Spelling suggestions: "subject:"läromedelsanalys""
1 |
Den historiska lärobolen - en analys av tre läroböcker anpassade för Historia A på gymnasietBengtsson, Malin January 2010 (has links)
<p>Uppsatsen består av en läroboksanalys av tre böcker anpassade för Historia A på gymnasiet, där syftet är att visa vilket utrymme världen utanför Europa under 1800- talet och 1900- talet får. Jag kommer också att titta på hurvida läroböckerna lever upp till fyra av Tom Wikmans tio principer om hur en god läronok bör vara utformad, som han har skrivit i avhandlingen På spaning efter den godo läroboken. Vidare kommer jag att titta på kursplanen och se vilka mål som finns för Historia A, och detta för att ta reda på vad som faktiskt står, men också om det är möjligt att utöva undervisning enbart med hjälp av boken och samtidigt uppnå kursmålen. Undersökningen är både kvantitativ, då sidor kommer att räknas och presenteras, och kvalitativ, då resultaten av den kvantativa undersökningen tolkas och analyseras. Källor som främst används är tre läroböcker och skolans styrdokument, men också tidigare avhandlingar som rör ämnet. Resultatet visade på att världen utanför Europa inte fick speciellt mycket utrymme i läroböckerna och att läroböckerna levde upp till Wikmans principer i olika hög grad: Dock uppfyllde ingen av läroböckerna alla tio principer.</p>
|
2 |
Den historiska lärobolen - en analys av tre läroböcker anpassade för Historia A på gymnasietBengtsson, Malin January 2010 (has links)
Uppsatsen består av en läroboksanalys av tre böcker anpassade för Historia A på gymnasiet, där syftet är att visa vilket utrymme världen utanför Europa under 1800- talet och 1900- talet får. Jag kommer också att titta på hurvida läroböckerna lever upp till fyra av Tom Wikmans tio principer om hur en god läronok bör vara utformad, som han har skrivit i avhandlingen På spaning efter den godo läroboken. Vidare kommer jag att titta på kursplanen och se vilka mål som finns för Historia A, och detta för att ta reda på vad som faktiskt står, men också om det är möjligt att utöva undervisning enbart med hjälp av boken och samtidigt uppnå kursmålen. Undersökningen är både kvantitativ, då sidor kommer att räknas och presenteras, och kvalitativ, då resultaten av den kvantativa undersökningen tolkas och analyseras. Källor som främst används är tre läroböcker och skolans styrdokument, men också tidigare avhandlingar som rör ämnet. Resultatet visade på att världen utanför Europa inte fick speciellt mycket utrymme i läroböckerna och att läroböckerna levde upp till Wikmans principer i olika hög grad: Dock uppfyllde ingen av läroböckerna alla tio principer.
|
3 |
Hur lär läroboken? : Om hur krig förklaras och förmedlas i historieläroböcker på grundskolan och gymnasietStensson, Kerstin January 2013 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilka sätt krig förklaras och förmedlas i tre grundskoleläroböcker och i lika många gymnasieläroböcker. De fyra krig jag har valt att fokusera på är: Trettioåriga kriget, Napoleonkrigen, Andra världskriget och Vietnamkriget. Min metod bygger på en metod av Halvdan Eikeland och på Tom Wikmans tio principer för en god lärobok. Mina resultat visar att läroböckerna genomgående är ganska dåliga på att förklara orsakerna till de fyra krigen. Läroböckerna är heller inte speciellt elevaktiva utan upplevs som slutna texter. Läroböckerna källhänvisar inte sina primärkällor på ett tillfredställande sätt och ingenstans visas att kunskap på relativ och inte alltid bestående. Den lärobok som klarade sig bäst i min undersökning var Historien pågår.
|
4 |
En människa - inte ett kön : En läroboksanalys av tre böcker i kursen Samhällskunskap 1a1, ur ett genusvetenskapligt perspektiv. / A person - not a sex : A textbookanalysis from a gender perspective of three books in the course Social studies 1a1.Näslund, Moa January 2015 (has links)
Uppsatsen innehåller en läroboksanalys av tre böcker i ämnet Samhällskunskap. Syftet är att undersöka hur genus och kön framställs i tre läroböcker i gymnasiekursen Samhällskunskap 1a1. Frågeställningen är: Hur presenteras, gestaltas och konstrueras genus och kön i tre läroböcker i kursen Samhällskunskap 1a1 för gymnasiet? Bakgrunden behandlar läroböckers historiska utveckling, dess syfte och funktion vilket kan sammanfattas med att läroböcker historiskt har haft och fortfarande innehar en stark position i skolans verksamhet. De genusvetenskapliga teorierna som ligger till grund för uppsatsens analys inkluderar Judith Butlers uppdelning av genus och kön. Det övergripande genussystemet förklaras och det genuskontrakt som de båda könen efterföljer påvisas. Manligt och kvinnligt är ett performativt beteende som återskapas dagligen genom att hänvisa till differensen mellan upplevd maskulinitet och femininitet. Metoden befinner sig inom text- och bildanalys och syftar till att använda sig av hermeneutik. De tre lärobokstitlar är: Samspel: samhällskunskap A (2009), Arena 50p: samhällskunskap för gymnasiet (2012) och Samhällskunskap 1a1(2012). Resultatet visar en övervägande manlig presentation av både personnamn samt bilder/illustrationer. Analysen exemplifierar genom att visa på texter som tar upp fakta kring kön och genus och diskuterar deras innebörd. Det framkommer att stereotypiseringar, främst när det gäller sysselsättningar och aktiviteter, är vanligt förekommande trots den könsneutrala behandlingen av språket i läroböckerna. Värdegrunden ska genomsyra alla delar av skolans verksamhet och att den manliga diskursen agerar som norm i de studerade läroböckerna följer inte dess syfte.
|
5 |
Matematikboken som stöd : en innehållsanalys av läroböcker förårskurs 5. / Textbook of mathematics as support : a content analysis of textbooksfor grade 5Schultz, Eva-Lotta January 2016 (has links)
Svenska elevers resultat i matematik sjunker i internationella undersökningar. Skolverkethävdar att en av orsakerna är att den svenska undervisningen i matematik i allt för storutsträckning domineras av elevers tysta och individuella räkning i läroböcker. Dentraditionella undervisningen innehåller många uppgifter som mäter elevers utantillkunskap,vilket motsvarar imitativt resonemang, vilket kan leda till framtida svårigheter i matematik.Forskning visar istället att elevers resultat i matematik förbättras om de får möjlighet att räknauppgifter som kräver kreativt matematiskt resonemang.Syftet med denna studie är att göra en innehållsanalys av fyra läroböcker i matematik förårskurs 5 för att undersöka vilka matematiska resonemang de ger möjlighet för elever att tränaoch visa. Dessutom analyseras läroböckerna utifrån innehåll, uppbyggnad och struktur för attse om detta kan påverka lärare och enskilda elevers användning av dem.Läroböckerna har analyserats utifrån Lithners (2008) ramverk där uppgifterna harkategoriserats utifrån kreativa och imitativa resonemang. Kreativt resonemang innebär tillexempel att elever löser uppgifter utan vägledning eller skapar nya och flexibla lösningar. Deimitativa resonemangen har delats in i underkategorierna algoritmresonemang och memoreratresonemang. Samtliga uppgifter i läroböckerna har analyserats och noterats i ett kodschemautifrån ramverk, läroböckernas struktur samt matematiska områden i gällande läroplan.Resultaten visar att det är låg andel av uppgifter som kräver kreativa resonemang av elevernabåde utifrån matematiska områden och utifrån struktur. De flesta uppgifterna kan lösas medhjälp av vägledning och är i form av upprepande rutinuppgifter. Memorerade resonemang ärdominerande i två av böckerna och algoritmresonemang i de andra två. Alla läroböckerna istudien är indelade i svårighetsgrad med basuppgifter, träna-extra-uppgifter samt fördjupandeuppgifter. Basuppgifterna innehåller i låg grad uppgifter med krav på kreativa resonemangvilket innebär att elever som enbart räknar denna typ av uppgifter inte får möjlighet att öva påförmågan att resonera utan är hänvisade till att lösa rutinuppgifter. Risken med dennafördelning av uppgifter är att elever i framtiden får svårt att utveckla sinamatematikkunskaper.Val av lärobok i matematik bör utgå från varje enskild lärares förutsättningar, som lärarensämneskunskaper och didaktiska kunskaper samt elevgrupp. Läroböcker med låg grad avvägledning och därmed hög andel uppgifter med krav på kreativt resonemang kräver godamatematiska kunskaper hos läraren. Då studien visar på snarlik struktur och innehåll jämförtmed andra länders läroböcker kan de vikande resultaten i internationella undersökningar inteenbart bero på läroboken utan även hur den används samt på lärarens ämneskunskaper.
|
6 |
Är demokratin i förändring? : En analys av demokratibegreppet i läroböcker i samhällskunskap för åk 4-6Frisell Landenmark, Lisa, Hansson, Martin January 2014 (has links)
The purpose of this study is to determine whether or not there has been a change in the use of democratic values in textbooks in social science for classes 4-6. The focus lies on democratic values from two different theoretical perspectives, Dahl’s theory of democracy and Habermas deliberative democracy. The method used is a text analysis based on a model made by Lennart Hellspong. The material we’ve analysed consists of four textbooks in social science from different decades, with a range from 1981 until today. The results of the analysis shows that there has been a change, although the results differ slightly depending on which definition of democratic values being used.
|
7 |
Begrepet 'vetenskap' : i kontexten 'religion och vetenskap', i religionsläroböcker på gymnasienivåLann, Hanna January 2015 (has links)
I denna uppsats undersöks synen på begreppet vetenskap, i kontexten religion och vetenskap, i religionsläroböcker på gymnasiet. De undersökta läroböckerna är tryckta under läroplanerna Lgy70, Lpf94 och Gy11; utöver individuella analyser för varje lärobok, görs även jämförande analyser med fokus på frågan om man kan se en förändring över tid mellan de olika läroplansblocken. Resultatet visar att vetenskap behandlas som ett brett och mångfacetterat ämne i religionsläroböckerna, men att utvecklingen i de undersökta religionsläroböckerna går mot en allt snävare bild av vetenskap, där tyngdpunkten allt mer tenderar att hamna på naturvetenskap.
|
8 |
"Det enda viktiga i en bok är den betydelse den har för dig." : En studie om läroböcker i idrott och hälsa på gymnasietLivijn, Michaela, Norrbom, Bodil January 2013 (has links)
Sammanfattning Syfte Syftet med denna studie har varit att undersöka om och hur gymnasielärare i kursen idrott och hälsa A använder läroböcker i sin undervisning samt hur läroböcker inom kursen följer styrdokumentens intentioner. Metod Metoden som valdes var en digital enkätundersökning som riktades till 45 slumpmässigt utvalda gymnasieskolor och till de lärare i idrott och hälsa som arbetade på dessa skolor. 63 av totalt 111 lärare besvarade enkäten (57% svarsfrekvens). Därtill har vi genomfört en textanalys av de, enligt enkätsvaren mest frekvent använda läroböckerna i kursen idrott och hälsa A. Textanalysen bestod av en kvantitativ innehållsanalys av läroböckernas innehåll satt i relation till uppnåendemålen för idrott & hälsa A. Analys och tolkning har tagit utgångspunkt i Bernsteins och Lindes läroplansteori. Resultat Enkätstudien visade att 74 % av respondenterna använder läroböcker i sin undervisning. Dessa används mest inom undervisning som berör humanbiologi, hälsa och kost, dvs. de mer teoretiska delarna. Enligt respondenterna var de största fördelarna med läroböcker att de ger en gemensam teoretisk grund och att de underlättar en strukturering av kursen. Innehållsanalysen av läroböckerna visar att sidutrymmet för hälsodelarna är stort i samtliga böcker. Efter det mer generella innehållet kring hälsa följer innehåll som behandlar den egna kroppens reaktioner på rörelse och vila samt utformning av träningsprogram eller andra hälsofrämjande åtgärder. Andra områden i kursplanen, som t.ex. friluftsliv och livräddande första hjälp, har fått betydligt mindre utrymme. Kunskapsområden som rörelse till musik och dans är så gott som helt frånvarande i samtliga böcker. Slutsats Enligt Bernsteins och Lindes läroplansteori går ämnet idrott och hälsa att uppfatta som ett teoretiskt mindre strukturerat ämne och det relativt låga läromedelsanvändandet hos idrottslärare på gymnasiet kan således relateras till ämnets svaga inramning. Bland de lärare som använder läroböcker i idrott och hälsa A, används dessa framförallt till de teoretiska delarna av undervisningen. Läroböckerna är endast anpassade till vissa delar av styrdokumenten och har därför en begränsad roll som brygga mellan formulerings- och transformeringsarenan. Detta ger även läroböckerna en begränsad roll på realiseringsarenan. / Abstract Aim The aim of this study was to examine if and how high school teachers in the course “Physical education and Health A” use textbooks in their teaching and how textbooks within the course follow the intentions of the curriculum of Physical education and health (PEH). Method We sent out a questionnaire to 111 high school physical education teachers in the course “Physical education and health A” (PEH A) at randomly selected schools in Sweden and got 63 replies. We also conducted a literature analysis of textbooks within PEH A. This was mainly a quantitative analysis concerning the content of the books in relation to the content of the curriculum. This analysis was conducted using the analytical framework of Bernstein and Linde’s curriculum theory. Results The results of the questionnaire show that 74 % of the respondents use textbooks in their teaching. Textbooks are used most frequently within human biology, health, nutrition, i.e. the more theoretical parts of the course. The respondents express that the biggest benefit of using textbooks is that they give a common theoretical base and they facilitate structuring of the course. The literature analysis shows that the amount of pages regarding health is large in all studied books. In volume, the area that comes after health is the area that deals with the body’s reaction to physical activity and rest. This is followed by “designing training programs and other health beneficial measures”. Other remaining knowledge areas have been given a proportionately smaller amount of pages. Movement to music and dance is practically excluded in the studied material. Conclusion According to Bernstein and Linde’s curriculum theory, PEH can be considered as a less theoretically structured subject. The relatively low use of textbooks among the respondents can therefore be understood by the unclear framework of the subject. Teachers who use textbooks primarily do this within the theoretical parts of their teaching. The textbooks seem to be based only on parts of the curriculum and are therefore restricted in their role as a link between the formulating and transformation arenas. This also restricts the role of textbooks on the realization arena.
|
9 |
Läroböckernas skildring av Irakkriget : En narrativanalytisk studieNetzel, Philip January 2013 (has links)
Studien undersöker hur Irakkriget,den väpnande konflikten mellan Irak och främst USA och Storbritannien, skildras i läroböcker för grundkursen i ämnet historia på gymnasieskolan. Utgående från Lennart Hellspongs berättelseanalys analyseras skildringarna av kriget i läroböckerna utifrån tre teman: Handling, Aktörer och Värdering. Undersökningen visar både på likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger på en analys av 12 läroböcker för gymnasieskolan i ämnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets händelseförlopp börjar med olika händelser. Ur analysen går även att urskilja att läroböckerna anser att ockupationen inte var rättfärdigat då USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det är USA eller George W. Bush som bär ansvaret för kriget. Undersökningen visar även att skildringen av kriget tillhör en diskurs om maktförhållanden där USA har en framträdande roll.
|
10 |
Pluralismen i miljöundervisningen : En läroboksanalys inom Naturkunskap 1a1Törnqvist, Viveka January 2014 (has links)
I studien undersöks läroböcker i Naturkunskap 1a1 med avseende att studera vilka miljöfrågor som tas upp i ämnet och vilket utrymme frågorna får. De perspektiven läroböckerna har på miljöfrågorna kommer att undersökas i syfte till att studera i vilken grad läroböckerna erbjuder pluralism i perspektiven, vilket skulle innebära att miljöfrågorna beskrivs utifrån flera olika perspektiv. Läroböckernas perspektiv på miljöfrågornas orsak, konsekvens samt vem som bär ansvaret för att de löses undersöks. Även vilka tidsperspektiv miljöfrågorna beskrivs utifrån och huruvida någon mellanmänsklig konflikt presenterades studeras. Läroböckerna undersöks med kvantitativa textanalyser av de fem läroböcker i ämnet Naturkunskap 1a1 som har kommit ut efter att läroplanen för gymnasieskolan gjordes om 2011. Resultatet varierar något mellan läroböckerna. Sju miljöfrågor behandlas i alla fem läroböcker: global uppvärmning, biologisk mångfald, miljögifter, övergödning, försurning, förändrat landskap samt joniserande strålning, varav den förstnämnde ges störst utrymme. Resultatet visar att en pluralism finns i läroböckerna när det handlar om de kategorier som undersöks. När det gäller var i världen konsekvenserna anges ge effekt är Sverige, Östersjön och Europa de områden som oftast nämns, till skillnad från Australien och Sydamerika som sällan anges i de sammanhangen. Framtidsperspektivet ges inte lika stort utrymme som det historiska perspektivet. Genom att följa en definition på en pluralistisk undervisning som innebär att många olika perspektiv framhävs visar resultaten att läroböckerna har en viss pluralism, även då den inte är fullständig gällande alla miljöfrågor.
|
Page generated in 0.0589 seconds