Syftet med vår studie är att, inom skolämnet SO, undersöka huruvida bearbetade lärobokstexter kan underlätta läsförståelsen hos elever i år 9. För att uppnå vårt syfte har vi, i vår undersökning, använt oss av flera forskningsmetoder. Vi har gjort en s.k. triangulering bestående dels av en kvantitativ upprepad mätning och dels en kvalitativ hermeneutisk metod med enkätfrågor. Vårt urval har bestått av 6 elever i år 9 från en 6-9 skola. De deltagande eleverna har ej uppnått godkänd nivå gällande läsförståelse i Nationellt prov i svenska för år 9. Resultatet pekar på att skolans faktatexter kan göras mer tillgängliga för eleverna om texterna bearbetas med olika språkliga faktorer, såsom t.ex. författarröst och kausalitet vilket har visat sig öka elevernas läsförståelse.

Syftet med denna studie var att undersöka språket i en läromedelstext för att få en uppfattning om textens svårighetsgrad för vuxna andraspråksläsare på gymnasienivå. Hypotesen var att läromedelstexten saknade vissa språkliga drag som kan underlätta läsförståelsen för andraspråksläsare. Utgångspunkten var att göra en kvalitativ studie genom att beskriva texten utifrån vad som kännetecknar den och de aspekter som undersöktes var textbindning och röst. Men eftersom omfattningen av förekomsten av vissa språkliga drag undersöktes var metoden delvis kvantitativ. Den textbindning som undersöktes var referensbindning och konnektivbindning i form av kausalitet. Vad gäller aspekten röst undersöktes om texten präglades av aktivitet, d.v.s. verb i aktiv form som uttrycker konkreta handlingar och subjekt som har individer som referenter. Texten analyserades ur ett mikroperspektiv och det undersökta materialet begränsades till totalt fem sidor från de två första kapitlen i läroboken. Referensbindningen inom ledfamiljerna kategoriserades under en av kategorierna identitet, modifierad identitet, delidentitet eller inferens. Därefter markerades förekomsten av kausala sambandsmarkörer. Slutligen undersöktes huruvida verben i syntagmerna uttrycker konkreta handlingar eller inte och om de står i aktiv eller passiv form och vilka referenter subjekten i satserna har. Resultatet visade att läromedelstextens referensbindning är tät med tydligt urskiljbara ledfamiljer men att den starkaste bindningstypen identitet förekommer sällan och att den vanligast förekommande bindningstypen delidentitet kan uppfattas som en svag bindningstyp i texten. Vad gäller kausala sambandsmarkörer förekommer de mycket sparsamt och röst i form av aktivitet är inte något framträdande drag i texten. Den sammanfattande slutsats som kan dras av studien är att den undersökta läromedelstexten kan vara en utmaning för vuxna andraspråksläsare på gymnasienivå.

Syftet med denna studie var att analysera läroböcker som används inom ämnet naturvetenskap. Analysen av läroböckerna utfördes för att undersöka hur hälsa sätts i perspektiv utifrån innehållet. De perspektiv som studerades var det biomedicinska perspektivet och det salutogena perspektivet på hälsa, vilka studerades i relation till kursmålet elever ska få en förståelse för mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra (Skolverket, 2011). Undersökningen utfördes genom en tematisk analys som både var teoristyrd och empiristyrd. De teman som först bearbetades fram var begrepp från kursmålet ovan; Mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer. Metoden hölls dock öppen vid den aktiva läsningen för att nya teman skulle kunna upptäckas, vilket gjorde att analysen blev mer empiristyrd. Analysverktyget var tabeller som visade på citat från de studerade läroböckerna. Tabellerna var konstruerade utifrån två huvudkategorier; den biomedicinska kategorin och den salutogena kategorin. Under båda huvudkategorierna fanns det tre underkategorier som var till för att förenkla analysarbetet. Citaten kunde utifrån denna förenkling beskrivas som att de innehöll ett fokus på sjukdom/skada eller på ett fokus som främjar hälsan. De läroböcker som analyserades var naturvetenskapligt inriktade och riktade mot årskurserna 1-6. Det resultat som analysen ledde fram till var att läroböckerna framförallt riktar in sig på det biomedicinska perspektivet vilket den tidigare forskningen också hade visat. Undersökningens mest intressanta slutsats var att det salutogena perspektivet bredde ut sig mer i läroböckerna som var riktade mot mellanstadiet vilket inte hade åbevisats i tidigare forskning.

I denna studie analyseras åtta olika läroböcker som används på gymnasieskolor inom de gymnasiegemensamma skolämnena svenska och engelska utifrån dess texters svårighetsgrad. Syftet med följande studie är att studera huruvida läsbarheten i lärobokstexter är förankrade i forskning kring läsning och om den har en verklighetsförankring och autenticitet, vilket studeras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vidare jämförs lärobokstexternas kanonisering i förhållande till kurs- och ämnesplaner. Denna studie har utförts utifrån Lennart Hellspongs läsbarhetsanalys med fokus på typografisk läsbarhet samt läsbarhetsindex (lix). Texterna för analysen har valts ut stickprovsvis, samt en djupanalys har utförts på de längsta texterna. Vid studien framkom det att lärobokstexterna håller en hög yttre läsbarhet och ett lågt läsbarhetsindex. Texttypsfördelningen i läroböcker visar att ungefär hälften av texterna i dessa böcker består av lärobokstexter författade av läroboksförfattarna själva. I jämförelse med autentiska texter indikerar studien på att lärobokstexterna har en avsevärt lägre svårighetsgrad utifrån dess lixklassificeringar, varför läroböckerna inte tycks erbjuda texter som främjar elevers läsutveckling.

Syftet med arbetet är att presentera en handlingsplan för lärare som vill använda sig av studieteknik i historieundervisningen. Genom att sammanväva teorier om inlärning, utveckling, studieteknik, historiemedvetande, identitet, lärobokstexter, minnet och hjärnan presenteras dels en förberedande handlingsplan dels en utförande handlingsplan. I den förberedande handlingsplanen är målet att eleverna skall bli effektiva i sitt användande av studieteknik. Detta för att eleverna sedan genom den utförande handlingsplanen skall kunna utnyttja studieteknik för att öka sin inlärning och förståelse i ämnet historia. / The purpose for this essay is to present a plan for the teacher who wishes to utilize study techniques in the education of history. By combining theories of learning, development, study techniques, historical consciousness, identity, class book-texts, memory and mind we present both a preparative and a performing plan. The preparative plan aims to increase the efficiency in the students’ use of study techniques. Through the performing plan, the students shall be able to increase their learning and understanding of history with the usage of study techniques.