<p><strong>Bakgrund</strong>: Hörselskada<strong> </strong>är ett folkhälsoproblem som ökar för varje år. Att folkhälsoproblemet inte tas på allvar resulterar i att hörselskadade har sämre förutsättningar till en god kommunikation. Hörselskadade upplever ofta att kommunikationen är en av de största bristfaktorerna i vården och är en av de faktorer som bör förbättras.<strong></strong></p><p><strong>Syfte</strong>: Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hörselskadade patienters erfarenheter av kommunikationssvårigheter med vårdgivare inom hälso- och sjukvård.</p><p><strong>Metod</strong>: Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Artiklar har hittats i databaserna PubMed, Cinahl och ISI Web of Knowledge. Sammanlagt inkluderades sex artiklar i litteraturstudien. Induktiv analys användes för att hitta mönster och teman i artiklarna, vilket resulterade i två kategorier och sju teman.</p><p><strong>Resultat</strong>: Resultatet genererade i två kategorier; ”negativa erfarenheter” och ”positiva erfarenheter”. Patienters negativa erfarenheter innefattade bland annat vårdgivares brist på adekvata metoder för att kommunicera med dem och var inte heller lyhörda för patientens individuella behov. Detta ledde till en rad konsekvenser. Patienters positiva erfarenheter innefattade vårdgivare som ansträngde sig för att främja en god kommunikation.</p><p><strong>Slutsats</strong>: Stora kommunikationsbrister finns mellan hörselskadade patienter och deras vårdgivare, främst på grund av vårdgivarnas bristande kunskaper om adekvata kommunikationsstrategier. Det behövs mer forskning inom området, då forskningsområdet är relativt outforskat.</p>

Bakgrund: Hörselskada är ett folkhälsoproblem som ökar för varje år. Att folkhälsoproblemet inte tas på allvar resulterar i att hörselskadade har sämre förutsättningar till en god kommunikation. Hörselskadade upplever ofta att kommunikationen är en av de största bristfaktorerna i vården och är en av de faktorer som bör förbättras. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hörselskadade patienters erfarenheter av kommunikationssvårigheter med vårdgivare inom hälso- och sjukvård. Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Artiklar har hittats i databaserna PubMed, Cinahl och ISI Web of Knowledge. Sammanlagt inkluderades sex artiklar i litteraturstudien. Induktiv analys användes för att hitta mönster och teman i artiklarna, vilket resulterade i två kategorier och sju teman. Resultat: Resultatet genererade i två kategorier; ”negativa erfarenheter” och ”positiva erfarenheter”. Patienters negativa erfarenheter innefattade bland annat vårdgivares brist på adekvata metoder för att kommunicera med dem och var inte heller lyhörda för patientens individuella behov. Detta ledde till en rad konsekvenser. Patienters positiva erfarenheter innefattade vårdgivare som ansträngde sig för att främja en god kommunikation. Slutsats: Stora kommunikationsbrister finns mellan hörselskadade patienter och deras vårdgivare, främst på grund av vårdgivarnas bristande kunskaper om adekvata kommunikationsstrategier. Det behövs mer forskning inom området, då forskningsområdet är relativt outforskat.

Lärare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska välkomna alla elever och majoriteten ska få gå i den skola som liggernärmast hemmet även om eleven är i behov av särskilt stöd. Det gör att läraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov på bästa sätt. Syftet med den härundersökningen är att se vilka förutsättningar lärare har för att möta en hörselskadad elev som gåri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd läraren får före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd läraren får när eleven går i klassen. Metodeni studien är intervjuer med rektor, hörselpedagog och lärare som har erfarenheter avhörselskadade elever i skolan. Resultatet av undersökningen visar att lärare som ska få enhörselskadad elev i sin klass får stöd i någon form, men att lärarna i den här undersökningenönskar mer stöd i form av utbildning medan hörselpedagogen och rektorn anser att det ärtillräckligt med utbildning. Intervjupersonerna beskriver inga svårigheter att få de tekniskahjälpmedel som behövs i undervisningen.

<p>Jag avser i den här studien undersöka och diskutera hur man kan stimulera personer med hörselskada att utveckla ett framgångsrikt sätt att kommunicera med sin omgivning. Jag har studerat studenter med hörselskada som i en handledarutbildning använt sig av <em>Berg & Borgs fyrfältsmodell,</em> som beskriver förhållningssättet hos människor med hörselskada i olika kommunikationssituationer med sin omgivning. Genom att placera motpolerna <em>agera</em> – <em>reagera</em> respektive <em>offensivt</em> – <em>defensivt</em> i ett fyrfältsdiagram kan den hörselskadade själv analysera sitt eget agerande.  De strategier, redskap och processer som används av människor med hörselskador för att hantera kommunikationen har jag valt ett samlingsnamn för - <em>hörselskadepraktikens område</em>.</p><p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka och diskutera om Berg & Borgs fyrfältsmodell kan användas som modell i handledarutbildningen för att stimulera till reflektion och medvetandegöra tyst kunskap inom hörselskadepraktikens område. Jag ska också undersöka och diskutera om deltagarna utvecklar ett handledarpedagogiskt förhållningssätt gentemot sin omgivning. Utifrån syftet har jag ställt några forskningsfrågor:</p><ul type="disc"><li>Hur upplevde deltagarna Berg & Borgs fyrfältsmodell?</li><li>Vilka uttryck hos deltagarna kan förstås som att en tidigare tyst kunskap hos dem blev medvetandegjord och i så fall på vilket sätt blev den det?</li><li>Vilka uttryck hos deltagarna i handledarutbildningen kan indikera att de framöver troligen kan klara av att handleda sin omgivning?</li></ul><p> </p><p>Jag har presenterat teorier om begreppen <em>tyst kunskap</em>, <em>reflektion och handledning</em> och <em>handledning</em> samt olika forskningstraditioner om handledning som jag samlat under benämningarna <em>mästarlära i traditionen ´situated learning</em>´, <em>handledning och reflektion i traditioner efter ´the reflective turn´</em> samt <em>systemteoretisk perspektiv på handledning</em>. De metoder jag använt mig av är deltagande observation, gruppintervju och en kvalitativ enkät.</p><p> </p><p>Min undersökning visade att alla deltagare upplevde Berg & Borgs fyrfältsmodell som en bra modell för att stimulera till reflektion kring kommunikativa situationer. Det framkom både i enkäten, gruppintervjun och i den deltagande observationen. Undersökningen visade också att det fanns vissa uttryck hos deltagarna som visade på att tidigare tyst kunskap blivit medveten under handledarutbildningen genom handledning. Det framkom också en del uttryck hos deltagarna som visar att de troligen kan klara av att handleda sin omgivning efter genomförd handledarutbildning. Uttrycken får ses som ganska svaga. Det var endast en av deltagarna som visade i praktisk handling i simulerad anställningsintervju 2 att han kunde handleda sin omgivning.  Trots att jag fann en del metodologiska problem med undersökningen får resultaten ses som relativt goda. Jag skulle därför rekommendera att detta tämligen obeforskade forskningsfält skulle kunna utvidgas.</p><p> </p>

Jag avser i den här studien undersöka och diskutera hur man kan stimulera personer med hörselskada att utveckla ett framgångsrikt sätt att kommunicera med sin omgivning. Jag har studerat studenter med hörselskada som i en handledarutbildning använt sig av Berg &amp; Borgs fyrfältsmodell, som beskriver förhållningssättet hos människor med hörselskada i olika kommunikationssituationer med sin omgivning. Genom att placera motpolerna agera – reagera respektive offensivt – defensivt i ett fyrfältsdiagram kan den hörselskadade själv analysera sitt eget agerande.  De strategier, redskap och processer som används av människor med hörselskador för att hantera kommunikationen har jag valt ett samlingsnamn för - hörselskadepraktikens område.   Syftet med studien är att undersöka och diskutera om Berg &amp; Borgs fyrfältsmodell kan användas som modell i handledarutbildningen för att stimulera till reflektion och medvetandegöra tyst kunskap inom hörselskadepraktikens område. Jag ska också undersöka och diskutera om deltagarna utvecklar ett handledarpedagogiskt förhållningssätt gentemot sin omgivning. Utifrån syftet har jag ställt några forskningsfrågor: <ul type="disc">Hur upplevde deltagarna Berg &amp; Borgs fyrfältsmodell? Vilka uttryck hos deltagarna kan förstås som att en tidigare tyst kunskap hos dem blev medvetandegjord och i så fall på vilket sätt blev den det? Vilka uttryck hos deltagarna i handledarutbildningen kan indikera att de framöver troligen kan klara av att handleda sin omgivning?   Jag har presenterat teorier om begreppen tyst kunskap, reflektion och handledning och handledning samt olika forskningstraditioner om handledning som jag samlat under benämningarna mästarlära i traditionen ´situated learning´, handledning och reflektion i traditioner efter ´the reflective turn´ samt systemteoretisk perspektiv på handledning. De metoder jag använt mig av är deltagande observation, gruppintervju och en kvalitativ enkät.   Min undersökning visade att alla deltagare upplevde Berg &amp; Borgs fyrfältsmodell som en bra modell för att stimulera till reflektion kring kommunikativa situationer. Det framkom både i enkäten, gruppintervjun och i den deltagande observationen. Undersökningen visade också att det fanns vissa uttryck hos deltagarna som visade på att tidigare tyst kunskap blivit medveten under handledarutbildningen genom handledning. Det framkom också en del uttryck hos deltagarna som visar att de troligen kan klara av att handleda sin omgivning efter genomförd handledarutbildning. Uttrycken får ses som ganska svaga. Det var endast en av deltagarna som visade i praktisk handling i simulerad anställningsintervju 2 att han kunde handleda sin omgivning.  Trots att jag fann en del metodologiska problem med undersökningen får resultaten ses som relativt goda. Jag skulle därför rekommendera att detta tämligen obeforskade forskningsfält skulle kunna utvidgas.

<p>Idag uppskattas antalet hörselskadade i Sverige uppgå till över en miljon människor, vilket gör hörselskada till ett av våra vanligaste hälsoproblem. Gruppen hörselskadade har vuxit med cirka fyra procent sedan 1985 och det finns inget som tyder på att trenden kommer att vända. Hörselskadades Riksförbund anser att det finns en brist på helhetssyn och otillfredsställande omfattning och kvalitet på de rehabiliterande tjänsterna idag. Efter att personen erhållit en hörapparat anses situationen ofta vara löst och individen bakom problemet glöms bort, trots att undersökningar visar att personen skulle må bättre av rehabilitering.</p><p>Iris Hadar är ett företag som bland annat bedriver yrkesinriktade utbildningar för döva. På senare tid har företaget fått upp ögonen för marknaden för rehabilitering av hörselskadade. Målet med denna studie är därför att utreda denna marknad.</p><p>Denna studie har ett starkt empiriskt perspektiv med intervjuer av nyckelpersoner inom branschen för vård och rehabilitering av hörselskadade. Då denna bransch är kraftigt präglad av politiska beslut har också en djupdykning inom den politik som styr aktörerna på marknaden varit en viktig del i framställandet av resultatet.</p><p>Det resultat som undersökningen visar är att det finns en marknad för rehabilitering av hörselskadade. Det finns dock ingen utpräglad efterfrågan, därför att många av de drabbade inte vet vilken hjälp de kan få.</p><p>Möjligheterna för Iris Hadar att starta upp en verksamhet inom rehabilitering av hörselskadade är att till en början skapa det nätverk som behövs för att starta verksamheten och alliera sig med Hörselskadades riksförbund, som har en betydande roll på marknaden. Härifrån är, i första hand, nästa mål att upphandla sig till ett ramavtal med Försäkringskassan och i nästa steg mot Landstinget och</p><p>den privata marknaden.</p> / <p>The number of persons that are suffering from difficulty of hearing in Sweden are estimated to a little over one million people, which makes hearing impairment one of the most common health problems today. This group of people has grown with about four percent since 1985 and there are no indications that this trend will change. The Swedish national association for the hearing impaired explains that there is lack of seeing the whole picture of the problem and the extent and quality of the rehabilitation is not sufficient. Despite investigations which have shown that rehabilitation has given good results the situation, it is often considered as taken cared of when the person receives a hearing aid, and the individual person behind the problem is forgotten.</p><p>Iris Hadar is a company that among other things specializes in work related education of deaf people. Recently they have discussed the market for rehabilitation and education of people with a hearing impairment. The objective with this study is therefore to investigate that market.</p><p>This study has a strong empirical perspective which includes interviews with key persons with experience from the market for rehabilitation and health care for people with a hard of hearing. The market is strongly influenced by political decisions which have also led us to make a thorough investigation of the politics that affect the environment surrounding this.</p><p>The results of the study show that there is a market for rehabilitation of the hearing impaired. The problem lies in the lack of demand from the patients; because of the insufficient information regarding what extended rehabilitation care is available for them.</p><p>The possibilities for Iris Hadar to start a business for rehabilitation of hearing impaired, lies in creating the network needed for the organisation and also to make the Swedish national association for the hearing impaired a strategic ally, since they have a large role in the market. The first step is after this to negotiate an agreement with the Swedish social insurance office and in the next step with the county council and the private market.</p>

Idag uppskattas antalet hörselskadade i Sverige uppgå till över en miljon människor, vilket gör hörselskada till ett av våra vanligaste hälsoproblem. Gruppen hörselskadade har vuxit med cirka fyra procent sedan 1985 och det finns inget som tyder på att trenden kommer att vända. Hörselskadades Riksförbund anser att det finns en brist på helhetssyn och otillfredsställande omfattning och kvalitet på de rehabiliterande tjänsterna idag. Efter att personen erhållit en hörapparat anses situationen ofta vara löst och individen bakom problemet glöms bort, trots att undersökningar visar att personen skulle må bättre av rehabilitering. Iris Hadar är ett företag som bland annat bedriver yrkesinriktade utbildningar för döva. På senare tid har företaget fått upp ögonen för marknaden för rehabilitering av hörselskadade. Målet med denna studie är därför att utreda denna marknad. Denna studie har ett starkt empiriskt perspektiv med intervjuer av nyckelpersoner inom branschen för vård och rehabilitering av hörselskadade. Då denna bransch är kraftigt präglad av politiska beslut har också en djupdykning inom den politik som styr aktörerna på marknaden varit en viktig del i framställandet av resultatet. Det resultat som undersökningen visar är att det finns en marknad för rehabilitering av hörselskadade. Det finns dock ingen utpräglad efterfrågan, därför att många av de drabbade inte vet vilken hjälp de kan få. Möjligheterna för Iris Hadar att starta upp en verksamhet inom rehabilitering av hörselskadade är att till en början skapa det nätverk som behövs för att starta verksamheten och alliera sig med Hörselskadades riksförbund, som har en betydande roll på marknaden. Härifrån är, i första hand, nästa mål att upphandla sig till ett ramavtal med Försäkringskassan och i nästa steg mot Landstinget och den privata marknaden. / The number of persons that are suffering from difficulty of hearing in Sweden are estimated to a little over one million people, which makes hearing impairment one of the most common health problems today. This group of people has grown with about four percent since 1985 and there are no indications that this trend will change. The Swedish national association for the hearing impaired explains that there is lack of seeing the whole picture of the problem and the extent and quality of the rehabilitation is not sufficient. Despite investigations which have shown that rehabilitation has given good results the situation, it is often considered as taken cared of when the person receives a hearing aid, and the individual person behind the problem is forgotten. Iris Hadar is a company that among other things specializes in work related education of deaf people. Recently they have discussed the market for rehabilitation and education of people with a hearing impairment. The objective with this study is therefore to investigate that market. This study has a strong empirical perspective which includes interviews with key persons with experience from the market for rehabilitation and health care for people with a hard of hearing. The market is strongly influenced by political decisions which have also led us to make a thorough investigation of the politics that affect the environment surrounding this. The results of the study show that there is a market for rehabilitation of the hearing impaired. The problem lies in the lack of demand from the patients; because of the insufficient information regarding what extended rehabilitation care is available for them. The possibilities for Iris Hadar to start a business for rehabilitation of hearing impaired, lies in creating the network needed for the organisation and also to make the Swedish national association for the hearing impaired a strategic ally, since they have a large role in the market. The first step is after this to negotiate an agreement with the Swedish social insurance office and in the next step with the county council and the private market.

Syftet med denna uppsats var att få en ökad förståelse för hörselskadade ungdomars skolsituation och om/hur deras erfarenheter skiljer sig åt beroende på om de går i integrerad skolform eller i en skola för elever med hörselskada. Frågeställningarna som ställdes var: hur beskriver ungdomar med hörselnedsättning sin vardag i skolan, främst gällande den sociala situationen samt hur påverkar skolsituationen fritiden? Vilka likheter och skillnader finns i ungdomarnas uppfattning om skolsituationen, beroende på om de går integrerade eller på en skola för elever med hörselskada? För att finna svar på detta, har kvalitativa intervjuer gjorts med nio ungdomar med hörselnedsättning, fem ungdomar som går på en specialskola för hörselskadade och fyra som går på en skola tillsammans med hörande. De teorier som studien utgick ifrån var KASAM, symbolisk interaktionism, stigma samt rollteori. Resultatet visade att alla eleverna var nöjda med sin skolsituation oavsett skolform. De stora skillnaderna som framkom var att Silviaskolans elevers fritidsituation såg annorlunda ut. De ungdomarna hade färre kompisar och utövade mindre fritidsaktiviteter, samt hade upplevt sig utanför i högre grad än eleverna på Kronobergs skolor. Skolmiljön såg annorlunda ut på de båda skolorna. Silviaskolan var anpassad för elever med hörselnedsättning, medan skolan för hörande inte anpassad i fråga om ex. hjälpmedel, ljudnivån i lokalerna m.m. En annan skillnad var att eleverna i Kronobergs skolor fick ta större ansvar för sin skolsituation. De gick i skolan på de hörandes villkor och skolan fungerade inte som en s.k. ”skola för alla”.

<p>Syftet med denna uppsats var att få en ökad förståelse för hörselskadade ungdomars skolsituation och om/hur deras erfarenheter skiljer sig åt beroende på om de går i integrerad skolform eller i en skola för elever med hörselskada. Frågeställningarna som ställdes var: hur beskriver ungdomar med hörselnedsättning sin vardag i skolan, främst gällande den sociala situationen samt hur påverkar skolsituationen fritiden? Vilka likheter och skillnader finns i ungdomarnas uppfattning om skolsituationen, beroende på om de går integrerade eller på en skola för elever med hörselskada? För att finna svar på detta, har kvalitativa intervjuer gjorts med nio ungdomar med hörselnedsättning, fem ungdomar som går på en specialskola för hörselskadade och fyra som går på en skola tillsammans med hörande. De teorier som studien utgick ifrån var KASAM, symbolisk interaktionism, stigma samt rollteori. Resultatet visade att alla eleverna var nöjda med sin skolsituation oavsett skolform. De stora skillnaderna som framkom var att Silviaskolans elevers fritidsituation såg annorlunda ut. De ungdomarna hade färre kompisar och utövade mindre fritidsaktiviteter, samt hade upplevt sig utanför i högre grad än eleverna på Kronobergs skolor. Skolmiljön såg annorlunda ut på de båda skolorna. Silviaskolan var anpassad för elever med hörselnedsättning, medan skolan för hörande inte anpassad i fråga om ex. hjälpmedel, ljudnivån i lokalerna m.m. En annan skillnad var att eleverna i Kronobergs skolor fick ta större ansvar för sin skolsituation. De gick i skolan på de hörandes villkor och skolan fungerade inte som en s.k. ”skola för alla”.</p>

Detta är en kvalitativ undersökning om hörselskador hos musikproducenter. Syftet är att beskriva hur individer som är beroende av sin hörsel, och är medvetna om sin nedsättning, utför sitt arbete. Fem yrkesverksamma musikproducenter med hörselskador har intervjuats om hur de upplever sin hörselskada och hur de hanterar den under arbete. Studiens resultat visar att olika frekvensrelaterade problem är de största hindren, men att upplevelsen är väldigt individuell. Stress och buller var också två viktiga faktorer. Strategier för att hantera hörselskadan under arbete presenteras även. De vanligaste hjälpmedlen är olika visuella verktyg, vilket pekar på att synintryck spelar en allt större roll inom musikproduktion.