tillgodogöra sig ämneskunskaper innan de förvärvat språket behöver de istället få möjlighet att utveckla dem på sitt eget språk, och få utrymme för sitt språk och sin kultur. De nyanlända eleverna behöver inkluderas i den ordinarie undervisningen och dess sociala sammanhang, och få stöd utifrån kunskapsnivå, vilket också förutsätter att skolan kartlagt vilka kunskaper eleverna har med sig när de anländer. Flera utredningar som ska undersöka skolans behov är under utredning och Skolverket har också nyligen publicerat allmänna råd som syftar till att vägleda skolorna i vilka skyldigheter de behöver förhålla sig till i fråga om att ta emot nyanlända elever.Syftet med denna studie är att belysa matematiklärares erfarenheter av att ta emot och undervisa nyanlända elever i klassrummet för att förstå vilka aspekter som är betydelsefulla i mottagandet och undervisningen. Som metod har den kvalitativa metoden intervju använts , och har vidare tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv.Resultatet visar att det inkluderande arbetet med nyanlända elever i matematikklassrummet innebär i första hand ett socialt fokus, och inte ett lärandefokus. Även då lärarna uppger sig ha ett tillåtande dialogiskt klassrum så inverkar flera olika faktorer på att en kunskapsutveckling är svår att övervaka och genomföra. De svårigheter som framkommer i resultatet rör elevernas tidigare erfarenheter och förutsättningar som hindrar deras lärande. Vidare framkommer bristen på resurser, och en bristfällig samverkan mellan de insatser och resurser som finns som en ytterligare svårighet. Resultatet av detta blir att förutsättningen för att på ett bra sätt ta emot och undervisa nyanlända elever i klassrummet blir beroende av vilka förutsättningar som råkar finnas hos varje enskild lärare och deras elever i klassrummet.

Lärare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska välkomna alla elever och majoriteten ska få gå i den skola som liggernärmast hemmet även om eleven är i behov av särskilt stöd. Det gör att läraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov på bästa sätt. Syftet med den härundersökningen är att se vilka förutsättningar lärare har för att möta en hörselskadad elev som gåri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd läraren får före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd läraren får när eleven går i klassen. Metodeni studien är intervjuer med rektor, hörselpedagog och lärare som har erfarenheter avhörselskadade elever i skolan. Resultatet av undersökningen visar att lärare som ska få enhörselskadad elev i sin klass får stöd i någon form, men att lärarna i den här undersökningenönskar mer stöd i form av utbildning medan hörselpedagogen och rektorn anser att det ärtillräckligt med utbildning. Intervjupersonerna beskriver inga svårigheter att få de tekniskahjälpmedel som behövs i undervisningen.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle och antalet nyanlända elever ökar årligen. Det har visat sig att mottagandet av nyanlända elever organiseras annorlunda inom och mellan kommunerna, vilket påverkar deras utbildning. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har alla rätt till en likvärdig utbildning oavsett vilken kommun man är bosatt i. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka strategier tre olika kommuner i Sverige har vad gäller mottagandet av nyanlända elever. Vi studerade vad kommunerna hade för mål, hur de arbetade och om mottagandet skilde sig åt i de olika kommunerna. För att besvara syftet gjordes fallstudier som inkluderade kvalitativa intervjuer och textanalys. Det empiriska materialet analyserades utifrån de teoretiska utgångspunkterna integration och integrering. Studien visar att mottagandet av nyanlända elever skiljer sig åt både inom och mellan kommunerna. Tillvägagångssätten skiljer sig åt beroende på i vilken kommun den nyanlända eleven placeras, eftersom att det varierar i vad de tre kommunerna har för erfarenheter och kunskap inom detta område. Detta bidrar till att utbildningen inte är likvärdig för alla nyanlända elever.

No description available.