Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

No description available.

Asylsökande barn med uppgivenhetssymptom var i 2000-talets början ett relativt okänt tillstånd men ansågs ändå vara en unik svensk företeelse eftersom den snabba ökningen som skedde under denna period aldrig har påträffats i något annat land. Det finns ingen vedertagen klassificering av tillståndet och flera symptom inryms inom olika diagnoskriterier. Nationell forskning menar att tillståndet inte kan förklaras med någon bakomliggande somatisk sjukdom, och att föräldramanipulation av barnen inte kunnat påvisas utan att fenomenet kräver multifaktoriella förklaringsmodeller. Vidare bör behandlingsarbetet ta hänsyn till barnets unika bakgrund, symptom och familjesituation samt fokusera på föräldrastöd eftersom föräldrarna spelar en viktig roll för barnets psykiska mående. Syftet med studien är dels att belysa hur kunskapsläget kring asylsökande barn med uppgivenhetssymtom ser ut vid en BUP-mottagning i norra Sverige, dels undersöka hur dessa barn och familjer behandlas inom verksamheten. Empirin samlades in med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju respondenter som ansågs ha god erfarenhet av BUPs arbete med asylsökande barn. Resultatet talar för att de viktigaste bakomliggande faktorerna till att asylsökande barn utvecklar symptom på uppgivenhet är barnets familjesituation, migrations- och asylprocessen, samt olika kulturella faktorer som påverkar vissa asylsökande familjer. Behandlingens inriktning bör fokusera på föräldrastöd eftersom tillståndet anses bottna i en familjeproblematik.

Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal upplever sitt arbete med ensamkommande flyktingbarn mellan 12 och 19 år, i både högstadieskola och gymnasieskola vid två orter i norra Sverige. Frågeställningarna för studien berörde ämnen som attityder, integrering samt skolpersonalens upplevelser av sitt arbete och de ensamkommandes situation. Detta är en kvalitativ studie som bygger på sju semistrukturerade intervjuer som genomförts med personal från två skolor. Meningskoncentrering har varit inspirationen för att bearbeta de insamlade data vi haft. Resultatet visar att skolpersonalen upplevde sitt arbete med de ensamkommande flyktingbarnen som något viktigt och att en majoritet visade ett stort engagemang när det kom till arbetet med målgruppen. Ett ytterligare resultat visade att skolpersonalen bar på en stor arbetsbelastning, både i det praktiska arbetet i klassrummet men också en emotionell belastning. De upplevde att de ensamkommande barnen som motiverade och ambitiösa i skolan men också att många led av psykisk ohälsa. Personalen upplevde också att rätt resurser inte fanns att tillgå för att ge barnen rätt stöd i sin skolgång, något som visar sig gå emot både skolans värdegrund och lagrum. Integration var något alla intervjuade ansåg som viktigt men något som de upplevde svårt att få till i praktiken. I resultatet framgår också att skolan inte hade något specifikt arbete med attityder. Den intervjuade personalen tycktes även associera begreppet attityder till något negativt vilket gjorde att det främst framgick vilka negativa attityder eleverna vid vardera skola hade. En del av slutsatserna är att skolpersonalen kände att de saknade utbildning och kunskap för att arbeta med de ensamkommande barnen. Mängden utbildning som personalen fick hängde på deras egna engagemang. Arbetet med integration fungerade inte och något återkommande arbete med skolelevernas attityder fanns inte heller utformat. En ytterligare slutsats är att både skolpersonalen och de ensamkommande barnen för en orättvis kamp i det svenska skolväsendet på grund av att de rätta resurserna inte tillsats och detta har i sin tur lett till att barnen och personalen inte uppnått skolans mål.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ensamkommande flyktingbarn och personal på ett urval av boenden, upplever de insatser som görs för att underlätta integrering i samhället, med fokus på skola, fritid och språk. Vi använde oss av fyra stycken halvstrukturerade intervjuer, med personal och boenden, fördelade på två olika boenden. Detta för att få en inblick i det aktiva arbetet med integration samt upplevelsen av huruvida det gett något resultat. Vi grundade vår analys på identitetsteorin samt systemteorin. Viktiga resultat var bland annat vikten av att hitta rätt personer när man som ensamkommande flyktingbarn kommer till ett nytt land. Vidare så visade studien på vikten av personalens engagemang på boendena. / The main purpose of this study was to explore how unaccompinied refugee children an staff in a range of accomondation, experience the efforts to facilitate integration into society, focusing on education, leisure and language We used four semi-structured interviewes whit staff and residents, located in two diffrent accommondations. This is to get an insight into the active pursuit of integration and the perception  of whether it produced any results. We based our analysis on identity theory and systems theory. Key findings included the importance of finding the right people when that unaccompanied refugee children coming to a new country. Furthermore, the study showed the importance of staff involvement in the Lodging

Härtill 4 uppsatser.

Det kommer ungefär 3000-4000 ensamkommande flyktingbarn till Sverige per år. Många kommer från Afghanistan och Somalia. De här barnen har ofta upplevt krig och/eller fattigdom. Att som barn komma ensam till ett nytt land med en annan kultur, språk och levnadssätt är en utmaning och blir för många en fysisk och psykisk påfrestning. Det gör dessa barn till en utsatt grupp i samhället och därför är trygghet viktigt för dessa barn. Trygghet innebär att vara fri från hot och oro. I studien har vi undersökt ensamkommande barns uppfattningar om och förutsättningar för trygghet.   I denna studie har ett bekvämlighetsurval använts och resulterats i fyra intervjuer med ensamkommande flyktingbarn. Resultatet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar att ensamkommande flyktingbarns första tid i Sverige kännetecknades av rädsla, oro och stress. Därför är de i stort behov av trygghet och stöd. Resultaten har kopplats till fyra teorier för att förklara studiens empiri. Dessa teorier är migrationsrelaterad stress, socialt stöd, KASAM och transnationella perspektiv. Några förutsättningar för trygghet som framkommit av resultatet är främst skolan, sociala nätverk och en trygg miljö. Dessa faktorer är viktiga för ensamkommande barns trygghetsskapande och därmed framtid i Sverige.

Syftet med studien är att analysera HVB – personalens berättelser i arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Fokus i analysen ligger på peronalens berättelser om barnens integration och socialisation i det nya samhället. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod med en hermeneutisk inriktning. Målet med våra kvalitativa intervjuer har varit att komma åt personalens subjektiva upplevelser av barnens integration och socialisation. I resultatdelen presenteras sex teman, Berättelser om att integrera barnen, Berättelser om personalens kunskap och kompetens, Berättelser om barnens egen vilja att integreras, Berättelser om det svenska språket, Berättelser om samhällsinformation och Berättelser om fritidsaktiviteter. Studien visar att betydelsefulla aspekter såsom språket, viljan att integreras, samhällsinformation och fritidsaktiviteter aktualiseras som viktiga för barnens integration och socialisation i det nya samhället. Studien belyser även svårigheter i arbetet med dessa barn, detta då barngrupperna på boendena numera oftast är homogena, vilket enligt personalen kan ses som något som försvårar deras integration och socialisation i det nya samhället.

Syftet med studien är att undersöka, förstå och reflektera kring de faktorer som kan ha bidragit till sex individers, som vid ankomsten räknades som ensamkommande flyktingbarn, integrering in i det svenska samhället. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativ metod då den dels möjliggör en djupare förståelse för oss men även då vi vill få fram deras subjektiva upplevelser av deras integration. Vi grundade vår analys på fem vetenskapliga artiklar samt teorier och begrepp så som; Angel & Hjerns (2004) Flyktingkrismodell, Beckmans (2011) Integrationsteori, Kamalis (2006) ”Vi” och ”Dom” teori, Goffmans (2006) Stigmateori och Berger & Luckmanns (2008) Socialisationsteori. Resultatet visade att respondenterna upplevde att språk var en viktig faktor i integreringen och att värdfamiljen haft en stor betydelse för dem. Respondenterna tycker att alla ensamkommande flyktingbarn bör ta del av att bo hos en värdfamilj. / The purpose of this study is to investigate, understand and reflect on the factors that may have contributed to six individuals, who upon arrival were counted as unaccompanied refugee, integration into Swedish society. In order to answer our questions, we have chosen to use a qualitative approach which permitts a deeper understanding for ourselves as well as obtaining their subjective experiences of their integration. We based our analysis on five scientific papers and theories and concepts such as; Angel & Hjern (2004) Refugee Crisis Model, Beckman (2011) Integration Theory, Kamalis (2006), "We" and "Them" theory, Goffman (2006) Stigma theory and Berger & Luckmann (2008) Socializations theory. The results showed that the respondents felt that the language was an important factor in the integration and that the host family had a great significance for them. The respondents think that all unaccompanied refugee should take part of living with a host family. Keywords: Unaccompanied refugee children, Socialization, Integration, Stigma.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare och förskolechefer resonerar kring förskolans arbete med nyanlända flyktingbarn samt vilka typer av verktyg som förskolechefer och pedagoger fått ta del av utifrån, och hur mottagandet av barnen och föräldrarna går till. Vi ville ta reda på hur pedagoger och förskolechefer ser på arbetet med nyanlända barn i verksamheten, hur de kände inför mottagandet av dessa barn, samt om de hade några speciella hjälpmedel till hands.Genom intervjuer som kvalitativ metod har vi samlat in vårt underlag och i studien deltog sju förskollärare från fem förskolor, samt sex förskolechefer, samtliga respondenter från tre större kommuner. Resultatet har sedan jämförts med tidigare forskning kring ämnet.Resultatet visade att den information och de resurser som förskolorna får ta del av inte alltid räcker till, och det saknas tillräcklig kunskap för att kunna hantera situationer som kan uppstå i samband med mottagandet av nyanlända flyktingbarn i förskolan. I resultatet har det även visat sig att modersmålsläraren är en viktig resurs som inte får negligeras.AbstractThis study was made as a result of the current immigrant situation in Sweden, and showcases the thoughts and reactions of seven preschool teachers from five different preschools, aswell as six principals all from within three municipalities in Sweden.The purpose of the study was to find out what the preschoolteachers and principals thoughts were on the reception of immigrant refugee children into preschool and what sort of external resourses they may or may not have access to.Through interviews and research we have gathered the information we needed to conduct this study, and the results show that the information given to the preschoolteachers and principals is, for the most part, not enough, and even though they do the best they can, they feel a lack of the knowledge needed to handle the situations that may arise during the recieving of immigrant refugee children and their families into preschool. we have also noted that the native language teachers are an important resource, and that they should not be neglected.