Denna studie undersökte skam och interpersonell känslighet. Kvinnor antogs använda sig mer av internaliserande skamhanteringsstrategier medan män mer av skamhanteringsstrategin Undvikande. Inga signifikanta skillnader gällande strategin Attackera andra förväntades. Kvinnor antogs vara mer interpersonellt känsliga än män. Vidare förväntades ett positivt samband mellan interpersonell känslighet och internaliserande skamhanteringsstrategier. 233 universitetsstudenter i åldrarna 18-40 undersöktes. Mätinstrumenten som användes var The Compass of Shame Scale (CoSS) och The Interpersonal Sensitivity Measure (IPSM). Resultatet visade att kvinnor skattade sig högre på internaliserande skamhanteringsstrategier. Inga signifikanta skillnader fanns på subskalorna Undvikande och Attackera andra. Kvinnor skattade sig också högre gällande interpersonell känslighet. Utöver ett samband mellan internaliserande skamhanteringsstrategier och interpersonell känslighet fanns också ett samband mellan Attackerna andra och IPSM total, samt mellan CoSS total och IPSM total. Resultaten diskuterades utifrån kvinnors underordnade ställning i samhället. Mer forskning behövs dock för att tydliggöra hur sambandet mellan dessa två begrepp ser ut. / This study investigated shame and interpersonal sensitivity. Women were assumed to use more internalized shame-management scripts while men more of the shame-management script Avoidance. No significant differences concerning the script Attack others were expected. Women were assumed to be more interpersonal sensitive than men. Furthermore, a positive correlation between interpersonal sensitivity and internalized shame-management scripts were expected. 233 university students between the ages of 18-40 were examined. The instruments used were The Compass of Shame Scale (CoSS) and The Interpersonal Sensitivity Measure (IPSM). The results showed that women rated themselves higher on the internalized shame-management scripts. There were no significant differences regarding the scripts Avoidance and Attack others. Women also rated themselves higher when it came to interpersonal sensitivity. In addition to a correlation between interpersonal sensitivity and internalized shame-management scripts there were also correlations between Attack others and IPSM total, and between CoSS total and IPSM total. The results were discussed from the perspective of women’s subordinate role in society. More research is needed to clarify the connection between these two constructs.

Bakgrund: Inom sjukvården uppstår det ständigt situationer där patienters rädsla hamnar i fokus och vårdpersonalens förmåga att lindra rädsla behöver förbättras. Genom att ha en förståelse för fenomenet rädsla skapas goda förutsättningar för att kunna lindra rädslan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om hur patienters rädsla kan lindras. Metod: Studien genomfördes på sjuksköterskestudenter och data insamlades från fyra fokussamtal. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman; ”Att identifiera rädslan hos patienten”,” Att vara i mötet med den som är rädd” och ”Att överblicka det som skall hända tillsammans med patienten”. Diskussion: För att kunna lindra rädsla måste den först identifieras vilket kan göras i ett bra möte där vårdpersonalens känslighet är av stor vikt. I mötet har vårdpersonalen möjlighet att rusta patienten för att han eller hon ska kunna bemästra sin situation. Slutsats: Vårdpersonalen behöver ha känsligheten som förmåga för att kunna identifiera och lindra rädslan som patienten upplever. / Background: Within healthcare situations constantly occurs situations where patients' fear is in focus, and the ability to ease fear need to be improved. To create more favorable conditions to ease the fear it is important to understand the base of the phenomenon. Aim: The aim was to describe nursing students´ perception of how patients' fears can be eased. Method: The study was conducted on nursing students and data were collected from four focus interviews. The material was analyzed by a content analysis. Results: The results are presented on three themes: "Identifying the fear of the patient", "To face those who are afraid" and "Overview of what is happening together with the patient." Discussion: In order to ease the fear, the fear must be identified which can be done in a good meeting where health professionals´ sensitivity is of great importance. In the meeting, the nursing staff have the opportunity to prepare the patient so that he or she should be able to cope with their situation. Conclusion: Health professionals need to have the sensitivity and the ability to identify and ease the fear that the patient experience.

Redan under 1880-talet beskrevs i USA symtom som liknar de som idag relateras till multipel kemisk känslighet (MCS). MCS innebär en överkänslighet för väldigt låga doser av ett okänt antal kemikalier som finns i vår omgivning. Det är en icke allergisk kronisk störning som karaktäriseras av ospecifika symtom (en akut hypersensitivitet) kopplade till exponering av vanligt förekommande flyktiga kemikalier, exempelvis från parfymerade produkter, tobaksrök och nytryckta tidningar och magasin. Det finns indikationer på att inflammation är en bakomliggande orsak till hypersensitiviteten hos patientgruppen med MCS. Syftet med denna litteraturstudie var att redogöra för symtom och bakomliggande mekanismer kopplade till MCS, och se huruvida det finns grund att tro att inflammation bidrar till sjukdomsutveckling. Information har insamlats både från böcker och vetenskapliga artiklar. I många studier beskrivs symtom hos MCS-patienter som liknar symtomen vid infektionssjukdomar (trötthet, mjukvävnadsmärta, koncentrationssvårigheter), och andra symtom som påminner om astma. Vissa MCSpatienters astmaliknande symtom har även kunnat lindrats av antihistaminer, nässpray med kortikosteroider eller utspädda lokalanestetika. Det finns även en symtombild som kan associeras med inflammation. Med förbättrade vetenskapliga studier är det troligt att det i framtiden går att få fram en mer exakt inflammatorisk profil. Detta skulle kunna bidra till en ökad förståelse om några av de bakomliggande mekanismerna för vissa av symtomen hos denna patientgrupp.

Detta är en kvalitativ undersökning om icke diagnostiserad ljudkänslighet. Syftet är att skildra den subjektiva upplevelsen av ljudkänslighet hos ljudkänsliga personer. Tolv informanter har svarat på ett frågeformulär rörande sin upplevelse som ljudkänslig och hur detta påverkar vardagen. Studiens resultat visar att faktorer som stress, sömnproblem och starka ljud bidrar till ökad känslighet. Strategier för att hantera ljudkänsligheten i vardagen presenteras. Vanligaste strategierna är att undvika miljöer med hög ljudnivå, att använda hörselskydd eller hörlurar med musik samt att eftersträva tystnad då man vistas i sin hemmiljö. Studien belyser också i stort hur ljud kan påverka oss både fysiskt och psykiskt.

Bakgrund Födoämneskänslighet är ett växande samhällsproblem och har ökat internationellt de senaste åren samt tenderar att fortsätta öka. Det finns även en ökad trend i samhället där folk väljer att äta mjölk- och glutenfri mat. Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka förekomst av upplevd födoämneskänslighet hos individer från 15 års ålder i Sverige, även identifiera eventuella skillnader i förekomst beroende på kön, ålder, utbildning och boendeformer med fokus på födoämnena laktos, mjölkprotein och gluten. Två ytterligare syften var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan andelen som rapporterade upplevd födoämneskänslig respektive diagnostiserad födoämneskänslighet och deltagarnas upplevelse av tillgänglighet och variation gällande ersättningsprodukter. Metod Kvantitativ undersökningsmetod med bekvämlighetsurval användes där en webbaserad enkät skickades ut via Facebook. Dataanalys gjordes med IBM SPSS statistics 24 där chitvåtest, Kruskal-Wallis test och Mann-Whitneys U-test användes med en signifikansnivå på <0,05. Resultat Totalt insamlades 173 svar. Kvinnorna upplevde födoämneskänslighet i större utsträckning än män (p=0,006) även mot laktos (p=0,040) respektive mjölkprotein (p=0,020). Det fanns en skillnad mellan deltagarna som upplevde känslighet och de som hade en fastställd diagnos (p<0,001). Det fanns en tendens att de äldre deltagarna upplevde känslighet mot mjölkprotein i större utsträckning än de yngre deltagarna (p=0,050). Ingen signifikant skillnad gällande utbildning fanns. Jämförelser mellan de olika boendeformerna upptäckte ett antal signifikanta skillnader för känslighet mot de olika födoämnena. Slutsats Kvinnor upplever födoämneskänslighet i större utsträckning än män, samma resultat gällde specifikt för födoämnena laktos och mjölkprotein vilket överensstämmer med tidigare forskning. För de andra demografiska grupperna var resultaten inte i enlighet med tidigare studier. Gällande ersättningsprodukter visade resultatet att det kan finnas en efterfrågan på ökad variation, men fler studier krävs för att veta inom vilka områden variation eventuellt saknas.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som kan leda till lidande och funktionsnedsättningar.Den drabbades känsloliv och identitet kan förändras. Hälsa och lidande kan ses somprocesser och upplevelserna är individuella. Syfte: Att belysa människors upplevelse avlivet efter stroke – ur den drabbades perspektiv. Metod: Narrativ metod valdes för attundersöka patientperspektivet. Sju självbiografier lästes och analyserades. Under analysenframträdde meningsbärande delar som utgjorde teman och skapade examensarbetetsresultat. Resultat: Människor som drabbats av stroke upplevde trötthet och svårighetermed sinnesintryck vilket påverkade deras liv. Identiteten och kroppsuppfattningen blevannorlunda. Språkliga svårigheter uppstod och det krävdes ett nytt förhållningssätt tillkommunikationen. Att drabbas av en stroke kunde upplevas skamfyllt men tillsluthoppfullt. Människor som drabbas av stroke upplever det meningsfullt att utbytaerfarenheter och känslor med andra i liknande situation. Det beskrivs även svårigheter atthantera trötthet, känslor och att uttrycka sig verbalt. Konklusion: Upplevelsen av livetefter stroke är individuell och det är viktigt att sjukvården stöttar underåterhämtningsprocessen samt upprättar tillfällen där människor kan mötas. Det krävsvidare forskning i ämnet för att säkerställa god vård för människor som drabbats av stroke. / Background: Stroke is a widespread disease and can lead to misery and disabilities. Theemotions and identity can change. Health and misery can be seen as processes and theexperiences of these are individual. Aim: Illuminate the experience of life after stroke –from the patient’s perspective. Method: Narrative method was used in order to investigatethe patient’s perspective. Seven autobiographies were read and analyzed. During theanalysis essential parts appeared which formed themes and lead to the results of this paper.Result: After the stroke weariness and other difficulties was experienced this affected thepatient’s life. Identity and body image changed. Difficulties with language appeared anddemanded a new way of communication. The stroke was shameful but in the end it offeredhope. It is meaningful for stroke patient’s to share experiences with others in similarsituations. It is difficult to manage fatigue, emotions and communication. Conclusion: Theexperience of stroke is individual and it is important for health care to support the patientin its rehabilitation and establish meeting places for sharing. Further research is necessaryto ensure good health care for stroke patients.

Personer med högfungerande autism/aspergers upplever de sensoriska intryckenpå ett annorlunda sätt än flertalet andra och många beskriver att de lider avsensorisk överbelastning. Tidigare sexualitetsforskning är begränsad inomautismområdet, likaså är forskning om sensorisk känslighet.Syftet med studien är därför att undersöka upplevelser kring sensorisk känslighet(intryck av känsel- och beröring, hörsel- och ljud, syn, lukt- och smak) i relationtill sexualitet bland personer med autism. Semistrukturerade intervjuergenomfördes med sex personer med högfungerande autism/aspergers syndrom iåldrarna 22-53 år, varav tre kvinnor och tre män. Empirin analyserades tematisktoch med hjälp av teorin om sexuella skript.Resultatet visar att samtliga informanter har beskrivet att sensorisk känslighet kanpåverka dem i olika sexuella situationer, hur sensorisk känslighet kan påverkarelationer och sexualitet samt vilka strategier de har för att hantera sensoriskkänslighet. Ett sätt att förstå detta är att beskriva det intrapsykiska skriptet hospersoner med autism med en sensoriskt aspekt på detta skript. Sexualiteten ärkomplex och fortsatt forskning behöver se sexualiteten utifrån etthelhetsperspektiv. Sensorisk känslighet är en del som kan vara av stor betydelseför personer med högfungerande autism/aspergers. / Individuals with high-functioning autism/aspergers are experiencing sensory inputin a different way than the majority of others and many of them describe that theysuffer from sensory overload. Previous sexuality research is limited within theautism area, so is the research on sensory sensitivity.The aim of the study is, therefore, to examine experiences of sensory sensitivity(senses of touch, sound, sight, smell and taste) in relation to sexuality amongpeople with high-functioning autism/aspergers. Semi-structured interviews wereconducted with six participants with high-functioning autism/aspergers betweenthe ages of 22-53 years, three women and three men. The empirical findings wereanalyzed thematically by using theory of sexual scripts.The results in this study shows that all participants have described that sensorysensitivity can affect them in different sexual situations, how sensory sensitivitycan affect relationships and sexuality, and which strategies they are using to dealwith sensory sensitivity. One way to understand this, sensory sensitivity, is todescribe the intrapsychic script with a sensory aspect among individuals withautism. Sexuality is complex and further research need to approach sexuality froma holistic perspective. Sensory sensitivity is one part which may be of greatimportance to individuals with high-performance autism/aspergers.

This study highlights the experiences of minority individuals who have attended the Swedish primary and/or secondary school. The aim has been to describe their situated experiences with regards to intercultural sensitivity and solidarity. Previous research presents different findings that are related to the social and value-based aspect of schools. One study found that integration and respect among a diverse student group is achieved through intended strategies that seek to promote student interactions and collaborative inquiry across various types of boundaries. Another study found that children with minority backgrounds generally have poorer experiences of school climates. Through narrative interviewing, six women told stories of their school experiences. The stories were then analysed through Schütze’s methodology for narrative data analysis, explained by Jovchelovitch and Martin (2000). Theories of interculturality, transculturality and different conceptions of solidarity were used as frameworks for a thematic analysis. The results show that the majority of the interviewees experienced a general lack of intercultural sensitivity and solidarity in interaction with both peers and adults, and that their ethnic backgrounds made them targets for racial ostracism or prejudiced understanding. The interviewees also told stories of the individuals who made a difference in their lives because of the intercultural sensitivity and solidarity they had cultivated and the care they had for making the students feel respected as they are. This study shows that more awareness and understanding of intercultural sensitivity and solidarity in schools is needed and that the goals of inter- and transculturality are useful paradigms in multiple ways. One of them is that it can be used to create a deeper understanding of the unique ways that individuals interpret intercultural sensitivity and solidarity with regards to their intersectional experiences and perspectives in the world.

<p>Syftet med denna studie är att uppmärksamma hinder för undervisningen i Sexualitet, samtycke och relationer i ämnet religionskunskap i grundskolan, i det mångkulturella Sverige. Jag vill också ta reda på religionslärares uppfattning om att ämnet Sexualitet, samtycke och relationer är känsligt i deras ämne.</p><p>Denna studie baseras på hermeneutikens grund. Jag har valt den kvalitativa forskningmetoden genom intervjuer. Detta för att hitta svar på mina frågor och samtidigt ge respondenterna möjlighet att utveckla sina svar. Intervjuerna skedde utifrån en semistrukturerad intervjuguide. empirin som jag har erhållit från mina fem intervjuer tolkades sedan utifrån en hermeneutisk teori. I mitt avsnitt om tidigare forskning tar jag upp fakta kring hinder i Sexualitet, samtycke och relationer samt tolkningar om ämnets känslighet.</p><p>Resultatet i min undersökning visar att det finns hinder från lärare, skolan, vårdnadshavare liksom från elever och hedersnormer, -förtryck och -våld. Resultatet synliggjorde också att ämnet är känsligt för respondenterna i mina intervjuer. Ändå känner sig mina respondenter personligen trygga inför ämnet.</p><p>Slutsatserna är att lärarna behöver mer utbildning samt att skolan bör informera vårdnadshavare om ämnet. Hedersnormer, -förtryck och -våld är fortfarande aktuella och avgörande för undervisningens framgång och måste beaktas. Elevernas delaktighet i ämnets planering bör också förstärkas. Att ämnet ännu idag är känsligt för många lärare ska heller inte underskattas.</p>

Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att identifiera psykisk ohälsa i mötet med gravida kvinnor på barnmorskemottagning. Metod: Kvalitativ ansats applicerades genom att 11 barnmorskor på barnmorskemottagning medverkade i semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med induktiv manifest innehållsanalys vilket genererade tre kategorier med tillhörande subkategorier. Resultat: Barnmorskors erfarenheter i identifiering av psykisk ohälsa i mötet med gravida kvinnor påverkas av trygghet, kontinuitet och yrkeserfarenhet. Barnmorskor beskriver engagemang i kvinnors psykiska hälsa och särskiljer inte det fysiska från det psykiska i mötet. Utmaningar i identifiering av psykisk ohälsa hos kvinnor med annan kulturell bakgrund beskrivs. Barnmorskor önskar vidareutbildning inom ämnet psykisk ohälsa då det anses vanligt i mötet med gravida kvinnor. Slutsats: Barnmorskor beskriver utarbetade arbetsrutiner och kollegialt stöd. Yrkeserfarenhet bidrar till ökad trygghet i identifieringen. Tydligare gränsdragning inom barnmorskans ansvarsområde är önskvärt vid identifiering av psykisk ohälsa. Tid och kontinuitet i mötet skapar trygghet för kvinnorna att öppna sig och samtala om den psykiska hälsan.