<p>During the last year in the Innovation Engineering Program, at Halmstad University, a degree project was performed that was carried out during Fall semester in 2006 and Spring semester 2007. The project was performed by two students in corporation with LIC Audio AB, a company in Stockholm. The degree project was meant to result in a communication aid for people with a cognitive handicap. The project focused on people suffering from dementia because of the expressed need within this group. </p><p>This aid should first and foremost help in a conversation between a person with dementia and another person, like a relative or nursing home staff. The two main problems that occur during a conversation with a person suffering from dementia is that the dementian have a hard time understanding the conversation, because of the disease, and that they, because of their age, have reduced hearing ability and even though they would need a hearing aid, they don’t use it. It was established early on in the project that the aid wasn’t supposed to be handled by the dementian but by the other person in the conversation. </p><p>Through studies of different focus groups and a close contact with experts in the area, the project group have developed an aid where the basic function is based on improving the communication through pictures and amplified sound. </p><p>The solution has passed through both functional tests and user tests and has been evaluated by a large network of involved stakeholders, with very positive results. The project has already gained funding from Hjälpmedelsinstitutet in the purpose of adjust the product to a serial production and further funding have been applied for to put the product in production. </p><p>An application for patent was filed the 30/5 2007, by the patent office Albihns IP AB. The products further development is secured through the consulting agency Innovation Team Sweden AB, which has been assigned to the future project of bringing forth a complete product. A student on the program of Medical Technology, at the Royal Institute of Technology, is going to conduct a market research of the national and international markets. In this research the products opportunities on different markets will be analyzed.</p>

Inom vården är kommunikation mellan vårdgivare och patient en stor del. Kommunikationsprocessen kan försvåras då man tillhör olika kulturer genom t.ex. nationalitet, kön eller socioekonomisk bakgrund. Fenomenet har studerats inom vården tidigare, men studier med hörselvårdsperspektiv har inte påträffats. Denna studie vill därför undersöka hur audionomer ser på kommunikation och de svårigheter som kan uppstå i ett patientmöte. Syftet med intervjustudien är att undersöka vilka kommunikationssvårigheter som kan uppståpå grund av kulturella skillnaderi audionomens möte med en patient. Studien inriktas även på hur detta påverkar audionomens arbete och vilka strategier som används för att hantera de svårigheter som uppstår. Intervjustudien är av kvalitativ karaktär och har transkriberats, tolkats och analyserats med hermeneutisk ansats. Analysmetod har varit meningskategorisering där viktiga och relevanta delar ur det transkriberade materialet plockats fram och sammanställts till diagram. Audionomerna tar upp flera målgrupper där kommunikationen är svår och även vilka strategier de använder för att underlätta patientmötet. Flera audionomer verkar se hörselproblematik som den främsta anledningen till bristande kommunikation. Fortsatt forskning krävs dock för att ta reda på om detta beror på att de inte har några problem att handskas med olika kulturer eller om det beror på avsaknad av kunskap inom detta område.

During the last year in the Innovation Engineering Program, at Halmstad University, a degree project was performed that was carried out during Fall semester in 2006 and Spring semester 2007. The project was performed by two students in corporation with LIC Audio AB, a company in Stockholm. The degree project was meant to result in a communication aid for people with a cognitive handicap. The project focused on people suffering from dementia because of the expressed need within this group. This aid should first and foremost help in a conversation between a person with dementia and another person, like a relative or nursing home staff. The two main problems that occur during a conversation with a person suffering from dementia is that the dementian have a hard time understanding the conversation, because of the disease, and that they, because of their age, have reduced hearing ability and even though they would need a hearing aid, they don’t use it. It was established early on in the project that the aid wasn’t supposed to be handled by the dementian but by the other person in the conversation. Through studies of different focus groups and a close contact with experts in the area, the project group have developed an aid where the basic function is based on improving the communication through pictures and amplified sound. The solution has passed through both functional tests and user tests and has been evaluated by a large network of involved stakeholders, with very positive results. The project has already gained funding from Hjälpmedelsinstitutet in the purpose of adjust the product to a serial production and further funding have been applied for to put the product in production. An application for patent was filed the 30/5 2007, by the patent office Albihns IP AB. The products further development is secured through the consulting agency Innovation Team Sweden AB, which has been assigned to the future project of bringing forth a complete product. A student on the program of Medical Technology, at the Royal Institute of Technology, is going to conduct a market research of the national and international markets. In this research the products opportunities on different markets will be analyzed.

A number of studies have been made to examine several aspects of voice production in individuals with different types of hearing impairments. Most of the studies were made to explore the impact that hearing aids have for people with severe or congenital hearing impairment. So far it has been confirmed that there are changes regarding voice production in these individuals. A group that has not been investigated regarding voice production to a larger extent are hearing aid users with an acquired hearing impairment. In the present study the voice production of seven individuals, four men and three women, with a moderate acquired hearing impairment is examined. The individuals had an age span ranging from 55-71 years and had used hearing-aids for one year at the most. The participants were recorded as they completed three different tasks; reading aloud, spontaneous speech and production of sustained vowels. These tasks were performed twice; with and without hearing aids. An acoustic analysis of the recordings was performed in order to examine possible changes in mean fundamental frequency and vocal effort. Analysis on an individual level shows that throughout the different tasks, no participant demonstrated constant, audible differences regarding both fundamental frequency and vocal effort. However there were noticeable changes for a few participants in some of the tasks. Since the differences for most of the participants were negligible and inconsistent, no impact of the hearing aids or compensatory strategies was seen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka MEMS och elektretmikrofoner för att finna vilken typ som lämpar sig bäst för företaget Comfort Audio AB och deras hörselhjälpmedelsprodukter. Utöver detta undersöktes möjligheter att kontrollera upptagningskarakteristik med hjälp av en teknik vid namn end-fire. Resultaten har erhållits genom att undersöka ett antal elektroakustiska egenskaper hos olika mikrofoner, som sedan har jämförts med respektive tillverkares tekniska specifikationer. Upptagningskarakteristiken har undersökts genom konstruktion av en mikrofonuppsättning där den summerade signalen undersökts. Analys av signalstyrka och frekvensinnehåll har sedan resulterat i polärdiagram, där upptagningskarakteristik visas. Specifikationer samt egna beräkningar och mätningar visar att MEMS kan vara ett alternativ till elektretmikrofoner. Riktad upptagning kunde påvisas i end-fire konstruktionen. / The purpose of this study was to investigate MEMS and electret microphones to find the best suited microphone type for the company Comfort Audio AB and their hearing aid products. The study also investigated the possibilities to control microphone polar pattern by using a method called end-fire. The results have been obtained by examining a number of electro-acoustic properties of different microphones, which have been compared with the manufacturer's specifications. Polar patterns have been studied by construct an end fire array. Analysis of the signal content has resulted in polar diagrams, where characteristics are displayed. The specifications of the manufacturer’s, our own calculations and measurements shows that MEMS could be an alternative to electret microphones. Difference in polar characteristics was proved in the end-fire array.

Syftet med denna pilotstudie var att undersöka hur mycket stress, barn med hörselnedsättningar upplever i sina matematikstudier jämfört med barn med normala hörtrösklar. I studien undersöktes även skillnader i hur barn med hörselnedsättningar upplever matematik som ämne jämfört med barn med normala hörtrösklar. Metodologiskt har studien genomförts som en enkätstudie, där deltagarna är barn i åldrarna 10 till 15 år, deltagarna har fått skatta hur väl de anser att påståenden stämmer överens med deras upplevelse på en skala mellan 0 och 100 (se appendix B och C). I studien undersöktes även skillnader i upplevelse av matematik mellan könen. Detta för att kunna relatera till tidigare forskning utförd av OECD (2016) med data från 2015 samt OECD (2019) där flickor presterar marginellt bättre matematiskt än pojkar i Sverige.   Resultatet av studien är att inga signifikanta skillnader mellan grupperna kunde påvisas.

Context: In cooperation with ICA, we chose to investigate how much the auditory and visual stimuli in combination affects consumer behavior in grocery store. There are few studies in the area, which gives good practical and theoretical implications. Research question: How much influenced consumers' purchasing, movement and inspection behavior during exposure to auditory and visual stimuli in the fruit and vegetable department of a grocery store? Purpose: The purpose of this paper is to describe and analyze how much the auditory and visual stimuli affect consumer behavior in the grocery store. We do this through a quantitative experiment of our partner’s fruit and vegetable section, where we observe customer behavior in stores. The paper will result in a number of recommendations for the use of auditory and visual stimuli for our partner ICA. Method: We conducted a quantitative study that began in a deductive approach. We conducted an experiment in which we manipulated the auditory and visual stimuli. Observation and manipulation checks formed the basis of our empirical data collection. Conclusion: We got two of the four hypotheses accepted where inspection and purchasing hypotheses had a significance level of 95% or over. ICA can therefore use auditory and visual stimuli to influence customers to more inspections and more purchases in stores. / Bakgrund: I samarbete med ICA valde vi att undersöka hur mycket hörsel- och visuell stimuli i kombination påverkar konsumentbeteendet i livsmedelsbutik. Det finns få undersökningar inom området, vilket ger goda praktiska och teoretiska implikationer. Frågeställning: Hur mycket påverkas konsumenters köp-, rörelse- och inspektionsbeteende vid exponering av hörsel- och visuell stimuli vid frukt- och gröntavdelningen i en livsmedelsbutik? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur mycket hörsel och visuell stimuli påverkar konsumentbeteendet i livsmedelsbutik. Detta gör vi genom ett kvantitativt experiment hos vår uppdragsgivares frukt- och gröntavdelning där vi observerar kunders beteende i butik. Uppsatsen kommer att resultera i ett antal rekommendationer för användning av hörsel och visuell stimuli för vår uppdragsgivare ICA. Metod: Vi har genomfört en kvantitativ studie som började i en deduktiv ansats. Vi har genomfört ett experiment där vi manipulerade hörsel och visuella stimuli. Observationer samt manipulationskontroller låg till grunden för vår empiriinsamling. Slutsats: Vi fick två av fyra hypoteser accepterade där inspektion och köp hade en signifikansnivå över 95 %. ICA kan alltså använda hörsel- och visuell stimuli för att påverka kunder till fler inspektioner och fler köp i butik.

<p>Syftet var att undersöka och beskriva hur ljudmiljöer i våra svenska skolor kan se ut. Om problematiska faktorer som buller och höga ljudnivåer förekommer. Syftet var också att besvara frågan om ljudmiljön kan ge negativa effekter på elever och lärares hälsa samt på elevernas kognitiva och perceptuella förmågor. Resultaten baserades på 13 stycken vetenskapliga artiklar som visade på att ljudnivåerna i de svenska skolorna nästan aldrig översteg den lagstadgade gränsnivån 85dBA under en 8-timmars arbetsdag men generellt visades relativt höga ljudnivåer. Ljud inne i</p><p>klassrummet som egenljud, skrapljud från bord och stolar samt elevernas prat utgjorde de mest störande bullerkällorna. Elever som vistades i klassrum med mycket</p><p>lågfrekvent buller skattade dock inte störningseffekten högre än andra elever. Buller kunde påvisas orsaka stressymptom hos lärare som huvudvärk, trötthet och ökad daglig variation av kortisolutsöndring. Lärare drabbas ofta av röstproblem som en konsekvens av ljudmiljöns höga ljudnivåer och maskeringseffekt på talet. Påverkan på kognitiva och perceptuella förmågor visades vara bullers negativa störningseffekt på minnesfunktioner, koncentration och uppmärksamhet. Resultatet visade att eleverna presterar sämre i bullriga miljöer. Eleverna själva skattade dock bullrets</p><p>störeffekt och påverkan på arbetsprestationen relativt lågt. Slutsatserna som drogs var att ljudmiljön i skolan kan utgöra ett problem både för elever och för lärare trots att hörselskadliga ljudnivåer sällan uppmättes i studierna.</p>

<p>Antalet äldre personer med hörselnedsättning som lever inom äldreomsorgen i Sverige är stort. Av den anledningen är det viktigt att personalen inom äldreomsorgen innehar kunskap om hörsel och hörselrelaterade angelägenheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken kännedom undersköterskor på vårdbostäder inom Örebro kommun har om hörsel och hörselnedsättning hos äldre samt deras kännedom om hörhjälpmedel och kommunikation med äldre personer som har hörselnedsättning. Studien avgränsades till att endast inkludera yrkesgruppen undersköterskor. Materialet i undersökningen bestod av en enkät som delades ut till 60 undersköterskor på sex olika vårdbostäder i kommunen. Studiens resultat visade att undersköterskorna hade viss bristande kännedom inom undersökningens tre huvudområden. Störst kännedom hade undersköterskorna om kommunikation, minst kännedom hade de om hörsel och hörselnedsättning. Trots att viss kännedom fanns bland undersköterskorna uppgav en betydande majoritet att de skulle ha nytta av ett skriftligt material som belyser de tre huvudområdena.</p>

Detta är en kvalitativ undersökning om hörselskador hos musikproducenter. Syftet är att beskriva hur individer som är beroende av sin hörsel, och är medvetna om sin nedsättning, utför sitt arbete. Fem yrkesverksamma musikproducenter med hörselskador har intervjuats om hur de upplever sin hörselskada och hur de hanterar den under arbete. Studiens resultat visar att olika frekvensrelaterade problem är de största hindren, men att upplevelsen är väldigt individuell. Stress och buller var också två viktiga faktorer. Strategier för att hantera hörselskadan under arbete presenteras även. De vanligaste hjälpmedlen är olika visuella verktyg, vilket pekar på att synintryck spelar en allt större roll inom musikproduktion.