Kommunikation är ett sätt att överföra budskap mellan individer. Detta kan ske verbalt och icke-verbalt. För att kommunikationen ska fungera på ett tillfredsställande vis krävs ett samspel mellan samtalsparterna. I muntlig kommunikation finns det alltid faktorer som kan påverka överföringen negativt. Exempel på sådana är olika språkkunskap eller kulturell bakgrund samt höga ljudnivåer. Höga ljudnivåer kräver att förskolepedagoger använder en högre röststyrka. Då det hela tiden förekommer höga ljudnivåer på förskolor ställer det stora krav på pedagogernas röster. Med en ökad kunskap om rösten minskar riskerna att drabbas av en röststörning. Syftet med denna studie har varit att få kunskap om hur förskolpedagoger upplever ljudmiljöns påverkan på kommunikationen på förskolan. För att ta reda på detta har intervjuer och mätningar gjorts på två olika förskolor. Sex kvinnliga förskolepedagoger intervjuades. Intervjuerna genomfördes på två förskolor i områden med hög frekvens av flerspråkighet, för att få en inblick i hur kommunikationen mellan flerspråkiga barn och pedagog i en bullrig miljö ser ut. En tematisk analys av materialet gjordes och temana kunskap, miljö, ljudens påverkan samt strategier erhölls. Resultatet visar att det föreligger en bristande kunskap om röst hos de intervjuade förskolepedagogerna och att de inte har fått utbildning inom varken röst eller röstergonomi. De har en större kunskap kring hörsel och hyser större oro angående hörselfunktionen. Det uppges att den största bullerkällan på förskolorna är ljud från barnen. Bullernivåerna på de båda förskolorna varierade mellan 35 dBA och 95 dBA beroende på om rummet var tomt eller vilken aktivitet som utfördes. De höga ljudnivåerna gör det svårt för förskolpedagogerna att vara fokuserade och koncentrerade. De tycker vidare att en liknande påverkan kan ses hos barnen. Vad gäller kommunikationen med flerspråkiga barn uppger pedagogerna att det krävs mer tydlighet och koncentration för att förstå varandra än vid kommunikation med barn med svenska som modersmål. På förskolorna finns hjälpmedel som minskar bullernivåerna, men pedagogerna upplever att de stora barngrupperna har störst betydelse för de höga ljudnivåerna.

No description available.

No description available.

<p>Medverkande;</p><p>Katarina Söderlund - sång</p><p>Anna Larsson - sång</p><p>Vilja-Louise Skough Åborn - sång</p><p>Johan Nilsson - gitarr</p><p>Anna Gustavsson - nyckelharpa</p><p>Ali Ali - saz</p><p>Mats Gawell - gitarr</p><p>Anna Rubinsztein - fiol</p><p>Bifogat finns även en ljudinspelning från del 1 av konserten.</p><p>Medverkande i del 1;</p><p>Katarina Söderlund - sång</p><p>Anna Larsson - sång</p><p>Vilja-Louise Skough Åborn - sång</p><p>Anna Gustavsson - nyckelharpa</p>

Syftet med denna studie var att undersöka språket i en läromedelstext för att få en uppfattning om textens svårighetsgrad för vuxna andraspråksläsare på gymnasienivå. Hypotesen var att läromedelstexten saknade vissa språkliga drag som kan underlätta läsförståelsen för andraspråksläsare. Utgångspunkten var att göra en kvalitativ studie genom att beskriva texten utifrån vad som kännetecknar den och de aspekter som undersöktes var textbindning och röst. Men eftersom omfattningen av förekomsten av vissa språkliga drag undersöktes var metoden delvis kvantitativ. Den textbindning som undersöktes var referensbindning och konnektivbindning i form av kausalitet. Vad gäller aspekten röst undersöktes om texten präglades av aktivitet, d.v.s. verb i aktiv form som uttrycker konkreta handlingar och subjekt som har individer som referenter. Texten analyserades ur ett mikroperspektiv och det undersökta materialet begränsades till totalt fem sidor från de två första kapitlen i läroboken. Referensbindningen inom ledfamiljerna kategoriserades under en av kategorierna identitet, modifierad identitet, delidentitet eller inferens. Därefter markerades förekomsten av kausala sambandsmarkörer. Slutligen undersöktes huruvida verben i syntagmerna uttrycker konkreta handlingar eller inte och om de står i aktiv eller passiv form och vilka referenter subjekten i satserna har. Resultatet visade att läromedelstextens referensbindning är tät med tydligt urskiljbara ledfamiljer men att den starkaste bindningstypen identitet förekommer sällan och att den vanligast förekommande bindningstypen delidentitet kan uppfattas som en svag bindningstyp i texten. Vad gäller kausala sambandsmarkörer förekommer de mycket sparsamt och röst i form av aktivitet är inte något framträdande drag i texten. Den sammanfattande slutsats som kan dras av studien är att den undersökta läromedelstexten kan vara en utmaning för vuxna andraspråksläsare på gymnasienivå.

Projektet #visavärlden fokuserar lika mycket på att lära ut tolkning om konst som det själva skapandet av egen konst. Genom moment där eleverna exponeras för, tolkar och diskuterar konst skaffar de kunskaper och inspiration för att sedan producera sina egna verk. Moment som 'duschen', där de blir översköljda av olika verk och konstnärer, 'bildpromenaden', där de analyserar och tolkar verk utifrån vad de ser och tänker, och 'frågorna', ett hjälpmedel för eleverna att själva komma fram till vad de tycker är viktigt och vill dela med sig. Efter att ha skaffat kunskap och insikt har eleverna i projektet jobbat flitigt för att kunna ställa ut sina verk. Detta är deras berättelser, röster och perspektiv på världen. Nyckelordet i detta arbete är “att berätta”, vilket involverar ett narrativ, en röst och identitet. I skolans läroplan finns skrivet att dessa begrepp skall bearbetas i bildämnet. Genom att själv berätta och ta del av andras berättelser ökar förmågan att kunna se och lära känna sig själv vilket är en förutsättning för att kunna reflektera över sin egen värld och identitet och bli öppen för andra människors liv och livsberättelser. Men både som lärare och elev har jag saknat en pedagogisk metod som öppnar möjligheten för barn och ungdomar att arbeta med sina berättelser och sin identitet. Detta arbete är ett svar på denna avsaknad.

Utgångspunkten för det här arbetet är studier som visar att elever i svenska skolor har blivit allt sämre på att ta till sig faktatexter (PIRLS 2011 i Skolverket 2012). Att återge enkla former av faktatexter är ett kunskapskrav redan i årskurs 3 (Skolverket 2011), men en del barn vågar inte ens ge sig på texter av rädsla för att misslyckas. Detta kan ha sin grund i möten med texter som inte varit anpassade efter elevernas förmåga (Lundberg 2006 s. 16–18 och Taube 2004 [1987] s. 123). Således handlar mitt arbete om att undersöka vilken typ av textbearbetning som kan användas för att förenkla faktatexter för barn och i synnerhet då en utvald del av Natur &amp; Kulturs PULS SO-boken. Målgruppen är barn i årskurs 2–3 och framförallt barn med svenska som andraspråk, en grupp som visat sig vara överrepresenterade i gruppen ”svaga läsare” (PIRLS m.fl. i Lundberg och Reichenberg 2008 s. 25). En mottagaranpassad text är mycket viktig för att eleverna ska få läslust, ökat självförtroende och förstå texter (Taube s. 123). Detta bidrar i sin tur till att tidigare nämnda kunskapskrav uppfylls och eleverna får ökade förutsättningar att bli en del av vårt informationstäta samhälle. Dessutom är välarbetade lärobokstexter synnerligen viktiga eftersom de utgör förebilder för elevernas eget skrivande (Strömquist 1999 [1995] s. 7). Jag har använt mig av både kvalitativa och kvantitativa metoder eftersom de kompletterar varandra. Litteraturstudier har varit en stor och viktig del av mitt arbete och gav mig en teori att utgå från. Teorin om att ”röst och kausalitet ökar läsförståelsen” har sin grund i amerikansk forskning som sedan har applicerats i svenska förhållanden i både en stor kvantitativ studie med högstadieelever (av professor Monica Reichenberg) och en mindre med mellanstadieelever (av språkkonsult Martin Ransgart). För att få en djupare förståelse för min målgrupps syn på PULS SO-boken och min bearbetade text har jag gjort intervjuer med både dem och en lärare som jobbar med boken. För att testa att teorin fungerar i praktiken gjorde jag också utprovningar. Slutsatsen är att framförallt fyra typer av textbearbetning kan användas för att förenkla faktatexter och samtidigt öka läsförståelsen: röst, konkretion, tydliggjorda orsakssamband samt tydligare struktur med rubriker som innefattar allt på varje uppslag. Den optimala förenklade faktatexten vore antagligen en kort text med tydliga orsakssamband och författarröst, men det är två faktorer som är svåra att kombinera.

No description available.

No description available.

A number of studies have been made to examine several aspects of voice production in individuals with different types of hearing impairments. Most of the studies were made to explore the impact that hearing aids have for people with severe or congenital hearing impairment. So far it has been confirmed that there are changes regarding voice production in these individuals. A group that has not been investigated regarding voice production to a larger extent are hearing aid users with an acquired hearing impairment. In the present study the voice production of seven individuals, four men and three women, with a moderate acquired hearing impairment is examined. The individuals had an age span ranging from 55-71 years and had used hearing-aids for one year at the most. The participants were recorded as they completed three different tasks; reading aloud, spontaneous speech and production of sustained vowels. These tasks were performed twice; with and without hearing aids. An acoustic analysis of the recordings was performed in order to examine possible changes in mean fundamental frequency and vocal effort. Analysis on an individual level shows that throughout the different tasks, no participant demonstrated constant, audible differences regarding both fundamental frequency and vocal effort. However there were noticeable changes for a few participants in some of the tasks. Since the differences for most of the participants were negligible and inconsistent, no impact of the hearing aids or compensatory strategies was seen.