Detta är en kvalitativ undersökning om hörselskador hos musikproducenter. Syftet är att beskriva hur individer som är beroende av sin hörsel, och är medvetna om sin nedsättning, utför sitt arbete. Fem yrkesverksamma musikproducenter med hörselskador har intervjuats om hur de upplever sin hörselskada och hur de hanterar den under arbete. Studiens resultat visar att olika frekvensrelaterade problem är de största hindren, men att upplevelsen är väldigt individuell. Stress och buller var också två viktiga faktorer. Strategier för att hantera hörselskadan under arbete presenteras även. De vanligaste hjälpmedlen är olika visuella verktyg, vilket pekar på att synintryck spelar en allt större roll inom musikproduktion.

Bakgrund: Tinnitus och ljudkänslighet är symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och längre tid i bullriga miljöer utan att använda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien är att jämföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika självupplevda hörselsymptom samt med avseende på variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet. Metod: Enkätstudie på 281 gymnasieungdomar i åldrarna 15-19 år, om deras attityder till stark musik. Enkäten bygger bl.a. på frågor och påståenden från Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior. Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik än de som inte hade det. Även självupplevda hörselsymptom relaterade till ljudkänslighet hade ett signifikant samband med mer negativa attityder till stark musik. Tillsammans förklarar de oberoende variablerna permanent tinnitus och frågorna om ljudkänslighet 17,4% av variationen i attityder till stark musik. De psykologiska variablerna norm, riskmedvetenhet och risktagande förklarade 40,8% av variationen i attityder till stark musik. Tillsammans med hörselsymptomsvariablerna permanent tinnitus och ljudkänslighet förklarades 48,0% av variationen i attityder. Slutsatser: De psykologiska variablerna i vår undersökning förklarar mer av ungdomarnas attityder till stark musik än vad de självupplevda hörselsymptomen gör.

Detta är en kvalitativ undersökning om icke diagnostiserad ljudkänslighet. Syftet är att skildra den subjektiva upplevelsen av ljudkänslighet hos ljudkänsliga personer. Tolv informanter har svarat på ett frågeformulär rörande sin upplevelse som ljudkänslig och hur detta påverkar vardagen. Studiens resultat visar att faktorer som stress, sömnproblem och starka ljud bidrar till ökad känslighet. Strategier för att hantera ljudkänsligheten i vardagen presenteras. Vanligaste strategierna är att undvika miljöer med hög ljudnivå, att använda hörselskydd eller hörlurar med musik samt att eftersträva tystnad då man vistas i sin hemmiljö. Studien belyser också i stort hur ljud kan påverka oss både fysiskt och psykiskt.